Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska hattarbetareförbundet - Svenska hem - Svenska historiska föreningen - Svenska historiska sällskapet i Amerika - Svenska humanistiska förbundet - Svenska husarregementet - Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen - Svenska Högarnas skärgård - Svenska högerpressföreningen - Svenska Ido-förbundet - Svenska idrottsförbundet - Svenska ingenjörsföreningen i Chicago - Svenska ingenjörsföreningen i Förenta staterna - Svenska isseglingsförbundet - Svenska Jerusalemföreningen - Svenska jordbrukets dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska hattarbetareförbundet, Se
Fackförbund.
Svenska hem, kooperativ förening. Se Kooperation,
sp. 957.
Svenska historiska föreningen stiftades i Stockholm
10 maj 1880, efter en af den historiska vetenskapens
förnämsta målsmän i Sverige samt af några andra
framstående personer utfärdad inbjudning. Dess
ändamål är att utgöra en föreningspunkt för de
historiska studiernas idkare och vänner samt
att genom skrifters utgifning och samlande
af handlingar, som upplysa svenska historien,
främja den fosterländska häfdaforskningen och
utbreda intresset för densamma. Styrelsen, som har
sitt säte i Stockholm, utgöres af 10 personer,
af hvilka en bör vara boende i Uppsala och en i
Lund, samt utser inom sig ordf., sekreterare och
skattmästare. Styrelsen bestämmer öfver föreningens
litterära verksamhet. Föreningen håller en allmän
ord. sammankomst i mars eller april månad hvarje år
för att välja styrelse och revisorer samt taga del af
revisionsberättelsen. Medlemmarna erlägga en årsafgift
af 7,50 kr. (till 1917 endast 5 kr.) eller ock en gång
för alla, såsom ständiga ledamöter, 125 kr. (till 1917
endast 75 kr.). Detta senare slags afgifter utgöra en
fond, som (sedan 1917) ej får utan särskildt beslut
understiga 7,000 kr. Föreningen utger en tidskrift,
Historisk tidskrift (se d. o.), som redigeras af
föreningens sekreterare, samt har dessutom utgett
Mikael Anckarsvärds "Minnen från åren 1788-90"
(1892) och, genom K. Setterwall, "Svensk historisk
bibliografi 1875-1900" (1907). Vid 1918 års början
var medlemmarnas antal omkr. 750, hvaraf i Finland,
Danmark och Norge omkr. 100. Samtidigt utgjorde
behållningen 8,259 kr.
Svenska historiska sällskapet i Amerika
(Svensk-amerikanska historiska sällskapet). Se
Historiska föreningar, sp. 783.
Svenska humanistiska förbundet. Se Humanistiska
förbundet.
Svenska husarregementet. Se Kronprinsens
husarregemente.
Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen. Se
Hydrografi, sp. 1456.
Svenska Högarnas skärgård, en samling öar, holmar
och skär i östligaste delen af Stockholms skärgård,
Rådmansö socken, 85,4 har, mest kala berg, bestående
af öarna Kalken, Lillö, Mannskär, Skrubban, Storön,
Ö. och V. Tärnskär m. fl. På Storön finnas lotsplats
samt, sedan 1874, en fyr, som visar omväxlande hvit
och röd blänk af resp. 16,000 och 13,000 normalljus
(Luxljus). Fyren är anbragt i ett rödt järntorn,
31 m. öfver hafsytan, och har en lysvidd af 16
minuter. Skärgården, som under fisketiden talrikt
besökes af fiskare samt är synnerligen rik på ejder,
disponeras af lotsverket. Under medeltiden var den
ett rörligt fiskeläge, för hvilket före 1450-talet
utfärdades en särskild hamnordning.
Svenska högerpressföreningen. Se Pressföreningar.
Svenska Ido-förbundet, bildadt 21 april 1911 i
Stockholm och anslutet till Uniono por la linguo
internaciona i Schweiz, afser att i Sverige främja
denna organisations syften genom det internationella
hjälpspråket ilo (se d. o.). Förbundets organ
är månadsskriften "Mondo", som utges på ilo af
Svenska Ido-förlaget. Styrelsen, som har sitt säte
i Stockholm, består af 7 led., hvaribland ordf.,
sekreterare och skattmästare. Antalet medlemmar är
280. - Jfr Världsspråk. St. L-l.
Svenska idrottsförbundet. Se
Idrottsorganisationer, sp. 366.
Svenska ingenjörsföreningen i Chicago (eng. The
swedish engineers’ society of Chicago) har till
uppgift att utgöra ett samband mellan svenska
tekniker i Chicago och mellersta delarna af Förenta
staterna och bereda tillfällen till diskussion
af tekniska frågor samt inledning af närmare
personliga bekantskaper och stärkande af den svenska
nationalitetskänslan bland medlemmarna, hvilka
utgöras af såväl teoretiskt som praktiskt förfarna
män. Föreningen bildades 1908 genom utbrytning
ur The Scandinavian technical society (stiftad
1903), hvilken afsåg att utgöra ett föreningsband i
yrkesfrågor mellan svenska, norska och danska tekniker
och hvars arbete, ehuru politiska diskussioner
undvekos, visade sig mindre framgångsrikt,
särskildt efter unionskrisen 1905. Antalet af
föreningens medlemmar uppgick 1 jan. 1917 till 277.
Fmn.
Svenska ingenjörsföreningen i Förenta staterna
(eng. The american society of swedish engineers,
förk. A. S. S. E.), grundlagd 1888, utgör i första
rummet en sammanslutning af i Amerika bosatta svenska
ingenjörer, men många till hemlandet återvända
personer kvarstå i föreningen som "korresponderande
medlemmar". Till medlem kan väljas svensk eller
finsk fackman inom tekniskt, industriellt eller
vetenskapligt område, äfvensom person af annan
nationalitet, som utgått från svenskt tekniskt
läroverk, och behärskar svenska språket. Föreningen
har eget hus i Brooklyn, N. Y. (Hicks street 271),
hvarest den kan bereda några medlemmar bostad,
hvarjämte där finnas ett bibliotek på 1,000 bd och
en gärna besökt "svensk" restaurang. Vanligen 1 gång
i månaden (med undantag af sommarmånaderna) hållas
sammanträden, hvarvid föredrag af framstående svenska
och amerikanska ingenjörer förekomma. En mycket stor
uppgift har S. som en "fast station" för svenska
tekniker vid deras första ankomst till Förenta
staterna, och ett mycket stort antal ingenjörer
har föreningen att tacka för råd och upplysningar,
anvisningar om anställningsmöjligheter o. s. v., som
i hög grad underlättat svårigheterna vid deras första
bekantskap med amerikanska förhållanden. Antalet af
föreningens medlemmar uppgick 1 jan. 1917 till 316.
O. A. L-r. Fmn.
Svenska isseglingsförbundet, sportv. Se
Idrottsorganisationer, sp. 366, och Issegling.
Svenska Jerusalemsföreningen. Se Jerusalemsförening
och Mission, sp. 673.
Svenska jordbrukets dag på Olofsdagen (Olofsmässan)
29 juli 1917 kallades den opinionsyttring, hvarvid på
öfver 200 orter inom Sverige anordnade och af öfver
100,000 personer besökta möten framhölls jordbrukets
betydelse för landet, dess svårigheter under kriget,
medel för dess främjande m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
