- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1179-1180

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

remonteringsstyrelse, som uppköper hästar inom landet till
omedelbar fördelning till trupperna eller uppställning
vid en remontdepå; fem sådana finnas. Officerare vid
generalitetet, generalstaben och kavalleriet samt
regementschefer anskaffa en häst hvar; öfriga beridna
och de nämnda beträffande en andra häst få sig häst
tilldelad af staten (dock är denna anordning icke
fullt genomförd). Vid krigstillfälle uttagas hästar
genom rekvisitionslag. – Utbildningen har gjort stora
framsteg, sedan alla trupper blifvit kasernerade och
ständig tjänstgöring inträdt. Regementena äro till
hela sin styrka sammandragna till repetitionsöfningar
under 30 dagar vid infanteriet, 42 vid de flesta
beridna trupper, dock så sent som in i okt.,
då öfningarna vanligen afslutas med samöfning af
arméfördelningarna eller sammandragning sker af två
eller flera fördelningar. Särskilda öfningar pläga
anordnas äfven vintertid. – Arméns ord. budget
upptages för 1918 till 63,35 mill. kronor.

C. O. N.

Marinen l. sjöförsvaret omfattar (sedan 1902)
flottan och kustartilleriet under gemensam
öfverstyrelse. Denna utgöres under konungen af
chefen för Sjöförsvarsdepartementet (se d. o.),
Marinförvaltningen (se d. o.), inspektören af flottans
öfningar till sjöss (se d. o.), marinöfverdirektören
(se Marinförvaltningen och Mariningenjörkåren),
marinöfverintendenten (se Marinförvaltningen och
Marinintendenturkåren), marinöfverläkaren (se
Marinförvaltningen och Marinläkarkåren) samt
chefen för kustartilleriet. Då konungen så bestämmer,
utöfvar chefen för Sjöförsvarsdepartementet under
konungen och i hans namn befälet öfver marinen. –
A. Flottan utgöres f. n. (1918) af följande fartyg,
då de under byggnad varande medräknas: 15 st. 1:a
kl., 3 st. 2:a kl. och 7 st. 3:e kl. pansarbåtar
(se Monitor och Pansarfartyg), 1 pansarkryssare
(se Kryssare 2), 5 torpedkryssare (se d. o.), 10
jagare (se Jagare 3), 31 st. 1:a kl. och 14 st. 2:a
kl. torpedbåtar (se d. o.), 2 minfartyg och ett antal
undervattensbåtar samt utom nämnda "stridsfartyg": 1
chefsfartyg, öfnings-, gnist-, verkstads-, lasaretts-,
depå- och logementsfartyg m. fl., tills. 16
till större delen äldre, för sina specialändamål
omändrade fartyg. Sammanlagda tontalet af flottans
stridsfartyg är omkr. 95,000. Antalet kanoner är
något mer än 500, hvaraf 33 svåra, 140 medelsvåra
och de öfriga lätta (jfr Sjöartilleri). Summan af
stridsfartygens indicerade hästkrafter uppgår till
vid pass 300,000. Samtliga fartyg äro byggda inom
riket med undantag af några få torpedfartyg (jagare,
torped- och undervattensbåtar), 1:a kl. pansarbåtarna
af Bergsund i Stockholm, Lindholmen och Götaverken
i Göteborg samt Kockum i Malmö, 2:a och de flesta
3:e kl. pansarbåtarna vid Motala verkstad, några
torpedbåtar å flottans varf i Karlskrona och Stockholm
o. s. v. – Flottans personal och materiel äro
fördelade på två stationer: Karlskrona och Stockholm,
hvardera lydande under en stationsbefälhafvare. Under
honom lyda närmast en chef för underofficers-
och sjömanskårerna, tillika beväringsbefälhafvare
(vanl. kallad "kårchefen"), en förvaltningsdirektion,
hälso- och sjukvården, stationens krigsrätt m. m.
Sjömanskårens skolor å stationen (rekryt-, korprals-
och underofficersskolorna) äro underställda nyssnämnda
kårchef. Stationsbefälhafvaren i Karlskrona är tillika
befälhafvande amiral och kommendant i Karlskrona
fästning. – Till hvardera stationen hör ett varf
med dockor, slipar, verkstäder, förråd m. m., hvars
chef i ekonomiskt hänseende står omedelbart under
Marinförvaltningen och hvars verksamhet är fördelad på
6 departement: artilleri-, ekipage-, min-, torped-,
ingenjör- och byggnadsdepartementen. Karlskrona
varf sysselsätter omkr. 1,600 arbetare, Stockholms
varf 500–600. Kontrollen öfver och redovisningen af
kontanta medel, proviant, beklädnad och utredning
m. m. utöfvas af stationens räkenskapskontor,
bestående af flertalet af stationens
marinintendenter. – Från 1918 skall flottan ega en depå
(mindre station) å Nya varfvet vid Göteborg, och under
anläggning är en depå vid Gustafsvik nära mynningen
af Ångermanälfven. – Flottans personal utgöres af
stam, reserv och värnpliktiga. Stammen och reserven
omfatta följande kårer och stater: a) militära:
officerskåren (jämte sjökadettkåren), underofficers-,
sjömans- och skeppsgossekårerna; b) civilmilitära:
mariningenjör- och marinintendenturkårerna,
ecklesiastik- och lärarstaterna, marinläkarkåren,
månadslönar- och daglönarstaterna samt
poliskåren. Officerskårens stam eller aktiva
personal utgöres enligt 1918 års stat af 342
officerare, nämligen 4 flaggmän l. amiralspersoner,
9 kommendörer, 22 kommendörkaptener af 1:a graden,
22 kommendörkaptener af 2:a graden, 123 kaptener (se
Kapten 2), 108 löjtnanter samt 54 underlöjtnanter
och fänrikar. Sjöofficerarna rekryteras från
sjökadettkåren, som erhåller sin utbildning vid
Sjökrigsskolan (se d. o.). Officerarnas vidare
utbildning eger rum, förutom under den vanliga
tjänsten ombord och i land, dels i kortare skolor
ombord (skjut-, torped- och signalskolor) och i land,
dels vid Sjökrigshögskolan (se d. o.). Officerare
tillhörande flottans reserv finnas af flera olika
kategorier, tills. vid pass 320 personer. De fleste
äro reservofficerare tillhörande handelsflottan,
hvilka genomgått ettårig utbildningskurs vid flottan,
flertalet därjämte en kortare repetitionskurs. Af
dessa äro omkr. 60 utbildade för tjänstgöring
vid kustartilleriet. – Underofficerskårens
stam
utgöres enligt 1918 års stat af 239
flaggunderofficerare och 485 underofficerare af 2:a
graden, hvartill komma några maskinister öfver stat
och omkr. 25 underofficerare på månadslönarstat,
tills. omkr. 765. Underofficerarna äro fördelade
på fyra afdelningar och tio yrkesgrenar:
däcksafdelningen, omfattande artilleri- och
minkonstaplar samt styrmän; ekonomiafdelningen,
omfattande sjukvårds-, förråds- och musikkonstaplar;
maskinafdelningen, omfattande maskinister;
samt handtverksafdelningen, omfattande rust- och
torpedmästare äfvensom kvartersmän. För att kunna
utnämnas till underofficer erfordras 1 1/2–2 års
tjänstgöring som underofficerskorpral. Omkr. 155
reservofficerare finnas. – Stammanskapet utgöres
af sjömanskåren (se d. o.) och skeppsgossekåren
(se d. o.). – Flottans värnpliktiga utgöras af: a)
alla på sjömanshus inskrifna värnpliktiga maskinister
och eldare samt af öfriga på sjömanshus inskrifna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcg/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free