Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 899-900 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svedberg, Teodor (The) - Svedbom, Per Erik - Svedbom, Per Jonas Fredrik vilhelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växande vetenskapsområde en af de allra Irämste. Hans
första arbeten angå en förbättrad metod att framställa
kolloidala lösningar (i "Arkiv för kemi", bd 2, n:r
14, 21 och 40, bd 3, n:r 9, 1905, 1908; se Kolloidala
metaller), dessa lösningars stabilitet (ibid. 2, n:r
30 och i "Kolloid-zeitschrift", bd 2, 1906 och 1907)
och de kolloidala partiklarnas egenrörelse (se
Kinetisk gasteori, sp. 106, och "Arkiv för kemi",
2, n:r 30 och 3, n:r 3, 1906 och 1907). Resultaten
af dessa och nya forskningar har han sammanfattat
i den stora gradualafhandlingen Studien zur lehre
von den kolloiden lösungen (i "Nova acta regiæ
societatis scientiarum Ups.", 1907). Vidare märkas två
afh. Über die existenz und eigenschaften disperser
systeme im grenzgebiet zwischen den kolloiden und
kristalloiden lösungen (i "Kolloid-zeitschrift",
bd 4 och 5, 1909), fyra afh. Über einen neuen
beweis fur die körperliche existens der moleküle
(i "Arkiv för kemi", bd 3, n:r 16, 20 och 24, 1909,
samt "Zeitschrift für physikalische chemie", 1909 och
1910), i hvilka han behandlar kolloidala lösningars
ljusabsorption, en intressant undersökning om
kolloidalt svafvel i saltlösningar (ibid. 3, n:r
18, 1909), sedermera fortsatt af hans elev Odén,
flera afh. om partiklarnas i kolloidala lösningar
egenrörelse, den s. k. Brownska rörelsen ("Ion"
1. 1909. "Zeitschrift fér physikalische chemie",
1910, "Kolloid-zeitschrift", 1910, "Jahrbuch der
radioaktivität", 1913), om kolloidala kroppars
diffusion (i "Arkiv för kemi", 3, n:r 22 och
4, n:r 12, 1909 och 1911, samt "Zeitschrift für
physikalische chemie", 1909 och 1911) och om bildning
af kolloidala lösningar genom bestrålning af metaller
med ultraviolett ljus eller röntgenstrålar (i "Arkiv
för kemi", 3, n:r 32, och "Kolloid-zeitschrift",
1910). En fråga af stort intresse, nämligen om
gaslagarnas giltighet för kolloider, behandlade
S. delvis jämte sin elev K. Inouye i "Zeitschrift
für physikalische chemie", 1910 och 1911 (den har
slutbehandlats af hans elev Arno Westgren). Nära
denna stå de viktiga undersökningarna Über spontane
konzentrationsschwankungen (i "Arkiv för kemi", 4,
n:r 22 och 25, 1911 och 1912). Några intressanta
försök att bestämma molekylernas gestalt (i "Arkiv
för kemi", 4, n:r 39, och 5, n:r 11, 1913 och 1914,
samt "Jahrbuch der radioaktivität", 1915) äro grundade
på molekylers vandring (diffusion) genom anisotropa
medier (s. k. flytande kristaller), i hvilka den
elektriska ledningsförmågan också undersökts (i
"Arkiv för matematik", 9, n:r 9 och 21, 1913). Till
den oorganiska kemien höra S:s i samarbete med
D. Strömholm utförda Untersuchungen über die chemie
der radioaktiven grundstoffe (i "Arkiv för kemi", 3,
n:r 27, 1909, "Zeitschrift für anorganische chemie",
1909). S. har författat flera monografier och
handböcker samt populära framställningar, nämligen
Die methoden zur herstellung kolloider lösungen
anorganischer stoffe (Dresden, 1909), Die existenz
der molekule (Leipzig, 1912), Materien (Stockholm,
1912), Die ergebnisse der kolloidforschung (i
"Berichte der deutschen chemischen gesellschaft",
1914), återgifvande ett föredrag, som S. på grund af
sin framskjutna ställning anmodades hålla i Berlin
1913, och Arbetets
dekadens (Stockholm 1915). S. är led. af Vet.
akad. (1913). För sina stora vetenskapliga
förtjänster har han af denna erhållit belöningar ur
Scheeleska (1907), Edlundska (1909) och
Wallmarkska (1910) fonderna. Vet. soc. i Uppsala
har förlänat honom Bergstedtska priset (1910), och
filos. fakulteten i Uppsala har tilldelat honom ett
pris ur Oskar II:s jubelfestdonation (1907).
S. A–s.


Svedbom. 1. Per Erik S., skolman,
publicist, f. 1811 i Härnösand, d. 7 okt. 1857 i
Stockholm, aflade studentexamen i Uppsala 1829
och filos. kandidatexamen 1836 samt promoverades
sistnämnda år till filos. doktor med andra hedersrummet. Utnämnd till docent i statistik,
gjorde han 1838–40 som bysantinsk stipendiat (se Asp, P. O. von) en resa med
ändamål att studera undervisningsväsendet i utlandet. 1850–56 var han rektor vid Nya
elementarskolan i Stockholm. Han tillhörde ”Aftonbladets” egare och medarbetare från
1852 efter Hiertas afgång och öfvertog 1856
hufvudredaktörskapet. Som publicist gjorde han
sig särskildt till förkämpe för nya åsikter inom
undervisningsväsendet. S. var äfven en framstående
pedagogisk skriftställare; han utgaf bl. a. Ledtråd
vid den första undervisningen i modersmålet
(1843; 6:e uppl. 1863), Läsebok för Sveriges
ungdom (1844; 4:e uppl., omarb. af P. A.
Siljeström, 1860), Elementarkurs i tyska språket (1848;
2:a uppl. 1850) och Tysk läsebok (1849–50;
2:a uppl. 1854–55). Jämväl som musiker gjorde
han sig känd genom flera kompositioner för sång
och piano. – Jfr Lotten Dahlgren, ”Norrländska
släktprofiler. Episoder och minnen ur Fredrika och
Per Erik Svedboms bref och familjepapper” (1911).
– Hans hustru Fredrika S., född Forssberg,
f. 1816 i Härnösand, d. 1892 i Stockholm,
gift med sin kusin S. 1842 och omgift 1860 med
sedermera byråchefen i Järnvägsstyrelsen Karl
Abraham Limnell (f. 1825, d. 1882), egnade
sig med entusiasm åt välgörenhet och social
verksamhet samt omfattande estetiska och
bildningsintressen, och makarna Limnells hem i Stockholm
jämte deras sommarvilla Lyran vid Mälaren var
under några årtionden en af storartad gästfrihet
kännetecknad samlingsplats för en mycket stor del
af hvad landet egde framstående inom tonkonst,
vitterhet och vetenskap, där äfven resande utländska
berömdheter voro som hemma. Den ”salong”
hon höll var af i senare tider sällsynta mått. Till
henne var det Ibsen skref sitt genialiska ”Ballonbrev
til en svensk dame”. Jfr Lotten Dahlgrens
arbete ”Lyran. Interiörer från 1870- och 80-talens
konstnärliga och litterära Stockholm” (1913).

2. Per Jonas Fredrik Vilhelm S.,
son till S. 1, tonsättare, musikfrämjare, f. 8 mars
1843 i Stockholm, d. där 25 dec. 1904, utbildade
sin talang som pianist under uppväxtåren i det
högt bildade och musikaliska hemmet och blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>