Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges frivilliga motorbåtskår - Sveriges frostförsäkringsbolag - Sveriges fröodlareförbund - Sveriges fönstergalsbruksförbund - Sveriges författareförening - Sveriges geologiska undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlemmar vid tjänstgöring utgår enligt af K. M:t
fastställda grunder. Medlem af kåren eller
besättningsman, som innehar fast anställning
vid krigsmakten eller är värnpliktig, är icke
befriad från skyldighet att fullgöra honom
i denna egenskap åliggande tjänstgöring.
Fmn.
Sveriges frostförsäkringsbolag. Se Frostförsäkring.
Sveriges fröodlareförbund, stiftadt 1914, har
till uppgift att verka för rationell odling
af goda och lämpliga stammar af kulturväxter,
äfven för export, för fröodlingens reglering och
för fröafsättning. Det utgör rikssammanslutning
för länsföreningar med samma uppgift och har ett
centralkontor i Örebro för anskaffning af stamfrö,
förmedling af fröförsäljning samt meddelande
af upplysningar och offentliggörande af svensk
frönotering. Föreningsmedlemskap i förbundet grundas
på insatser om 50 kr. för hvarje af föreningens
medlemmar för fröodling tecknade 100 har jord.
H. J. Dft.
Sveriges fönsterglasbruksförbund. Se Svenska
arbetsgifvareföreningen.
Sveriges författareförening, stiftad 23 april 1893,
af ser en allmän sammanslutning mellan svenska
författare för tillvaratagande af deras ekonomiska
intressen. Till ledamöter af föreningen kunna
inväljas personer, som antingen i bokmarknaden på
svenska språket utgett minst l originalarbete,
hvilket tillhör skönlitteraturen eller eljest
beträffande framställningssättet har rätt till
estetiskt bedömande, eller en konstnärligt värdefull
öfversättning, eller ock å offentlig teater fått
uppfördt ett teaterstycke. Till hedersledamöter
kunna inväljas personer, som gjort sig synnerligen
väl förtjänta om föreningens syften. Inval af
ledamot verkställes af styrelsen; är densamma
därvid icke enhällig, hänskjutes frågan till
föreningens ord. stämma. Vid uppgörande af aftal
om öfverlåtelse af förlagsrätt till litterärt
arbete af ofvannämnda beskaffenhet kan led. för
erhållande af råd och upplysningar vända sig till
styrelsen och ombudsmannen. Styrelsen består af
föreningens ordf. och sekreterare (själfskrifna
ledamöter) samt af (utsedda för 2 år) 5 led. och
6 suppleanter. - Bland föreningens sträfvanden att
utveckla och främja den litterära eganderätten ledde
dess 1894 till K. M:t ingifna inlaga ang. Sveriges
anslutning till Bernkonventionen först 1904 till
åsyftadt resultat. Äfven vissa senare ändringar
i 1877 års lag ang. eganderätt till skrift ha
tillkommit på föreningens initiativ, och i det af
Justitiedepartementets sakkunniga 1914 afgifna
förslaget till lag ang. rätt till litterära och
musikaliska verk har i flera afseenden hänsyn
tagits till föreningens under årens lopp framställda
önskemål. - Revisorer af förvaltningen af den 1901
stiftade "Albert Bonniers stipendiefond för svenska
författare" å 150,000 kr. äfvensom af Samfundet de
nio utses af föreningen. 1900 bildade föreningen
själf Sveriges författareförenings understödsfond,
hvars afkastning är afsedd att jämte eventuella
bidrag utgå som årsanslag till föreningsmedlem; dess
storlek uppgick 31 dec. 1917 till kr. 152,224:22;
1 anslag å 1,000 kr. och 10 å 500 kr. ha under 1918
utdelats. Föreningens egna tillgångar utgjorde 31
dec. 1917 kr. 8,562:66. Antalet ledamöter
uppgick i dec. 1917 till 256. Rphl.
Sveriges geologiska undersökning (förk. S. G. U.),
ämbetsverk, med säte i Stockholm, som har till uppgift
att, med iakttagande af vetenskapens fordringar
och med särskild uppmärksamhet fäst på berg- och
jordarternas vikt och värde i praktiskt hänseende,
inhämta tillförlitlig kännedom om landets allmänna
geologiska beskaffenhet. Institutionens arbeten
bedrifvas under sommaren å fältet (se Geologisk
undersökning), hvarefter det insamlade materialet
bearbetas inom verket. Frukterna af institutionens
verksamhet göras för allmänheten tillgängliga dels
genom geologiska kartor (se Geologisk karta) med
tillhörande beskrifningar, dels genom monografier,
afhandlingar och uppsatser, som behandla såväl rent
vetenskapliga som ur praktisk synpunkt viktiga
specialfrågor, hvarjämte tillfälle till studier
och upplysningar erbjudes i det verket tillhörande
geologiska museet. - Ämbetsverkets ämbets- och
tjänstemän utgöras f. n. (1918) af en chef med titel
öfverdirektör, 8 statsgeologer, 1 sekreterare,
l museiföreståndare och 1 kemist, hvartill kommer
ett antal tillfälliga biträden, hufvudsakligen för
fältarbeten. - Frågan om geologiska undersökningars
(se Geologisk undersökning) anställande i Sverige
väcktes 1855, och sedan en med statsunderstöd
försöksvis utförd undersökning i Uppsalatrakten samt
en däröfver upprättad geologisk karta ("Fyrisåns
dalbäcken") vunnit gillande, beviljade rikets
ständer redan 1858 medel för utförande af en allmän
geologisk undersökning inom landet, hvilket arbete
alltsedan pågått med efter hand betydligt ökade
statsanslag. Grundläggare och förste chef var
Axel J. Erdmann (1858-69); efter honom O. Torell
(1871-97), A. E. Törnebohm (1870 och 1897-1906),
Joh. G. Andersson (1906-16) och A. Gavel i n (sedan
1916). Från 1910 är verket ställdt på ord. stat.
S. G. U. var under de första åren af sin tillvaro
installerad i en förhyrd vanlig bostadsvåning n:r 20
Lilla Nygatan, men förflyttades hösten 1867 till det
af staten för S. G. U. och Slöjdskolan (Tekniska
skolan) nyuppförda huset n:r 36, sedermera n:r
44, vid Mästersamuelsgatan, i hvilket voro för
institutionen särskildt afsedda såväl arbetsrum som
laboratorie- och museilokaler (se Geologiska museer,
sp. 980). I nära 50 år var institutionen bofast här,
men då utrymmet till sist blef alltför otillräckligt,
flyttades den 1915 till Frescati, där för medel,
som riksdagen beviljat, en särskild flygelbyggnad i
samband med Riksmuseets stora byggnadskomplex uppförts
och inredts för S. G. U., som där disponerar rymliga
arbetsrum och laboratorier samt stora salar för de
geologiska skåde- och hufvudsamlingarna. För det
geologiska museets inredning, innehåll och utseende
m. m. i den förra lokalen redogöres i E. Erdmann:
"Sver. geol. undersöknings museum före flyttningen
till Freskati 1915" (i S. G. U. ser. C, n:r 265).
De första geologiska kartbladen, tre till antalet och
i skalan 1:50000, publicerades 1862. Tills nu (1918)
äro omkr. 150 st. utgifna, förutom 8 st. i skalan l :
100000 och 15 st. i skalan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
