Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 527-528 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stuteriöfverstyrelsen - Stuttgangsfossen - Stuttgart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildades 1818. Förut tyckes ledningen af stuterierna
ha legat hos kommitterade till hushållningens
reglerande på kungsgårdarna. Chefen för styrelsen
hade att handlägga ärenden, som förr voro
fördelade på ”Esquadronhingsthållningen” samt
Strömsholms och Flyinge stuterier.
E. T. N.

Stuttgangsfossen. Se Sjoa.

Fig. 1. Karta öfver Stuttgart, inre staden.

Stuttgart [sto′tt-], hufvudstad i konungariket
Württemberg, i en vacker dal, nära Nesenbachs
utlopp i Neckar. 183,424 inv. (1910), med förstäderna
Berg, Kannstadt, Gablenberg, Heslach, Ostheim,
Untertürkheim, Degerloch, Gaisburg och Wangen
268,218 inv. (1910), däraf omkr. 50,000 katoliker.
S. ligger i Nesenbachs dal och är genom den vackra
Königsstrasse och dess fortsättning Marienstrasse
delad i en öfre och en nedre stadsdel, hvilka båda,
med undantag af de trånga kvarteren kring torget
i den förra, bära en modern prägel.

Fig. 2. Gården till gamla slottet i Stuttgart (med Eberhardsstatyn).

Fig. 3. Nyare slottet i Stuttgart, fasadens midtdel.

Bland
byggnaderna framstå det gamla slottet, uppfördt 1553–78
i medeltida borgstil (fig. 2), det nya slottet,
byggdt 1746–1807 i enkel, men ädel fransk renässans
(fig. 3), den efter branden 1902 nybyggda
hofteatern, hvars konstnärliga form är ett verk af den
svenske arkitekten Karl Bengtson, den s. k. Königsbau
(1857–60: en med storartad kolonnrad prydd
byggnad, innehållande börs m. m.) och kronprinsens
palats, alla belägna kring Schlossplatz, samt akademien
(fordom säte för den ryktbara Karlsskolan), nu
kungligt bibliotek, stiftskyrkan (1430–1531), i
sengotisk stil, Leonhardskyrkan (1470–91),
katolska kyrkan, synagogan, konstmuseet, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>