Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sönderborg - Sönderdelning - Sönderho - Sönderjydske aarböger - Sönderjydske foreninger - Sönderjylland - Sönderkarle - Söndermarken - Söndfjord - Söndhordland - Söndlevatn - Söndmör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säte för ett preussiskt landtråd och sedan 1906
för en tysk sjöartilleriskola samt sedan 1910 för
en dansk folkbank. Sedan 1856 är S. förbundet med
Sundeved genom en pontonbro. S. besattes af svenskarna
10 sept. 1657, hvarefter Dahlbergh utstakade några
försvarsverk samt en skans på jylländska sidan vid
inloppet till hamnen. Skansen blef färdig i början
af 1658, och sedan sattes äfven slottet i god
defension. Under 1864 års krig bombarderades S. 3
april, emedan en del af danska hären var förlagd där;
vid Als’ intagande 29 juni föll det i preussarnas
händer. Sedan 1870 blef det jämte Dybbölställningen
starkt befäst, men dessa verk slopades 1885. — S:s
slott byggdes troligen omkr. 1170; det nämnes 1253
under kriget mellan konung Kristofer I och hertig
Valdemar af Sönderjylland. 1340 höll Valdemar
Atterdag bröllop där med Helvig, syster till
dåv. hertig Valdemar, och ingick därjämte förlikning
med de holsteinske grefvarna. Kristian II satt fången
där 1532—49. Sedan 1848 har det varit kasern, först
dansk, senare preussisk. Det hade urspr. 4 torn, ett i
hvarje hörn, men nu äro de alla förstörda (Kristian
II:s fängelsetorn sedan 1755). Slottskapellet
innesluter de sönderborgske hertigarnas grafvar. De
härstamma från Hans d. y., som 1564 erhöll Als
m. m. af sin broder Fredrik II och hvars ätt delade
sig på flera linjer, alla uppkallade efter S.,
Slesvig-Holstein-S. (se Oldenburgska huset).
E. Ebg. L. W:son M.
Sönderdelning. kem. Se Kemisk process, Reaktion,
sp. 1105, och Spjälkning.
Sönderho, södra socknen på danska ön Fanö. 630
inv. (1911).
Sönderjydske aarböger [år-] ha sedan 1889 utgetts
i Flensborg med två halfband årligen, innehållande
afhandl. dels om "Sönderjyllands" (Nordslesvigs)
speciella historia och topografi, dels om dess
ställning och inre förhållanden under främmande
herravälde. Till 1913 hade 23 bd utkommit. Utgifvarna
ha varit H. P. Hanssen Nörremölle, G. Johannsen
(till 1901) och efter denne N. Andersen samt P. Skau
(d. 1917).
E. Ebg.
Sönderjydske foreninger kallas samfund i Danmark i
ändamål att underhålla kärleken till och förbindelsen
med de danske slesvigarna ("sönderjyderne")
samt att understödja dessas sträfvanden att värna
sitt danska modersmål och tänkesätt, särskildt
genom att bekosta unga slesvigares kurser vid
fortsättningsskolor och folkhögskolor i danska
riket. Urspr. bestodo föreningarna företrädesvis af
utvandrade slesvigare; men 1879 stiftades Sönderjydsk
samfund i Köpenhamn (under A. D. Jörgensens ledning),
1887 Sönderjydsk centralforening, och efter hand
ha liknande föreningar upprättats landet rundt.
E. Ebg.
Sönderjylland. Se Jylland och Slesvig.
Sönderkarle, i södra delen af Lolland 1819 upprättadt
baroni, som tillhör familjen Bertouch-Lehn och
omfattar två hufvudgårdar, Lungholm och Höjbygaard,
samt ett par arrendegårdar (inalles 1,072 har
jord) och en Östersjön afvunnen areal, 990 har
stor. Fideikommisskapitalet är 2,1 mill. kr.
E. Ebg
Söndermarken. Se Frederiksberg, sp. 1248.
Söndfjord, landet mellan Nordfjord i n. och Sogn i
s. i Nordre Bergenhus amt, Norge. S. är
starkt söndersplittradt af från v. till ö. djupt
inträngande smala fjordar (Nordals-, Eike-,
Förde- och Dalsfjorderna), och de fortsättas af
trånga dalgångar (Naustdal, Jölster, Holsendal,
Gauldal m. fl.) i den mot ö. stigande fjällplatån,
som i Jostedalsbræen når omkr. 2,000 m.; på
gränsen till Nordfjord reser sig Aalfotbræen till
en höjd af 1,630 m. S. omfattar äfven många delvis
stora öar, såsom Bremanger, Fröia, Skorpen, Atlöen
och Floröen. S. utgör ett sorenskriveri och ett
prosteri samt omfattar 9 härad. 3,944,57 kvkm.,
28,251 inv. (1910). Boskapsskötsel, fiske och
industri. S:s kommersiella och administrativa
medelpunkt är "ladestedet" Florö (omkr. 1,600
inv. 1918), med stark kusttrafik, skeppsvarf, slip och
mekanisk verkstad, flera fabriker, elektricitetsverk,
"Fjordenes kreditbank" och 2 tidningar. Tills. med
Nordfjord bildade S. förr fogderiet Fjordene.
K. V. H.
Söndhordland [-hårdlan], sydvästra delen af Söndre
Bergenhus amt, Norge, s. om. Bergen, omkring Bömmel-
och Hardangerfjordarna och deras förgreningar intill
Noreimsund i n. S. omfattar såväl fjorddistrikten
på det i en mängd halföar delade fastlandet som
de utanför liggande öarna Bömmelöen l. Bömla,
Stord, Tysnesöy, Varaldsöy m. fl. Det utgör
eget sorenskriveri och omfattar 16 härad med
3,144,41 kvkm. och 35,527 inv. (1910). Jordbruk,
boskapsskötsel, trädgårdsskötsel, fiske och
en på senare åren snabbt växande industri.
K. V. H.
Söndlevatn l. Sundalsvatn, en 9,3 kvkm. stor sjö
38 m. ö. h. i Landvik härad, Nedenes amt, Norge. S. är
af vikt för samfärdseln och timmerflottningen ner
till Grimstad.
K V. H.
Söndmör kallas det norska Vestlandets kustområde
mellan Nordfjord (se d. o.) och udden Stad i s.,
Skjaak härad i ö. och Romsdalen i n., omkring
Storfjorden (se d. o. 3) och dess armar, som splittra
S. i en mängd öar (störst Hareidlandet, 174 kvkm.) och
halföar, hvaribland två stora halföar i centrum, som
fasthänga med fastlandet i s. genom två jämförelsevis
smala ed, hvilka utgöra viktiga samfärdslinjer i detta
fjällandskap. S. är nämligen ett lika typiskt fjäll-
som fjordland. Jämte granntrakterna i n. och s. bildar
S. västra sluttningen af den väldiga fjällmassa, hvars
högsta rygg sträcker sig i nordöstlig riktning från
Jotunfjeldene till Snehætta med väldiga utlöpare
mot fjordkusterna i v. i de vackra Romsdals-
och Söndmörsalperna (Karitind, 1,970 m., Torvlöysa,
1,856 m., Skaarene, 1,820 m., Stolshydna, 1,848 m.,
och Hornindalsrokken, 1,530 m., m. fl.), medan den ute
vid hafsbandet sänker sig ned till "strandflaten" (se
d. o.), som ger strandlinjen och skärgården utanför
och längs S. deras karakteristiska prägel. Medan
man där möter leende, yppiga nejder på ringa höjd
öfver hafvet, stiger landet inåt terrassformigt
och bildar i S:s inre ett sammanhängande
fjällmassiv med många höga toppar och där fjordarna
samt de djupa dalgångarna äro att betrakta blott
som sprickor. Särskildt framträder detta drag i
Geirangerfjorden (se d. o.) och Norangsfjorden
(se d. o.) samt i dennas ännu mörkare och trängre
fortsättning, Norangsdalen. Mellan fjällen finnas
många bræer. Genom dalarna och längs fjällsidorna
leder en mängd starkt trafikerade turistvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
