Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 843-844 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarfning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anordnad, att arbetsstycket, fäst vid 2 tappar,
kunde sättas i rotation åt båda hållen genom
dragning i ett kring detsamma lindadt snöre, hvarvid
alltså skärverktyget utskar en spån blott i ena
riktningen. Ett sådant enkelt svarfdon finnes afbildadt
på en grafsten från romerska kejsartiden. En af
de äldsta afbildningarna af en svarf finnes i
Mendelska porträttboken i Nürnberg (omkr. 1435).
Den visar en man, svarfvande kulor till
rosenkransar, därvid hållande svarfstålet i vänstra
handen och snörbågen i den högra (fig. 1).

Fig. 1. Svarfning af rosenkranskulor på 1430-talet.

En skiss, gjord af Lionardo da Vinci (omkr. 1500),
visar en fullständig "svarfstol" med trampa, vef
och svänghjul, skruf med vef och dubb för
arbetsstyckets inspänning samt s. k. "medbringare" med
spetsar för dess sättande i rotation (fig. 2).

Fig. 2. Svarfstol omkr. år 1500, skiss af Lionardo da Vinci.

Svarfstolar från 1500- och 1600-talen drefvos i allmänhet
med trampa, snöre och bågfjäder, fäst i taket,
eller genom särskild vefaxel med svänghjul. I
senare fallet roterade arbetsstycket alltid i samma
riktning, hvilket innebär ett stort framsteg framför
den förut uteslutande använda, oscillerande
arbetsrörelsen, vid hvilken halfva tiden går förlorad.
Under 1600- och 1700-talen var svarfning,
i synnerhet i trä, ett mycket omtyckt arbete bland
de förnäme, ja t. o. m. furstar (t. ex. Adolf Fredrik)
sysslade mycket därmed. Särskildt för denna
höga läsekrets skref Charles Plumier sitt verk
"L’art de tourner" (1706), i hvilket alla de i en
svarf möjliga arbetssätten äro i detalj behandlade.
Svarfning, särskildt i trä, förekommer i Sverige
ännu här och där på landsbygden såsom hemslöjd
eller yrkesslöjd, vanligen med användning af trampstol
(t. ex. hjulmakeri m. m.).

Man kan särskilja 3 typer af svarf var: 1.
Dubb-svarfstol, med arbetsstycket roterande fram
och åter mellan 2 dubbar samt drifven med trampa
och bågfjäder i taket; används än i dag i Orienten,
hos oss numera sällan. 2. Trampsvarf-stol
med spindel och hjul, fast spindeldocka,
löpdocka, verktygsslid eller handförsättare samt
anordning för arbetsstyckets rotation genom
spindeln; används af mekaniker och amatörer för
enklare, smärre arbeten (fig. 3).

Fig. 3. Trampsvarfstol för mekaniker.

3. Maskinsvarf, modern typ, byggdes först i England af
Maudsley (1771–1831) och Whitworth (1805–87),
förbättrades sedan väsentligt först i Tyskland,
därefter i Amerika, som numera står främst inom
denna tillverkning. Den modernaste typen benämnes
snabbsvarf, så kallad på grund af sin
stora skärhastighet och afverkningsförmåga,
uppgående ända till 3–4 ggr den förutvarande,
möjliggjord genom införandet (1900) af det af
Taylor White, Bethlehems järnverk, Pa., uppfunna
volfram-kromstålet ("snabbstålet"), hvilket förblir
hårdt och skärande i eggen, äfven om det under
svarfningen skulle upphettas till rödvärme i följd
af friktionen (se Specialstål 4). Snabbsvarfven
(fig. 4) skiljer sig från den vanliga svarfven
genom sin gröfre byggnad samt däruti, att
svarfspindelns olika hastigheter åstadkommas genom
kugghjulsutväxlingar i st. f. trappskifva, anordnade
i ett hölje eller s. k. växellåda, och att
drifkraften öfverföres direkt med blott en remskifva,
hvarigenom den blir konstant. Bland mera kända
konstruktioner af växellådor vid svarfvar märkas
Nortons, Bickfords, Rupperts och Reineckers.

Svarfvens hufvuddelar äro (se fig. 5): stativet
med prismor eller styrlister, a, upptill för
verktygssliden; svarfspindeln, försedd med dubb eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>