Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderwall, Knut Fredrik - Södervidinge - Söderåkra - Söderåsen - Söderö - Söderöarna - Söderöra - Södling, Karl Erik - Södra Barken - Södra barnbördshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1891 åtnjöt understöd af Svenska akad. och som 1886
tillskyndade S. konung Karl Johans pris för litterära
förtjänster äfvensom 1888 af Vet. akad. Letterstedtska
priset för originalarbete. — Sedan Svenska akad. 1883
återupptagit den någon tid hvilande planen att utge en
ordbok öfver nysvenskan, erhöll S. (1884) uppdrag att,
sedan de förberedande excerperingsarbetena blifvit
afslutade, ombesörja redigeringen af nämnda ordbok
under professor Th. Wiséns öfverinseende. Efter dennes
död (1892) blef S. högste ledare af ordboksföretaget
(se Ordbok, sp. 817), hvarmed han fortsatte till
1912, och därjämte Wiséns efterträdare i Svenska
akad. (S:s inträdestal öfver företrädaren återfinnes i
"Sv. akad:s handl. ifrån år 1886", d. 7, 1893). S. är
dessutom medlem af Vet. akad. (sedan 1900) och
hedersled. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (sedan
1901) samt af Vitt. hist. o. ant. akad. (sedan 1909),
äfvensom medlem af flera in- och utländska akademier
och lärda sällskap. På S:s 70-årsdag 1912 egnades
honom en "festskrift", som bl. a. innehåller
S:s "bio-bibliografi", utarbetad af A. Malm.
R. G.
Södervidinge, socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. 888 har. 559 inv. (1917). S. bildar med Annelöf
ett pastorat i Lunds stift, Harjagers kontrakt.
Söderåkra, socken i Kalmar län, Södra Möre
härad. 10,458 har. 4,356 inv. (1917). S., ur hvilken
socken skall utbrytas ett annex, Fridhem, utgör ett
pastorat i Växjö stift, Södra Möre kontrakt.
Söderåsen, bergsträckning i mellersta och nordvästra
Skåne, börjar i Malmöhus län med två åsar, en östlig
från Röstånga socken, genomskuren af dalgången
Skäralid, och en västlig från Konga socken. Dessa
båda åsar, som hvardera ha en längd af omkr. 5 km.,
passera Kristianstads läns gräns och förena sig
strax n. om denna till en hufvudås af flerstädes
mer än 190 m. höjd. S. fortsätter därefter under en
sträcka af omkr. 18 km. i nordvästlig hufvudriktning
genom Södra Åsbo härad och slutar med Björnekulla
klint vid Åstorps järnvägsstation. Åsen, som liksom
öfriga skånska bergåsar är en urbergshorst, vid sin
sydvästra fot begränsad af ett smalt silurområde, är
dels bevuxen med skog eller ljung, dels odlad.
(Wbg.)
Söderö, gods i Kättilstads socken, Östergötlands
län, vid södra ändan af sjön Emmern, omfattar med
underlydande i socknen 11 5/8 mtl, tax. till 409,500
kr. (1916), samt mejeri, tegelbruk, kvarn och såg
m. m., tax. till 23,500 kr., och är bebyggdt med
en större manbyggnad af trä i två våningar från
1806—07. S. omnämnes i handlingar 1415. 1562 bestod
det af 2 mtl frälse och 1 mtl skatte. Frälsehemmanen
förekomma 1640 som säteri, tillhöriga borgmästaren
D. Figrelius i Norrköping, adlad Leijonstierna, det
öfriga synes ha tillhört Åke Sparre, men egendomen i
sin helhet tillhörde 1686 öfversten Hans Ramsvärd,
1725 öfverstelöjtn. H. H. von Knorring, 1786 genom
köp öfversten K. A. Pereswetoff-Morath, från 1792
likaledes genom köp, öfversten E. Göran Adelswärd
och har därefter med ett kort afbrott tillhört
hans ättlingar samt eges nu af f. d. statsrådet,
frih. J. G. Beck-Friis, gift med E. G. Adelswärds
sonsons dotter.
Söderöarna. Se Hebriderna.
Söderöra, ö. Se Norröra.
Södling, Karl Erik, musiker, f. 1819 i Mogata socken,
Östergötland, d. 12 april 1884 i Västervik, blef 1845
gymnastiklärare och 1847 teckningslärare i Västervik,
vistades 1850—58 i Buenos Aires, där han blef
organist, sånglärare och föreläsare, utnämndes 1859
ånyo till gymnastiklärare samt 1862 till musik- och
teckningslärare i Västervik, där han äfven blef spansk
v. konsul, 1863. Han studerade med statsunderstöd
skolsången i Tyskland och Frankrike 1865. S. utgaf
bl. a. Musikalisk kyrkotidning (1847—50), Tonologi
(1859), Nytt system för pianoundervisning (1860),
en skrifläsemetod, en rytmisk koralbok (1878),
en- och flerstämmiga sånger, indianska folkmelodier
samt svenska folkvisor. Ett otryckt manuskript af
honom, Svenska folkmusikens historia, är värdefullt
särskildt genom beskrifningen på en mängd ovanliga
tonverktyg. Hans egen samling af sådana skänktes
delvis till Göteborgs museum och Västerviks läroverk.
A. L.*
Södra Barken. Se Barken.
 |
| Södra barnbördshuset. T. h. byggnadskomplexens längdsida utmed gatan, t. v. tornet på den något trångt inbyggda hufvudfasaden. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
