Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska konstnärers förening - Svenska konstnärers pensions- och sjukhjälpsförening - Svenska konstnärers understöds- och sjukhjälpsförening - Svenska konstnärinnor - Svenska konstsamlareföreningen - Svenska konsulterande ingenjörers förening - Svenska kopparprofvet - Svenska korkarbetareförbundet - Svenska kosacker - Svenska krigsmannasällskapet - Svenska kriminalistföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anteckna, att på denna, utställning intet konstverk
såldes till privat person). Sedan har föreningen
anordnat ett 20-tal utställningar i hufvudstaden -
de största 1909, 1912 och 1917, den sistnämnda till
firande af föreningens 25-åriga tillvaro -, dessutom
många i andra städer inom landet samt i Berlin 1900
och Budapest 1903 och 1906, hvarjämte den med egna
grupper deltagit i utställningar i München 1901
och 1905, S:t Louis 1904 m. fl. st. 1914 gjordes i
stadgarna den förändring, att styrelsen får anordna
utställningar, när den så finner lämpligt. 1900
räknade föreningen 4 hedersled. och 118 ledamöter. I
dec. 1917 uppgick antalet hedersledamöter till 7
och ord. ledamöter till 87. Jfr inledningen till
katalogen öfver 20:e årsutställningen (1912).
G-g N.
Svenska konstnärernas pensions- och
sjukhjälpsförening. Se Svenska konstnärernas
understöds- och sjukhjälpsförening.
Svenska konstnärernas understöds- och
sjukhjälpsförening bildades af Konstnärsklubben
(se d. o.) i Stockholm 1889, på initiativ af
Rob. Haglund. Den utdelade dels understöd, dels
sjukhjälp. Inträdesafgiften var 10 kr. och årsafgiften
10 kr. I början var sjukhjälpen 10 kr. i veckan,
men höjdes snart till 20 kr., som dock utgår under
högst 5 veckor per kalenderår. Enligt stadgarna
skulle af reservfonden bildas en pensionsfond,
då behållningen stigit till 50,000 kr. Detta
egde rum 1907; s. å. ombildades föreningen och
fick namnet Svenska konstnärernas pensions- och
sjukhjälpsförening. Understöden bortföllo, sjukkassan
fortsatte på de gamla villkoren, och pensioner
utdelades genast åt de två äldste medlemmarna,
men först 30 juni 1909 åt alla, som då hunnit 66
år. Ord. pension är 200 kr. från 65 år, men genom
extra afgifter kan större pension förvärfvas. Vid
1917 års början hade pensionskassan 84 medlemmar;
af dessa hade 20 under det förflutna året uppburit
sammanlagdt 3,350 kr. i pension. Fonderna vid
årsskiftet belöpte sig till 179,619 kr. Sjukkassan
hade 63 medlemmar, af hvilka 12 erhållit sjukhjälp
med 1,040 kr. Dess fond var 8,085 kr. Föreningen
eger dessutom en donation å 25,000 kr., hvarå en
ung man eger uppbära räntan under sin lifstid. I
dec. 1917 öfverlämnades enl. K. M:ts beslut till
föreningen behållningen af Svenska konstidkarnas
lotteri. Summan torde uppgå till omkr. 42,000 kr.,
som tillföras pensionsfonden. Styrelsen - gemensam för
pensions- och sjukkassan - består af 5 medlemmar och
2 suppleanter. C. W. Jn.
Svenska konstnärinnor, en förening, bildad i Stockholm
i mars 1910 med syfte att främja medlemmarnas
konstnärliga och ekonomiska intressen genom anordnande
af utställningar och genom andra åtgärder. Föreningen
debuterade inför offentligheten våren 1911 med en
utställning, som omfattade en retrospektiv och en
modern afdelning, och har sedan utställt i Malmö 1912,
i Wien 1913, i London och på Baltiska utställningen
i Malmö 1914 samt i Stockholm 1917, då Vereinigung
bildender künstlerinnen Österreichs deltog. Antalet
aktiva medlemmar (uteslutande konstnärinnor) var vid
1911 års början ett 80-tal och de passiva (äfvenledes
konstnärinnor) 60 - i utställningen 1917
deltogo 77 medlemmar af föreningen och dessutom
27 utomstående.
G-g N.
Svenska konstsamlareföreningen. Se Konstsamlingar,
sp. 874.
Svenska konsulterande ingenjörers förening. Se
Konsulterande ingenjör.
Svenska kopparprofvet, metall., i sitt ursprungliga
utföringssätt grundar sig på det förhållandet, att
metalliskt järn ur en klor- eller svafvelsyresur
lösning utfäller metallisk koppar, som kan bestämmas
antingen direkt som metall eller efter glödgning
som oxid. Den finrifna malmen eller hyttprodukten,
hvaraf, beroende på kopparhalten, tages 1 à 3 gr.,
löses i kungsvatten, indrifves till torrhet och
löses åter i utspädd klorvätesyra, med tillsats af
några droppar svafvelsyra, om bly är närvarande,
hvarefter det olösta frånfiltreras. Ur det sålunda
erhållna filtratet, som uppvärmts till nära kokning,
utfälles kopparn därigenom, att man i vätskan nedför
en blankfilad ten af mjukt järn, som bör helt täckas
af lösningen, hvarvid under vätgasutveckling
järnkloriden reduceras till klorur och kopparn
utfälles som metall. Den i form af flagor utfällda
kopparn tvättas genom dekantering, hvarvid man för att
hindra dess oxidering iakttar, att järntenen lämnas
kvar i lösningen hela tiden och vätskan vid hvarje
dekantering ej afhälles mera, än att den täcker
kopparn. Den tvättade kopparn nedföres i en vägd
porslinsdegel och bestämmes antingen som metall, då
man först befriar den från öfverskott af vatten genom
att utsuga detta med filtrerpapper och sedan hastigt
torkar den genom uppvärmning öfver en spritlampa,
eller som oxid, då den löses i några droppar
salpetersyra, indrifves till torrhet på vattenbad och
glödgas för aflägsnande af salpetersyran. Då denna
metod enligt ofvan beskrifna förfaringssätt används,
utfällas samtidigt som kopparn följande metaller:
guld, kvicksilfver, tenn, vismut, arsenik och
antimon, hvarjämte den i regel är något förorenad
af spår af järn. Flera modifikationer af metoden
finnas dels med afseende på fällningsförfarandet,
i det man i st. f. järn använder zink (kadmiumfri)
eller aluminium, dels med afseende på kopparns
slutliga bestämmande, hvarvid man kan begagna sig
af olika filtreringsmetoder eller elektrolys. Litt.:
V. Eggertz, "Om bergskemiska prof", och Bruno Kerl,
"Probierkunde". P. P-n.
Svenska korkarbetareförbundet. Se Fackförbund.
Svenska kosacker. Se Kosacker, sp. 1124.
Svenska krigsmannasällskapet. Se
Krigsvetenskapsakademien.
Svenska kriminalistföreningen har enligt stadgarna
till syfte att sammanföra intresserade personer till
meningsutbyte ang. frågor om brottsligheten och dess
orsaker samt medlen för dess bekämpande äfvensom att
i öfrigt främja undersökningar i dessa ämnen. Sedan
det på 1880-talet nyvaknade intresset för reformer
inom strafflagstiftningen föranledt stiftandet af
Internationella kriminalistföreningen (se d. o.),
ha dylika sammanslutningar efter hand tillkommit i så
godt som alla viktigare europeiska kulturländer. Af
åtskilliga anledningar kom för Sveriges del dock
härmed att anstå till 1911. I samband med det då
upptagna arbetet på en allmän strafflagsreform hölls,
på initiativ ai Centralförbundet för socialt arbete
samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
