Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundbyberg norra-Ulfsunda järnväg - Sundbyberg-Ranhammars järnväg - Sundbyberg-Ulfsundasjöns järnväg - Sundbyerne - Sundbyholm - Sundbyvester - Sundbyöster - Sundbärg, Axel Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för trafik 1 okt. 1915, saknar egen rullande
materiel och ombesörjer endast godstrafik. Ändamålet
med densammas tillkomst är att förse de inom
Bromma industriområde belägna resp. tomterna med
stickspår. Bokförda byggnadskostnaden utgjorde
31 dec. 1917 564,491 kr. Järnvägens postadress är
Stockholm.
A. d’A.
Sundbyberg–Ranhammars järnväg. Se Sundbyberg
norra–UIfsunda järnväg.
Sundbyberg–Ulfsundasjöns järnväg. Se Sundbyberg
norra–UIfsunda järnväg.
Sundbyerne, förr två stora arbetarsamhällen på Amager,
Danmark: Sundbyöster och Sundbyvester, åtskilda af
Amagerbrogade, som är hufvudvägen från Kristianshavn
ut till Amager. De hade 1901 tills. 22,340
inv., men inkorporerades 1902 i Köpenhamn. 1916
hade invånarantalet stigit till 46,000 pers.
E. Ebg.
Sundbyholm, kungsgård i Sundby socken,
Södermanlands län, på ett vackert näs, Långnäs udde, i
Mälaren, utgör med en mängd holmar i Mälaren, Sundbyås
jagbacke och 1 7/8 mtl Sundby by 6 3/4 mtl, tax. till
176,700 kr. (1914). S. tillhörde urspr. Eskilstuna
kloster, indrogs vid reformationen till kronan,
donerades 1627 till Karl Karlsson Gyllenhielm,
som där uppförde en stor karaktärsbyggnad, hvilken
nedbrann 1774, hvarefter slottet inreddes till
uthus. En af Gyllenhielm stiftad folkskola med
prästerlig lärare eger ännu bestånd. Hans frus arfvingar,
bröderna Ribbing och riksrådet Seved Bååt,
innehade sedan gården. Den reducerades under Karl
XI, utbyttes af landshöfdingen Karl Bååt, men
indrogs snart åter. Hertig Karl (sedermera Karl
XIII) hade gården som förläning från 1779 till sin
död.
Sundbyvester. Se Sundbyerne.
Sundbyöster. Se Sundbyerne.
Sundbärg. 1. Axel Gustav S., statistiker,
f. 11 dec. 1857 i Leksand, Kopparbergs län, d. 20
nov. 1914 i Stockholm, blef student i Uppsala
1875 och filos. kandidat där 1878, tjänstgjorde i Statistiska centralbyrån under
längre eller kortare tider 1877 och 1879 samt 1880-82, vistades 1883–84 som
fjärdenovemberstipendiat i Kristiania, var 1884–87 läroverkslärare i Stockholm,
1888 åter anställd vid Statistiska centralbyrån, där han befordrades 1892 till
aktuarie, 1901 till förste aktuarie och där hans arbete kom att omfatta
hufvudsakligen befolknings- och jordbruksstatistiken. S., som 1903 blifvit docent
i statistik vid Stockholms högskola, kallades 1910
till förste innehafvare af professuren i statistik
vid Uppsala universitet, hvilken han dessvärre dels på
grund af offentligt uppdrag, dels på grund af sjukdom
kunde uppehålla endast några få veckor. Vid sidan af
dessa tjänster hade S. maktpåliggande uppdrag: han
redigerade 1898–1904 handboken Sveriges land och folk
(på sv., fr. och
eng.) och senare (som medredaktör) Sveriges
jordbruk vid 1900-talets början (utkommet 1909)
samt var led. 1905-08 af statistiska kommittén
och ledare af emigrationsutredningen 1907-13. Bland
utmärkelser, som kommo honom till del, må nämnas, att
han kallades till medlem af Institut international
de statistique 1903, till filos. hedersdoktor vid
Uppsala universitet 1907 och till hedersled. af Royal
statistical society i London 1909. S. utvecklade en
omfattande produktion inom flera af statistikens
olika grenar. På befolkningsstatistikens område
har hans mer än en mansålder omspännande arbete
varit af epokgörande betydelse, ej blott för den
närmast berörda svenska, utan öfver hufvud för den
internationella vetenskapen. Redan 1876 började han
i "Statistisk tidskrift" publicera bidrag till den
svenska befolkningsstatistiken (Befolkningsstatistiska
tabeller öfver Sveriges län), och sedan följde ända
t. o. m. 1909 en hel mängd dylika artiklar. 1907
utkom en kort sammanfattning af de vunna resultaten,
Hauptresultate der bevölkerungsstatistik Schwedens
1750-1900, ett af den befolkningsstatistiska och öfver
hufvud statistiska vetenskapens få klassiska verk,
i sin knappa klarhet äfven i formen, ett verk, som
värdigt försvarar en plats vid sidan om Süssmilchs
"Göttliche ordnung", befolkningsstatistikens
grundläggande arbete, i hvilket de äldsta svenska
tabellverkstabellerna, tack vare Wargentins
förmedling, spelade en betydande roll (se
Statistik). S:s material är världens äldsta och bästa
folkräknings- och befolkningsrörelsetabeller. Redan
före hans framträdande hade man på ledande håll
enats om lämpligheten att för internationella
jämförelser beträffande dödligheten lägga den
svenska befolkningens åldersfördelning till grund,
"standardfolkmängd". I sina arbeten lyckades S. genom
användning af en mängd sinnrika sammanställningar
dels retuschera bort en del uppenbara felaktigheter
i de äldre tabellverkstabellerna, dels inkonstruera
tämligen antagliga nya demografiska kombinationer,
så framför allt af civilstånd med kön och ålder,
hvarigenom bl. a. åstadkoms möjlighet till
beräkning af den äktenskapliga fruktsamheten. Under
framställandet af dessa långa serier af "förädlade
tabellverkstabeller", så långt möjligt med
internationella sidoblickar, utbildade S. sin
"lag" om den organiska befolkningsutvecklingen,
hvilken går ut på, att åldern 15-50 år i normala
fall tenderar att omfatta halfva befolkningen -
ett förhållande, som, då åldern i fråga till stor
del sammanfaller med kvinnans fruktsamhetsålder,
sträcker sin inverkan till befolkningsstatistikens
alla grenar (jfr S:s art. Befolkningsstatistik
i Nordisk familjebok) - och öfver hufvud på en
tendens till ett visst demografiskt jämviktsläge,
skapadt af befolkningsrörelsens alla faktorer, så särskildt
också giftermålen, hvarigenom exempelvis
tillfälliga rubbningar af åldersmidtgruppens styrka
icke komma att spela den roll ur dödlighetens
synpunkt man kunde tänka sig. Dessa synpunkter,
som af S. framlades (första gången redan 1882
i "Statistisk tidskr.") bl. a. vid internationella
statistiska institutets sammanträde i Kristiania
1899 (La répartition de la population par âge
et les taux de mortalité, i "Bulletin de l’Institut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
