Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 563-564 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stånd - Stånd - Stånd - Ståndarblad - Ståndare - Ståndarknapp - Ståndarmjöl - Ståndarsträng - Stånddrabant - Ståndkrok - Ståndkvarter - Ståndläger - Ståndman - Ståndordning - Ståndort - Ståndpers - Ståndrätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liggande) ställning och därigenom för jägaren markerar
det vildas närvaro. G. G.

Stånd, krigsv., det landskap eller det
landområde, inom hvilket ett svenskt indelt
regemente är indeladt eller förlagdt. I
tjänstgöringsreglementet äro regementenas
"stånd" närmare bestämda. Med indelningsverkets
upphörande förlorar detta begrepp sin betydelse.
C. O. N.

Stånd (plur. stånd), dels i allmänhet rättsligt
mot hvarandra afgränsade samhällsklasser (se
d. o.), dels särskildt hvar och en af de fyra
sådana samhällsklasser (adel, präster, borgare
och bönder), som enligt vissa länders lagar
varit representerade i riksförsamlingen, dels
(plur. stånd l. ständer) i inskränktaste bemärkelse
sammanfattningen af de till hvart och ett af dessa
stånd hörande representanterna i riksförsamlingen
(jfr Klassval). De fyra ståndens historia är
utförligt behandlad under rubrikerna Adel, Bonde,
Borgare och Prästestånd. Se vidare États généraux,
Generalstaterna, Parlament, Provinsialständer, Riksdag
(historia) och Riksstånd. - En man (dam) af stånd,
person, tillhörande de högre samhällsklasserna. Jfr
Ståndsperson. (S. B.)

Ståndarblad, bot. Se Ståndare.

Ståndare (lat. stamen, af stare, stå), Ståndarblad,
bot., benämnes det manliga könsorganet (hanorganet)
i en blomma. En ståndares viktigaste del är knappen
(anthera, ståndarknappen), som innesluter det
befruktande frömjölet l. ståndarmjölet. Knappen
(fig. l A) består af två rum, knapprummen, som skiljas
genom knappbandet l. konnektivet; urspr. består
hvarje knapprum af 2 rum (pollensäckar, pollenfack),
skilda af en vägg, som upplöses. En dylik, tvårummig
ståndarknapp kallas ditecisk. Innehåller knappen
endast 1 rum, såsom hos malvacéerna, kallas den
monotecisk. I regel är denna knapp uppburen af en
sträng (filamentum, ståndarsträng), som oftast är
trådlik, men äfven kan vara platt och då
mer eller mindre bladlik.

Fig. 1. A tre tvärsnitt af ståndarknappar på olika utvecklingsstadier; i 2 och 3 är väggen mellan de ursprungliga knapprumsparen upplöst; k knappbandet. - B ståndare med strängen fäst vid knappens midt; knappen har öppnat sig i en springa, s. - C ståndare sedd från framsidan (f) och från baksidan (b).

Strängen kan ock alldeles
saknas. Är strängen fäst vid knappens bas, säges
knappen vara basifix (ex. tulpanen); är den fäst
vid dess midt (fig. l B), säges knappen vara dorsifix
(ex. liljan). I senare fallet, när strängen är
fäst liksom endast i en punkt och knappen därför är
lättrörlig, såsom hos gräsen, säges den senare vara
versatil. Ståndarknapparna kunna öppna sig på olika
sätt, vanligast genom längsspringor, mera sällan
genom porer (ex. Solanum; fig. 2) eller klaffar
(ex. Berberis och lauracéer). Öppna de sig inåt
(mot pistillen), kallas de introrsa; öppna de sig
utåt, benämnas de extrorsa. Öppnandet beror på
en ojämn kontraktion af endothecium, ett innanför
knappens epidemis liggande cellskikt, hvars väggar äro
försedda med listlika förtjockningar. Ståndarknappen
kan, såsom hos orkidéerna, vara sammanvuxen med
pistillen till en s. k. könspelare. Hos en del
växter äro ståndarsträngarna förenade
med hvarandra i ett sammanhängande knippe
(kl. Monadelphia L.) eller fördelade i 2 knippen
(kl. Diadelphia). Ståndarna kunna vara enkla, ogrenade
eller greniga, sammansatta (se Andrœceum,
sp. 995). I kl. Syngenesia L. äro ståndarknapparna
sammanvuxna med hvarandra till ett rör omkring
pistillens stift. Jfr Andrœceum, Blombotten,
fig. 5, Epipetal, Episepal, Pollen, Pollination
och Staminodium. - Om epipetal ståndare
l. krönståndare se Epipetal. O. T. S. G. L-m.

Fig. 2. Ståndare af potatis- växten (Solanum) öppnande sig genom porer.

Ståndarknapp, bot. Se Ståndare.

Ståndarmjöl, bot. Se Pollen.

Ståndarsträng, bot. Se Ståndare.

Stånddrabant. Se Drabant, sp. 791.

Ståndkrok, fisk. Se Fiskredskap, sp. 448.

Ståndkvarter, krigsv., kvarter, som af en armé
intas för längre tid, vanligen under afbrott i
krigshandlingen, såsom brukligt var under 1600-
och 1700-talen.

Ståndläger. Se Läger.

Ståndman, på hästar. Se Man.

Ståndordning, krigsv., den uppställning en trupp
innehar, då dess olika underafdelningar stå i
nummerordning från höger till vänster. Ståndordning
intas i regel vid truppens uppställning, men under
pågående rörelser fäster man numera vanligen ringa
uppmärksamhet vid dess bibehållande i olikhet
med förhållandet under 1600- och 1700-talen,
då intagande och bibehållande af ståndordningen
(ordre de bataille) ansågs vara af stor vikt i strid.
C. O. N.

Ståndort, bot., sammanfattningen af alla på en
viss geografiskt bestämd lokal verkande ekologiska
faktorer. Den på en gifven lokal förefintliga
vegetationen kallas bestånd.

Ståndpers, bot. farm. Se Elaphomyces.

Ståndrätt, en domstol, som i krig och enligt några
länders lagstiftning äfven vid myteri eller uppror
eller dylika utomordentliga tillfällen i fredstid
sammankallas för att på stående fot rannsaka och
döma svåra förbrytelser. Enligt svenska strafflagen
för krigsmakten kan ståndrätt sammankallas endast i
krigstid eller vid marsch till krig och utgöres af
vederbörande befälhafvares närmaste man som ordf. och,
som ledamöter, oberoende af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>