Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Handlandena voro s. å. 36 med 90 biträden och
handtverkarna 25 med 82 arbetare. Fabriksverksamheten
är obetydlig (tillverkningsvärdet 446,815 kr. 1915);
dock finnes i Strömsån en vattenkvarn, vidare ett
elektricitetsverk, ett bryggeri, en lerkärlsfabrik,
en fiskkonservfabrik samt ett skeppsvarf med
mek. verkstad, hvars tillverkning af motorbåtar
är berömd; det utvidgas f. n. betydligt och kommer
att drifva skeppsbyggen i större skala. Fiske och
sillsaltning sysselsatte förr en god del af stadens
inv.; nu bedrifves i större skala endast trålfiske
efter ishafsräkan. F. ö. idkas endast fiske till
husbehof. Stadens kommunikationer äro goda, sedan
Bohusbanan blifvit färdig
(dec. 1904), men en stor del af såväl
passagerar- som godstrafiken går dock fortfarande
med A.-b. Bohuslänska kustens ångare. I kyrkligt
afseende är S. annex till Skee pastorat, men skall
efter nuv. komministers afgång bilda eget pastorat. I
S. finnas en statens samskola, som äfven eger S:s
museum, samt en folkskola och en småskola. I staden
finnas S:s sparbank (1851) och Vette sparbank (1897)
samt afdelningskontor af Göteborgs bank och Göteborgs
handelsbank. I S. utges 2 hvarannandagstidningar,
"Strömstads tidning" (moderat) och "Norra Bohuslän"
(liberal).
Fig. 3. Minnesstenen på Laholmen och engelska
minor.
Fig. 4. Nya rådhuset i Strömstad.
Fig. 5. Hamninloppet.
Fig. 6. Varmbadsanläggningen i Strömstad.
S. är mest bekant för sin gamla och berömda
badort. Varma saltbad serverades där redan på
1780-talet (1786), måhända tidigare än på någon annan
plats i Europa. Badinrättningen var då
belägen utanför staden vid Bojarkilen och
Surbrunn, hvars järnkälla ("Lejonkällan") ännu
i dag är i bruk och har en halt motsvarande
Medevi Högbrunns. (Radioaktiv undersökning
har ej skett.) Under många år voro brunns- och
badinrättningarna inrymda under samma tak, men 1827
uppfördes ett nytt varmbadhus, som efterträddes 1843
af ett större badhus. Detta har nu fått lämna rum för
en större varmbadsanläggning (fig. 6), som uppfördes
1908–09. Den innehåller 28 badrum med anordningar
för gyttjebad, halfbad, ett romerskt bad med bassäng
m. m., är uppförd af granit och tegel och på denna
grund en af de solidaste och modernaste vid svenska
kurorter. För bad i hafvet
används ett 1887 nybyggdt kallbadhus, hvilket
anses som ett af de bästa vid västkusten. Badortens
specialitet äro de utmärkt väl, efter en 100-årig
tradition skötta gyttjebaden. Gyttjan, som begagnas,
upptas i Bojarkilen och anses enl. F. K. T. Höks
undersökning (i "Hygiea", XIX) vara en af våra
bästa hafsgyttjor. Den håller diatomacéer i riklig
mängd samt är synnerligen mjuk och smidig. Under
juni–sept. har lufttemperaturen visat sig vara
+17°, vindstyrkan har i 2,729 observationer varit
mindre än medelmåttig, medelmåttig i 286 och större
än medelmåttig i 188. Hafsvattnets sälta är 3
proc. S. hade sin glansperiod på 1820–50-talen. Efter
en tid af tillbakagång har badorten åter börjat raskt
arbeta sig upp, och 1910 uppgick antalet inskrifna
badgäster till 2,100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
