Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 87-88 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säldjur - Sälg - Sälglöfbaggen - Säljarmonopol - Sällberg, Karl Ture - Sällskapet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Gråsäl.

största af de nordiska sälformerna (hannens
kroppslängd uppgår till omkr. 3 m.). Den är arktiskt
cirkumpolär, förekommer vid Norges nordliga kuster
och är i Sverige anträffad endast subfossil. Den
lefver mest af ryggradslösa djur. Ungen födes på
isen i april—maj med mörk, gråbrun ulldräkt. — Till
ifrågavarande underfamilj hör ock Halichærus grypus,
gråsälen, haf-ert-sälen l. hafssälen (fig. 2). Den skiljer sig från
Phocasläktet genom mycket längre nos och genom
sina koniska kindtänder, medan dessa hos Phoca äro
flerspetsade. Den är ofvan mörkt grå, med silfverglans
och smärre, spridda, svarta fläckar; hufvudet
är enfärgadt, smutsigt gulhvitt, hvilken färg finnes
äfven på undre kroppsdelarna, undantagandes halsen
och bringan, som äro grå, med smutsigt gulhvita
fläckar. Honan är ljusare än hannen. Den nyfödda ungen
har en tämligen yfvig hårbeklädnad af hvitgulaktig
färg. Hannen blir öfver 2 m. lång. — Gråsälen förekommer vid
Skandinaviens alla kuster, vid England och Irland,
i ö. till Novaja Zemlja och i v. till Grönland
och östra Nord-Amerika. Den är sällskaplig, håller
sig gärna vid eller på isen. Den ynglar i Östersjön i
febr.—mars, i Nordsjön i sept.—okt. På vissa ställen,
t. ex. i Östersjön och Bottniska viken, företar
den vandringar. Gråsälen följer med drifisen och
kan till följd däraf mot slutet af vintern komma
massvis till ställen, långt aflägsna från dem,
där den vistats förut under vintern. Den lefver
af fisk och är ett glupskt rofdjur. Under hösten
och förvintern fetmar den, men magrar efter jul. En
fullvuxen gråsäl väger ända till 170 kg. och har en
riklig mängd späck. De gamle hannarna äro modiga
och ilskna, och då flera djur samlats vid samma
klippa eller skär, slåss de ofta om liggplatserna,
hvarvid de tjuta och vråla, så att det höres på långt
afstånd. Gråsälen är föremål för indräktig fångst;
den antingen skjutes eller klubbas ihjäl på isen
eller hugges med säljärn. Köttet ätes, ehuru det är
groft, späcket och huden användas och stå i rätt högt
pris. Fångsten är vintertiden förbunden med icke
ringa möda och besvärligheter, icke sällan äfven
med faror, om isen råkar i drift och för med sig
de därpå befintliga fångstmännen. — Underfamiljen
Monachinæ utmärkes därigenom, att den har endast 4
öfre framtänder och att de bakre extremiteternas klor
äro rudimentära eller saknas. De flesta dithörande
former tillhöra de antarktiska hafven; en: Monachus
albiventer, lefver i Medelhafvet. — Om underfamiljen
Cystophorinæ se Klappmytsen (Blåssälen). Dit hör
sjöelefanten, Macrorhinus leoninus (fig. 3),
hos hvilken form hannarna ha nosen utvidgad och
förlängd till en snabel; hannen uppnår en längd af
9 m. och är det största af alla säldjur. Den var
förr allmänt förekommande i de antarktiska hafven;
en närbesläktad art lefver vid Kaliforniens kust. — De
äldsta säldjuren äro funna i miocenlagren.
L—e.

Fig. 3. Sjöelefant.

Sälg, bot. Se Salix.

Sälglöfbaggen, Lochmæa capreæ,
zool. Se Löfbaggar.

Säljarmonopol, polit. ekon. Se Monopol, sp. 936.

Sällberg, Karl Ture, folklifsskildrare, f. 14
nov. 1854 i Nydala, Småland, d. 27 jan. 1908, aflade
1874 mogenhetsexamen, var 1888—1900 lärare vid
Värnamo folkhögskola och tidningsman, lämnade sedan
1894 under titeln Bygdekrönika småländska berättelser
af harmlös skämtan och besatta äfventyr till ett
stort antal tidningar, vanligen under märket Thure
S. Urval af dessa utkommo i bokform (1894 ff.) under
växlande namn och ega en stor läsekrets; Samlade bygdehistorier
utkommo i 2 bd 1899—1900.

Sällskapet (vanligen kalladt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>