Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 323-324 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strelna - Streng, Johan Joakim - Strengleikar - Strenia - Strepitoso - Strepsiceros kudu - Strepsilas - Strepsinemastadiet - Strepsiptera - Streptocarpus - Streptococcus - Streptokocker - Streptotrix leporides - Strepy - Stresa - Stresow - Stretered - Stretes, William

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strena, lat. Se Nyårsdagen, sp. 296.

Streng,
Johan Joakim, målare, f. 1707 i Stockholm, d. 1763,
var 1735 arkliskrifvarc, men blef snart uteslutande
porträttmålare, mest i olja, dock äfven i miniatyr. I
omskriften på ett af honom i vax modelleradt
själfporträtt uppger han, att han äfven försökt sig
med historietaflor. S. utbildade sig hufvudsakligen
på egen hand och var aldrig utomlands. Han är bäst
i sina små porträtt, som ha ett drag af okonstlad
borgerlighet. Med tiden blef hans målniugssätt torrt
och handtverksmässigt.
Porträtt i olja af o. finnas i
Gripsholmsgalleriet, Göteborgs museum (Adolf Fredrik),
Nordiska museet, Svea hofrätt, Östermalms
församlingssal och privata samlingar. Nationalmuseum
eger en miniatyr. Bilder af S. finnas graverade
af Geringius, Bergqvist och Gillberg.

J. Streng. Efter ett själfporträtt.

-rn. (G-g N.)

Strengleikar l. Ljóðabók kallas en på konung Håkan
Håkanssons (se Hakan 5, sp. 43) önskan omkr. 1250
verkställd fornnorsk prosaöfversättning af en del
gammalfranska dikter {se Lai), som tillskrifvas
Marie de France. Den okände öfversättaren har
förträffligt löst sin svåra uppgift. Samlingen
innehåller 20 sånger, hvaraf ett par äro ofullständigt
bevarade och 3 kända blott i den form, som de fått i
denna öfv. Den fornnorska texten är utg. af R. Keyser
och C. R. Unger (1850; nyno. "Strengelege l. sangenes
bog" af H. Winter-Hjelm s. å.). - Se A. ^Ahlström,
"Studier i den forn-franska lais-litteraturen"
(1892), och R. Meissner, "Die Strengleikar" (1902).
K. V. H.

Strenia. Se Salus.

Strepitoso [-åså], it., mus., bullrande.

Strepsiceros kudu, zool. Se Antiloper,
sp. 1145.

8trepsilas, zool. Se Höttringsläktet.

Strepsinemastadiet, bot. Se Kärndelning,
sp. 587.

Strepsiptera, zool. Se Vridvingar.

Streptocarpus (af grek. streptos, vriden,
och "karpos, frukt) Lindl., bot., örtsläkte
af fam. Gesneriaceæ, underfam. Cyrtandroideæ
med 50 arter i Afrika. I växthus odlas allmänt
former och bastarder af S. polyanthus, som
har endast 1 stort örtblad, hvilket uppkommit
af det ena, starkt förstorade hjärtbladet;
det andra hjärtbladet utvecklas ej. De vackra
blommorna af denna art, S. Rexii m. fl., ha ett
långt kronrör och snedt tvåläppigt bräm och ha
hos trädgårdsformerna (se fig. å sp. 324) olika
schatteringar af violett, hvitt och rödt. Ståndarna
äro 2, frukten en spiralvriden kapsel.
G. L-m.

Streptococcus (af grek. streptos, kedja), bot.,
ett släkte bland kulbakterierna, utmärkt däraf,
att cellerna sammanhänga i kedjor. Hit höra flera
patogena former (streptokocker), såsom
S. crysipelatos, rosfeberns bakterie, och S. pyogenes
(se Bakteriologi, sp. 708 och 717). Bland de icke
patogena arterna märkas mjölksyrebakterien,
S. lactis, och grodrombakterien,
S. mesenlerioides, som förr gjorde stor skada i
sockerfabrikerna genom att förorsaka dextranjäsning i
sockersaften, hvarvid mycket voluminösa, grodromlika
gelémassor bildades. - Om S. equi se Kvarka, sp. 361.
G. L-m.

Streptocarpus, trädgårdsform. (Till art. Streptocarpus, sp. 323.)

Streptokocker, ett slags bakterier. Se
Bakteriologi, sp. 708, 717, och Streptococcus.

Streptorix leproides, med. Se Nastin, sp. 489.

Strépy [strepi], by i belgiska prov. Hainaut, 5,5
km. s. om Roeulx. 7,224 inv. (1905). Stenkolsgrufvor,
masugnar och mekaniska verkstäder.
J. F. N.

Stresa, by (kommun) i italienska prov. Novara
(Piemont), vid västra stranden af Lago maggiore
och Simplonbanan, bekant för sitt vackra läge
och sköna omgifningar och därför mycket kesökt af
turister. 2,538 inv. (1911).

Stresow (Gross-Stresow), by på Rügens sydkust, vid
Rügenscher bodden, ö. om staden Putbus. Där försökte
Karl XII hindra preussiska truppers landstigning, men
nödgades efter en förtviflad strid, hvari han själf
svårt sårades, 15 nov. 1715 draga sig tillbaka. På
platsen står på en hög pelare en staty af konung
Fredrik Vilhelm I till minne af segern.

Stretered, anstalt för sinnesslöa i Kållereds socken,
Göteborgs och Bohus län. Anstalten, grundlagd 1894 i
Göteborg af döfstumläraren H. Jönsson och hans hustru
Anna, som från början utöfvat husmodersbefattningen
där, flyttades 1895 till S., där verksamheten sedan
1900 utöfvas för Göteborg samt Göteborgs och Bohus
län under tillsyn af en af stadsfullmäktige och
landstinget tillsatt direktion.

Stretes, Streetes [strids], William, engelsk
porträttmålare, arbetade i midten af 1500-talet och
var hofmålare hos Edvard VI. Han målade i Holbeins
art. Hans bästa nu kända arbete är ett porträtt af
earlen af Surrcy. O. G-g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>