Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 443-444 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömsholm - Strömsholms kanal - Strömsholmsrasen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

12,000 kr. och kronoparken till 250,000
kr. Kungsladugårdens med kvarnvretarna taxeringsvärde
är 90,000 kr., arealen är 467 har, hvaraf 207 åker
och äng. På kungsgårdens mark bildar Kolbäcksån ett


Strömsholms slott.

2,9 m. högt fall, som ej tagits i bruk och som
kringgås af Strömsholms kanal. Vid S. finnas
ståthållare, kamrer, läkare, apotek, järnvägs-,
post-och telegrafstation samt lastageplats med våg
vid järnvägsstationen, belägen vid södra sidan af
Borgåsundet, som förenar sjön Freden, i hvilken
Kolbäcksån utmynnar, med Mälarens fjärd Galten.

På S. anlades redan 1621 en "stallstat", hvilken
anses vara första upprinnelsen till stuteri inom
Sverige. Af Karl XI bestämdes antalet hästar, som där
skulle underhållas, till 235, och 1764 lades Kungsörs
kungsladugård under stuteriet, men indrogs åter till
statsverket 1812. I k. br. 1 nov. 1872 bestämdes,
att stuteriet på S. skulle indragas och att där
endast skulle underhållas en "landtbeskällardepot, med
beskällare för alla gagns bruk", hvarifrån beskällare
under betäckningstiden, april–juni, skulle utplaceras
inom tredje landtbeskällardistriktet, omfattande
hufvudsakligen mellersta delarna af landet. Numera
är hingstdepån afsedd uteslutande för främjande
af den ädla hästafveln inom landet; f. n. hållas
där 66 hingstar, hvaraf 9 engelskt fullblod, 31
hannoveranare, 6 ostpreussare, 1 ungerskt halfblod
och 19 inom landet födda halfblodshingstar. På
S. underhållas sedan 1868 en ridskola för arméns
officerare (om denna se vidare Ridskola) och
sedan 1874 en körskola för utbildning af kuskar. I
närheten af S. (omkr. 2,5 km. norrut) ligger Utnäslöts
remontdepå, som inrättades 1904 med stallar för 220
remonter, och antalet är från sommaren 1918 afsedt
att ökas till 273. Remontdepån förestås af en chef,
bosatt vid den s. om S. belägna, staten tillhöriga
egendomen Strömsvik. B. S.* C. A. L.*

Strömsholms kanal och farled, från Smedjebacken i
Dalarna genom Västmanland till Mälaren, utgöres
dels af Kolbäcksåns upprensade vattendrag, dels
af de vid sidan om nämnda å byggda slussarna
och kanalsträckorna. Kanalen byggdes först, 1776
–92, efter en af J. Ulfström uppgjord plan, men
anläggningen förfuskades från början, så att man inom
få år måste tänka på en ombyggnad. Någon sådan
kom emellertid ej till utförande förrän 1842,
dä Strömsholms nya kanalbolag bildades, med ett
kapital af 218,000 rdr b:ko. Arbetet fullbordades
1860 och hade då kostat 4 1/4 mill. kr., hvaraf staten
lämnat 1 1/2 mill. som lån och 450,000 som anslag. Den
egentliga kanalen börjar vid Kolbäcksåns utlopp ur
den med Södra Barken sammanhängande sjön Vefungen,
strax innanför Västmanlands gräns, går förbi Simla,
Fagersta och Västanfors bruk till sjöarna Stora och
Lilla Aspen samt Åmänningen, fortsätter från denna
sjös sydöstra ända genom Virsbosjön, dels uti, dels
jämte Kolbäcksån, förbi åtskilliga bruksanläggningar,
tills den vid Strömsholms slott når sjön Freden och
Mälaren. Farledens hela längd är omkr. 100 km., hvaraf
den bearbetade delen utgör nära 14,4 km. Djupet är
icke stort, knappast 1,5 m.; botten-bredden växlar
från 5,3 till 9,5 m. Kanalens 31


Lustigkulla slussar i Strömsholms kanal (vid
Hallstahammar).

slussar (jfr fig.) ha en bredd af 5,3 m., längden
växlar mellan 20,5 och 25,5 m., djupet mellan 1,8
och 1,78 m. Sänkningen från Södra Barken till
Mälaren är nästan jämt 100 m. Kanalafgifterna
uppgingo före 1900 till 75,000 à 90,000 kr årligen,
men ha därefter sjunkit till 30,000 och därunder,
beroende på nya järnvägar, som dragit trafiken
till sig. Hufvudsakliga transportartikeln är
järn. Omgifningarna kring kanalen äro mångenstädes
utmärkt vackra, hvarför kanalen används som turistled.
A. G. (Fr. E.)

Strömsholmsrasen, husdjurssk., en gammal "svensk
herrgårdsras", bildad af importerad holsteinsk
eller holländsk nötboskap. I midten af 1800-talet
var rasen ganska spridd i Mälarprovinserna och
exporterades då äfven till Finland. Den hade en
tilltalande och relativt kraftig kroppsbyggnad,
rödbrun färg och kunde lätt drifvas upp till en för
dåvarande tid mycket hög mjölkafkastning. Vid
Strömsholms kungsladugård fanns en ännu på
1890-talet berömd stam af denna ras, hvilken nu
uppgått i "rödbrokig svensk boskap" (se art. därom).
H. F.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>