Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 725-726 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundecic, Jovan - Sundegraenden - Sundelin, Uno Robert Ferdinand - Sundell, August Fredrik - Sunden - Sundén, Daniel Anton - Sundén, Johan Magnus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diktsamlingen Tuzna knjiga, odisaji roditelskoga srca
(Suckar af ett fadershjärta; 1885). Under titeln
Milje i Omilje utgaf han 1893 en fullständig uppl.
af sina erotiska dikter (1848-91). Ett urval,
Zabrane pjesme, utkom 1889 i Agram. A-d J.

Sundegrænden, en samling hus i Övre Sandsværs
härad, Buskerud amt, Norge. 181 inv. (1910).


Sundelin. 1. Uno Robert Ferdinand S., teolog,
f. 24 mars 1847 i Vilhelmina i Lappland, d.
5 maj 1896 i Uppsala, blef 1867 student i Uppsala
och 1872 filos. kandidat, promoverades s. å. till filos. doktor samt aflade 1876
teol. kandidatexamen och 1879 pastoralexamen. 1876 förordnades han till docent i teol.
prenotioner, blef 1878 prästvigd, var 1877–81 teol. fakultetens stipendiat och under
samma år medlem af examenskommissionen för de praktisk-teologiska öfningarna; 1877–78
beklädde han befattningen som teol. fakultetens
notarie. 1881 utnämndes han till e. o. professor i
dogmatik och moralteologi och 1886 till professor i
kyrkohistoria. 1890 blef han förste teol. professor
och domprost i Uppsala. Vid jubelfesten i Uppsala
1893 promoverades han till teol. doktor. 1895 deltog
han i uppsättandet af "Kyrklig tidskr." och var dess
medredaktör till sin död. S. utgaf Om svenska kyrkans
och statens förhållande till hvarandra (akad. afh.,
1872), De svenska lappmarksprivilegierna från
statsrättslig och statsekonomisk synpunkt (1873),
Svenska Palestinafarare och deras betydelse för
Palestinavetenskapen (1878), Mosaismens teologi och
antropologi (1879), Framställning och granskning
af Luthers sociala etik. I. Familjen (1880, i
Upps. univis årsskrift), Om Luthers statsekonomiska
åsikter (1880), Om bibelordets ställning till
den sociala frågan (1885), Svedenborgianismens
historia i Sverige under förra århundradet (1886),
Lärobok i teologisk etik, allmänna delen (1887),
Om en bättre församlingsvård inom den svenska kyrkan
(föredrag vid ärkestiftets prästmöte 1891), Svenska
missionsförbundet (i "Kyrklig tidskr.", 1895). –
2. Uno S., den föregåendes brorson, pianist, f. 2
mars 1887 på Sandö sågverk, Ångermanland, var 1901–07
vid konservatoriet i Stockholm pianoelev af Hilda
Thegerström och Lennart Lundberg, studerade 1908–10
som Jenny-Lindstipendiat vidare för Moszkowski
i Paris samt S. Eisenberger och I. Friedman i
Berlin och har från 1911 konserterat i hemlandet
samt äfven utomlands, hvarjämte han verkar som
pianolärare. Han förenar mogen gestaltningsförmåga
med högt utvecklad teknik både i leggierospel
och uthålliga kraftprestationer. S. är
sedan 1917 ordförande i Pianistförbundet.
1. K. B. W-n. 2. E. F-t.

Sundell, August Fredrik, finländsk fysiker,
f. 11 sept. 1843 i Helsingfors, student 1862 och
filos. kandidat 1866, utnämndes 1870 till docent
i fysik vid universitetet, blef licentiat 1874 och
befordrades 1878 till e. o. professor i nyssnämnda
ämne. S. förestod under längre tider än
professuren i matematik, än den i fysik samt 1876–82
professuren i astronomi. 1903 tog han
afsked. En längre tid var han justeringsinspektör
i landet. S:s vetenskapliga verksamhet har
rört sig företrädesvis på elektricitetslärans område,
där särskildt termoelektriciteten intresserat honom.
Äfven med meteorologiska undersökningar har S.
sysselsatt sig.
T. C.

Sunden, De bägge, vanlig beteckning på
sunden vid Bosporen och Dardanellerna.


Sundén, Daniel Anton, läroboksförfattare,
f. 24 maj 1828 i Transtrand, Dalarna, d. 7 okt.
1910 i Västerås, blef 1848 student i Uppsala och
1857 filos. kandidat samt promoverades 1860 till filos. doktor och 1910 till
jubeldoktor. 1858-63 ledde han som föreståndare, jämte K. G. Starbäck, den privata
nya elementarskolan i Norrköping, sedan kallad Norrköpings lyceum, och 1864 utnämndes
han till lektor i filosofi och svenska språket i Västerås, från hvilken befattning han
1898 erhöll afsked. 1874–76 tjänstgjorde S. som
folkskolinspektör i den del af Västerås stift, som
hör till Västmanlands län. 1879–81 var han led. af den
k. kommittén för likformig uppställning af grammatiska
läroböcker och 1886 medlem af den nämnd, som hade att
öfverlägga om det förslag till förändring i svenska
språkets rättstafning, hvilket skulle inlämnas till
Svenska akad. S. utgaf bl. a. åtskilliga mycket
använda läroböcker: Svensk språklära (1869; 5:e
uppl. 1885), Svensk språklära i sammandrag (1870;
23:e af K. Sundén reviderade uppl. 1918), Svensk
rättskrifningslära (1870; 8:e uppl. 1885), Ny svensk
rättskrifningslära (1889; 13:e uppl. 1917), Svensk
språklära för folkskolan (1871; 34:e uppl. 1916),
Kort lärobok i modersmålet för folkskolan (1873; 16:e
uppl. 1916), Öfversigt af nordiska mytologien för
elementarläroverken (1872; 5:e uppl. 1908) och Kort
öfversigt af svenska vitterhetens historia (1881;
3:e uppl. under titeln Svensk litteraturhistoria i
sammandrag 1897). Tills. med J. E. Modin utarbetade
han vidare Svensk stillära (1871; 5:e uppl. 1888)
och Svensk läsebok för allmänna läroverken (1868;
5:e uppl. 1890). Under medverkan af andra utgaf han
Ordbok öfver svenska språket (1885–92). – S:s
son Karl Fritiof S., f. 1868, filos. doktor och
docent 1904, är sedan 1913 professor i engelska
språket och litteraturen vid Göteborgs högskola.
Ad. N-n.

Sundén, Johan Magnus, klassisk filolog,
f. 5 okt. 1830 i Stockholm, filos. doktor i
Uppsala 1854, blef docent där i latinska språket
1858, lektor vid Uppsala allmänna läroverk 1861
och var e. o. professor i klassiska språk vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>