Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 327-328 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strickland, Agnes - Strickland, H.E. - Strict baptists - Stricte - Stricto jure - Stricto sensu - Strictum - Strid - Stridande - Striden för tillvaron - Stridsberg - Stridsberg, Hakvin - Stridsberg, Ernst Viktor - Stridsberg, Frans Gustaf - Stridsdomare - Stridsfördelning - Stridsförposter - Stridsgrenar - Stridshammare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ifrigt försvarade (Letters of Mary, queen of Scots,
3 bd, 1842-43; ny uppl. i 5 bd, 1864). S:s arbeten
präglas af sträng toryuppfattning. Särskildt
de båda systrarnas under Agnes S:s namn utgifna
biografier öfver engelska drottningar ha vunnit stark
spridning och mycken popularitet genom de lifliga,
på intima detaljer rika sedeskildringar, som där
förekomma. Deras arbeten äro grundade på omfattande,
men tämligen okritiska källstudier. Agnes S erhöll
1870 statspension för sitt författarskap. Biogr.
af J. M Strickland (1887) (V. S-g.)

Strickland [stri^bnd], H. E. Se Strick1.

Strict baptists [strikt bä-ptists], eng. Se
Baptister, sp. 883.

Stricte, lat Se under Strikt,

Stricto jure, lat., enligt sträng rättvisa.

Stricto sensu. lat., i sträng mening. Jfr Strikt.

Strictum (lat., hopdraget)., med. Se Laxum.

Strid, krigsv., eg. hvarje sammandrabbning af väpnade
styrkor, men vanligen förstår man därmed i motsats
till slag (se d. o. 5) en sådan sammandrabbning,
där styrkan på båda sidor icke är synnerligen
betydlig och hvars följder icke bli afgörande
för krigets utgång. Strid är sålunda ungefär
liktydigt med träffning, men af större omfattning
än skärmytsling. I olika sammansättningar, såsom
stridsdispositioner, stridsorder, stridsgruppering,
stridsändamål, stridsberättelse, stridsmedel,
stridssätt, stridsändamål m. fl., betecknar ordet
all stridsverksamhet. C. O. N.

Stridande, krigsv. Se Kombattanter.

Striden för tillvaron. Se Kampen för tillvaron.

Stridsberg, svensk släkt, härstammande
från kyrkoherden i Spånga, Uppland, Haquinus
Bartholdi (f. 1593, d. 1671), hvars barn efter Spånga
prästgårds jordeboksnamn Stridsberga antogo namnet
S. Många af släktens medlemmar ha tillhört juridiska,
prästerliga och lärarbanorna, och åtskilliga ha
intagit en bemärkt plats på det industriella området.

1. Hakvin S., filolog, universitetslärare,
f. 1660 i Spånga, Uppland, d. 24 jan. 1718,
studerade i Uppsala, blef redan 1684 fäst vid
Lunds universitet som præpositus communitatis och
professor i grekiska och österländska språk.
Dessa tidiga utnämningar grundade sig på det rykte
S. redan hunnit förvärfva sig som utmärkt filolog,
ett rykte, hvilket han såsom lärare, särskildt
föreläsare, sedan ytterligare stadfäste. 1712
flyttades han som professor till teol. fakulteten,
inom hvilken han 1716 befordrades till professor
primarius och domprost. Att döma efter det glänsande
åminnelsetal, i hvilket A. Rydelius skildrade S:s
lif och verksamhet, var denne en af sin tids yppersta
lärare vid Lunds universitet. Hans skrifter utgöras
af 29 disputationer, några tal och program.

2. Ernst Viktor S., ingenjör, bruksegare, i. 16
aug. 1839 i Stockholm, genomgick Teknologiska
institutet 1855-60 samt vann därefter anställning vid
Munktells mek. verkstad i Eskilstuna. S. öfverflyttade
1863 till England samt bildade i Sheffield firman
Marsden & Stridsberg, för tillverkning af
sågblad. Återkommen till Sverige, grundade S.
i Torshälla 1867 en egen sågbladsfabrik och
införde därmed i Sverige en för dess
trävaruindustri synnerligen viktig ny
fabriksgren. Tillverkningen öfverflyttades 1879
till Trollhättan, där S. under firma Stridsberg
& Biörck anlade Gullöfors (se d. o.) stål- och
järnfcrädlingsverk, hvilket sedermera under hans
ledning utvecklats till ett omfattande industriellt
etablissemang som alltjämt intagit en ledande
ställning i fråga om tillverkning af sågblad och
knifblad för den maskinella utrustningen af sågverk
och cellulosafabriker. 1911 ombildades firman till
bolag under namnet "A. b. Stridsberg & Biörck",
sedan de gamla fabriksområdena genom aftal afträdts
till kronan i samband med anläggningen af statens
kraftverk vid Trollhättan och i stället nya moderna
verk anlagts vid egendomen Knorren på Göta älfs
västra strand strax n. om Trollhättan. S. var 1888-97
led. för Älfsborgs län af riksdagens Första kammare,
som 1895-97 insatte honom i statsutskottet.


3. Frans Gustaf S., den föregåendes broder,
ingenjör, f. 1841 i Stockholm, d. där 1 juli
1916, genomgick Falu bergsskola 1865-66, var
elev på Järnkontorets stat 1867-68, ingenjör
vid Bångbro stålverk 1871-74 och vid Stora
Kopparbergs bergslag 1875-76. S. förestod
Finspångs kanongjuteri 1877, var ingenjör vid
Degerfors järnverk 1878-84 och disponent där 1884
-95. Sedan 1915 var han ingenjör vid Järnkontoret. I
svenska järntillverkningens utveckling till modern
storindustri tog S. framstående del genom såväl sin
praktiska verksamhet som uppsatser i fackpressen.
2-3. G. H-r.

Stridsdomare (ty. schiedsrichter, fr. arbitres),
krigsv., kallas under fredsöfningar de officerare,
vanligen af högre grader, som ha till åliggande att
närmast under ledaren af öfningarna följa händelsernas
gång på olika ställen eller vid olika afdelningar för
att bestämma sådana omständigheter, hvilka i krig
framkallas af vapnens verkan, såsom hvilkendera af
parterna måste vika, huru länge en strid anses kunna
pågå, hvilka förluster anses ha inträffat, om en trupp
för kortare eller längre tid bör sättas ur stridbart
skick o. s. v. Vanligen afge stridsdomarna efter
öfningens slut för dagen eller för en viss period till
ledaren redogörelse för de iakttagelser, som de gjort,
eller för de domslut de fällt. C. O. N.

Stridsfördelning, sjöv. Se Fördelning 2.

Stridsförposter, krigsv., kallas de förposter, som
utsättas, då man befinner sig helt nära fienden,
så att strid när som helst kan uppblossa. De
skilja sig från förposter i allmänhet därigenom,
att hvarje afdelning i främsta linjen måste själf
ansvara för sin bevakning, hvarigenom ställningen
mer eller mindre närmar sig en stridsställning.
C. O. N.

Stridsgrenar, befästningsk. Se Galleri 9 och
Minkrig, sp. 607.

Stridshammare, krigsv., ett af de äldsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>