Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 847-848 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarfning - Svarfstol - Svarog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetsstycken (se t. ex. fig. 9). Bland de mest
komplicerade1 svarfvarna kunna räknas de numera inom
massfabrikationen oundgängliga automatsvarfvarna
(fig. 9). Man skiljer på hel- och half-automater. De
förra äro fullständigt själfverkande,
vid de senare till- och frånspännes arbetsstycket
af arbetaren. Vid helautomaten i fig. 9 är
spindeldockan a (för 4 arbetsstycken) roterande,
hvaremot verktygshufvudet b (för 4 verktyg) icke är
roterbart. Kurvcylindrama ("trummorna") d bestämma
arbetsrörelserna. Dessa synnerligen intressanta och
arbetskrafter besparande maskiner
(1 arbetare kan sköta ända till 8 helautomater) användas
för svarfning af stål, järn, mässing och andra
metaller för velociped-, symaskin-, automobil-,
gevär-, skruffabrikation m. m. och med de största
anspråk på arbetsstyckena såväl kvalitativt som
kvantitativt.

Fig. 8. Vertikalsvarf, "karusellsvarf", med 2 verktygsslider.

Fig. 9. Automatsvarf, "Acme"-typ, med 4 materialspindlar.

En svarfs storlek bestämmes af dubbhöjden,
d. v. s. dubbarnas höjd öfver bädden eller prisman,
samt af längsta afståndet mellan dubbspetsarna. Vid
svarfning af sega metaller (smidesjärn, stål
m. fl.) måste användas en kylvätska (såpvatten,
olja) för bortledning af friktionsvärmet från
skärstålet. Denna vätska måste i vissa fall
strömma kontinuerligt i maskinen med tillhjälp
af en liten pump. Skärhastigheten vid svarfning
växlar från 10-20 mm. till 200-300 mm. i sekunden
vid användning af vanligt kolstål till verktyg och
beroende hufvudsakligen på den svarfvade metallens
hårdhet. För snabbstål kan hastigheten ökas till 1-1,5
m. pr sek., i vissa fall ännu mera. Vid träsvarfning
används omkr. 2 m. hastighet pr sek. Man skiljer
mellan skrubbsvarfning, d. v. s. skärning af första
spånen, med användning af gröfre stål, skrubbstål,
samt slätsvarfning, med slätstål, för erhållande af
noggrann och slät yta.

Fig. 10. Standardstål för svarfning af metaller, a skrubbstål, b slätstål, c knifstål, d stickstål, e gängstål.

Vid modern verkstadsdrift
användas s. k. standardstål (fig. 10), i synnerhet
vid snabbsvarfvar, hvarvid ett fåtal standardformer
är fastställdt, hvilka upprätthållas därigenom,
att slipningen öfverlämnas åt en fackman och ej åt
de enskilde arbetarna. Antalet standardtyper växlar
rätt mycket i olika verkstäder. De äro i hufvudsak
följande: a) skrubbstål (rundstål), antingen rakt
(höger- eller vänsterstål) eller böjdt åt höger
eller böjdt åt vänster; b) slätstål, med eggen i
arbetsytan, rakt eller böjdt; c) knifstål, med eggen
vinkelrät mot arbetsytan, höger- eller vänsterstål; d)
af stickningsstål, rakt eller böjdt; samt e) gängstål,
äfvenledes rakt eller böjdt. Standardstålens antal bör
vara så litet som möjligt, men enär olika eggvinklar
erfordras för svarfning af olika hårda metaller, blir
hela antalet dock jämförelsevis stort. - Vid svarfning
af trä har skrubbstålet rörform (rörstål, rundstål),
hvaremot slätstålet (svarfmejsel) har sned, rak, från
båda sidor slipad egg. Fig. 11 å sp. 849-850 visar
en svarf med fräsapparat för orneradt trä. Svarfvar
af god och fullt modern konstruktion tillverkas af
flera mekaniska verkstäder i Sverige, såsom Köpings,
Munktells, Nydqvist & Holms, Frank Hirschs m. fl.
G. S-n.

Svarfstol, tekn. Se Svarfning.

Svarog. Se Mytologi, sp. 180.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>