Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 411-412 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strängnäs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den besökes då af många resande, som beundra vårens
prakt kring de ålderdomliga, monumentala byggnaderna
och de gamla, röda små gårdarna, Staden har under
det senaste årtiondet blifvit en turiststad. S:s
yppersta klenod är domkyrkan (se Strängnäs domkyrka),
som intar den mest dominerande platsen i staden,
ja i hela trakten (jfr pl., fig. 3). Bredvid ligger
biskop Rogges röda borg (från 1490-talet), sedan 1626
gymnasium och från 1850 högre allmänt läroverk. I dess
största rum, den s. k. rikssalen, 2 tr. upp. hyllades
Gustaf Vasa som konung en junidag 1523.

Fig. 2. Situationsplan af Strängnäs. I. Äldre staden. - II. Storgärdets villastad. – III. Sörgärdet. - 1. Domkyrka. - 2. Högre allmänt läroverk. - 3. Gymnastikhus. - 4. Bibliotek och museum. - 5. Konsistoriehus. - 6. Biskopsgård. - 7. Paulinska gården (det äldre biskopshuset). - 8. Domprostgård. - 9. Stadshotell. - 10. Rådhus. - 11. Järnvägsstation. - 12. Väderkvarn. - 13. Sjukstuga. - 14. Folkskollärarseminarium. - 15. Visholmen med vattenlednings- och elektricitetsverk. - 16. Flickläroverk. - 17. Tingshus. - 18. Postkontor och tidningstryckeri. - 19. Blåbandsföreningens hus. - 20. Arbetarföreningens hus. - 21. Strängnäs sparbank. - 22. Kallbadhus. - 23. Varmbadhus.

Västerut från kyrkan ligger domkapitelshuset, hvars
grundsten lades sannolikt redan på 1100-talet,
därbredvid bibliotekshuset (från 1794). Söder om
kyrkan ligga de två biskopshusen från 1600-talet,
af hvilka det ena alltifrån 1650 varit biskopens
bostad; det andra, från 1630-talet, har på 1700-talet
blifvit lektorsboställe. S. eger äfven flera
kvarter med gamla borgargårdar och stugor
från 1600- och 1700-talen, af hvilka
"Grassagården", i Västerviken, och "Syskrinet",
i de gamla kvarteren v. om domkyrkan, blifvit mycket
omtalade. Högst på rullstensåsen i n. v. står som
en fyrbåk en röd väderkvarn (se fig. 4) med anor
åtminstone från kvarntullens tider. Från denna
höjd har man den vackraste och vidsträcktaste
utsikt öfver Mälarens farled mot v. och öfver
hela staden. Bland nyare byggnader märkas,
utom seminariet och flickläroverket (1915), Strängnäs
sparbank, Södermanlandsbanken, Blåbandshuset,
boktryckeriet och posten, tingshuset och en
folkskola. Bland öppna platser märkas,
utom den äldre parken kring domkyrkan och den
nya kring seminariet, Stora torget med lindalléer,
Ugglans tomt med vackra planteringar framför en
folkskola och Mälarlunden i Storgärdet. Sedan
1899 har staden vatten- och afloppsledning; sedan
1905 elektrisk belysning. Kraften erhålles från
Älfkarleby kraftverk. Strax v. om Storgärdet reser
sig öfver skogen en transformatorstation för detta
kraftverk. Ett stycke åt n. v. om staden byggas
Södermanlands regementes kaserner. Regementets
chefsexpedition har varit förlagd till S. sedan
1911. Vid riksdagsmannaval ingår S. i
Södermanlands läns norra valkrets. I staden
utges "Strängnäs tidning" (från 1S46) 3 gånger
i veckan. Södermanlands fornminnesförening
(stiftad 1860) har sitt vackra kyrkomuseum (från
1871) och fornsakssamling i S. (se K. af Ugglas,
"S:s kyrkomuseum", 1911). Nära S. bygges ett stort
hospital (på Tosterön); äfven länets sanatorium och
sinnesslöanstalt Löt och det gamla biskopsslottet
Tynnelsö ligga i stadens grannskap.

S:s namn förekommer i skrift första gången omkr. 1120,
då som namn på biskopsstiftet. Kring domkyrkan,
som invigdes 1291, och dominikanklostret (från
midten af 1200-talet) har staden vuxit upp. Stadens
äldsta kända privilegiebref är utfärdadt af Magnus
Eriksson 1336. Under medeltiden var S. platsen för
Södermanlands landsting, samtinget, som gaf upphof
till den stora samtingsmarknaden. Där höllos ock
räfsteting, de årliga vapensynerna för Södermanland
och många rådsmöten. 1400-talet var S:s mest lysande
tid, då det egde så märkliga och kraftiga biskopar
som Tomas, Engelbrekts samtida, Sigge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>