Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suolahti - Suo loco - Suoloselgi - Suomalainen - Suomalainen, Kaarlo Kustaa Samuli - Suomalainen tiedeakatemia - Suomen lahti - Suomen laulu - Suomenmaa - Suomenniemi - Suomenselkä - Suometar - Suomi - Suomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finländsk filolog, tidigare Palander, f. 7
okt. 1874 i Tavastehus, student 1892 och filos.
kandidat 1896, studerade modern filologi i Tyskland,
tog 1899 licentiatexamen och utnämndes 1901
till docent samt 1911 till professor i germansk
filologi vid Helsingfors’ universitet. S. har
utgett flera förtjänstfulla arbeten: Die
althochdeutschen tiernamen. I. Die namen der
säugetiere (licentiatafh. 1899), II. Die deutschen
vogelnamen (1909), Der französische einfluss auf
die deutsche sprache im 12. jahrhundert (1902),
Eine mittelhochdeutsche paraphrase der sequenz Ave
præclara maris stella (i "Mémoires de la Société
néophilologique de Helsingfors", V), Die estnischen
worte im deutschen der baltischen Ostseeprovinzen
(i "Neuphilologische mitteilungen" 1910). – 2.
Gunnar Vilhelm S., den föregåendes broder,
historiker, f. 16 sept. 1876 i Tavastehus, student
1894, filos. kandidat 1898 och licentiat 1901 samt
docent i historia vid Helsingfors’ universitet
1902, har företrädesvis sysslat med Finlands
kulturhistoria. Hans förnämsta arbeten äro Henrik
Gabriel Porthan historiantutkijana (H. G. P. som
historieforskare: licentiatafh.; 1901), Henrik
Gabriel Porthan yliopisten opettajana (H. G. P. som
universitetslärare; 1902) och den värdefulla,
företrädesvis på syne- och bouppteckningsinstrument
grundade skildringen af finska prästerskapets
ekonomiska och kulturella förhållanden på 1700-talet
Suomen pappilat 1700-luvulla (1912). Smärre
uppsatser har S. sammanfört i Elämää Suomessa
1700-luvulla (1700-talslif i Finland; 1909)
och Vuosisatain takaa (Från flydda sekler; 1913),
hvilken innehåller kulturhistoriska skildringar från
1500–1700-talen.
1-2. T. C.
Suo loco, lat. Se s. l.
Suoloselgi [so’ålå-]. Se Maanselkä.
Suomalainen [so’å-] 1. Finno, Jakob, den förste
finske psalmförfattaren, d. 1588, blef 1568 rektor vid
Åbo skola och 1578 kyrkoherde i S:t Marie. På uppdrag
af Johan III sammanställde S. på finska en katekes,
en psalmbok (dessa troligen emellan 1580 och 1582)
och en bönbok (1583). Psalmerna, 99 stycken, äro alla,
med undantag af två (som härröra från M. Agricola),
författade eller öfversatta af honom själf. De äro
ganska kraftlösa och utvisa, att S. icke lyckats
böja det obearbetade finska språket efter de nya
versmåtten. Endast ett mindre antal af dessa psalmer
har, och det med stora förändringar, intagits i den
nya finska psalmboken.
O. G.*
Suomalainen [so’å-], Kaarlo Kustaa Samuli, finsk
skriftställare under märket Samuli S., f. 8 febr. 1850
i Petersburg, d. 4 maj 1907 i Sordavala, sedan 1880
lektor i matematik vid Kymölä folkskollärarseminarium
nära Sordavala, skref noveller och berättelser
och utöfvade vidsträckt öfversättarverksamhet.
O. G.*
Suomalainen tiedeakatemia [so’å-], fi. (Finska
vetenskapsakademien), grundlades 1908 (årsdag
22 mars) i Helsingfors och har till uppgift att
odla vetenskap och främja vetenskapligt arbete
på nationell grund. Dess medlemmar äro uteslutande
personer tillhörande landets finskspråkiga befolkning,
i motsats till Finska vetenskapssocieteten (se d. o.),
hvars ledamöter utses uteslutande ur vetenskaplig
synpunkt Finska språket är
akademiens protokollsspråk samt begagnas öfver
hufvud i föredrag och diskussioner. Akademien
omfattar två sektioner, en humanistisk och
en matematisk-naturvetenskaplig. Ledamöterna,
hvilkas antal är obegränsadt, äro dels ordinarie,
dels biträdande (förutom understödjande och
hedersledamöter). Akademien utger följande
publikationsserier: "Esitelmät ja pöytäkirjat"
(Föredrag och protokoll), "Sitzungsberichte der
finnischen akademie der wissenschaften", "Annales
Academiæ scientiarum fennicæ" (i två serier),
"Documenta historica" och "FF-Communications". Den
föranstaltar vid sina sammanträden populära
vetenskapliga föredrag (äfven i landsorten)
och upprätthåller ett magnetisk-meteorologiskt
observatorium i Sodankylä (Lappland). I dess syftemål
ingår jämväl att understödja unga vetenskapsidkare och
inrätta akademikerplatser. Dess tillgångar utgöras af
donerade fonder (omkr. 1/2 mill. mark), hvarjämte den
åtnjutit årligt statsunderstöd (omkr. 20,000 mark).
T. C.
Suomen lahti [so’å-]. Se Finska viken.
Suomen laulu [so’å-; "Finlands sång"], en
sångkör i Helsingfors, stiftad 1900 af Heikki
Klemetti som elitkör ur finska studentsångföreningen,
var till 1907 blott manskör (finsk motsvarighet till
den svensk-finska studentkören Muntra musikanter,
se d. o.), men har därefter varit enbart kör
för blandade röster; företog i förra egenskapen
konsertresor till bl. a. Sverige 1900 och ånyo 1906,
som blandad kör 1913 till Sverige, Danmark, Tyskland
och England. Kören har fonder för prisbelöning af
finska tonverk, åtnjuter årsanslag af Helsingfors
stad sedan 1913 och ett slags statsbidrag som honorar
för, att den på senare åren sjungit vid landtdagens
högtidliga öppnande. Vid dess konserter ha utförts
bl. a. större kyrkliga verk och oratorier af Bach,
Händel, Haydn, Mozart, Liszt m. fl. samt en mängd
äldre motetter. Dirigent har alltifrån början varit
stiftaren filos. magister H. Klemetti.
Suomenmaa. Se Suomi.
Suomenniemi [so’å-], imperiellt pastorat af 3:e kl.,
Villmanstrands kontrakt, Nyslotts stift, Viborgs län,
Lappvesi härad och domsaga, Finland. 279 kvkm. 2,353
inv. (1914), finsktalande.
A. G. F.
Suomenselkä [so’å-]. Se Finland, sp. 278.
Suometar [so’å-], tidning. Se Uusi Suometar.
Suomi [so’åmi] eller Suomenmaa [so’å-menmä],
Finlands finska namn, af ovisst ursprung.
K. B. W.
Suomi [so’å-; fi., Finland], en "tidskrift
i fosterländska ämnen", utgifven af Finska
litteratursällskapet. Årgångarna 1841-60 utkommo med
nämnda svenska titel; från 1863 vidtog andra serien
med finsk titel. Därefter ha nya serier, hvarje om 20
bd, utkommit, ungefärligen 1 bd om året. Uti denna
tidskrift ha, i de äldre årgångarna företrädesvis
på svenska, i de senare serierna endast på finska,
publicerats arbeten, som sett dagen inom och med stöd
af Finska litteratursällskapet. Sedan ur sällskapets
sköte flera specialsällskap utbildat sig och utgett
egna publikationer, har tidskriften förnämligast
innehållit lingvistiska och litteraturhistoriska
afhandlingar, reseberättelser af sällskapets stipendiater,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
