Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 305-306 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Straube, Karl - Straubing - Straus, Oskar - Strauss, Johann d.ä. - Strauss, David Friedrich

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orgelkonserter samt brutit väg för M. Regers
orgelmusik. S. konserterado i Stockholm 1917, Han
har gett ut Liszts och (delvis) Bachs orgelverk
samt gamla koralförspel, "Alte orgelmeister" m. m.

^{E. F–t.}

Straubing, stad i bajerska reg.-omr. Nieder-Bayern,
på södra stranden af Donau och vid Passau–Regensburgbanan.
22,021 inv. (1910). Gymnasium, realskola samt
lärar- och prästseminarium, döfstuminstitut och
idiotanstalt. Garfverier och bryggerier.
Märkliga byggnader äro ett till stadshuset
hörande 58 m. högt torn från 1208 och Jakobskyrkan,
uppförd i gotisk stil 1430–1512. Staden
anses vara identisk med den romerska stationen
Sorbiodurum, men omtalas först på 1200-talet.
I S. mördades 1435 Agnes Bernauer (se d. o.).

(^{J. F. N.})

Straus, Oskar, österrikisk tonsättare, f. 1870
i Wien, elev af H. Grädener och M. Bruch, har
varit kapellmästare vid olika teatrar och vid
E. v. Wolzogens "überbrettl", för hvilken han
komponerade muntra visor och sångscener, samt äfven
gjort sig ett namn som kompositör af flera operetter,
hvilkas musik skattar åt den från Wien utgående
tidssmaken, bl. a. Die lustigen Nibelungen, Ein
walzertraum (1907; "En valsdröm", 1908), Der tapfere
soldat (1908; "Chokoladsoldaten", 1912) och Rund um
die liebe (1914; "Inkognito", 1916), några komiska
operor, uvertyr till Grillparzers "Der traum ein leben",
en serenad för stråkorkester, en violinsonat m. m.

^{E. F–t.}

Strauss. 1.
Johann S. d. ä., österrikisk danskompositör, kallad
"valskonungen", f. 1804 i Wien, d. där 1849, blef 1819
altfiolist i Jos. Lanners dansorkester och bildade
själf 1825 ett kapell för dansmusik, med hvilket
han 1833–37 och äfven senare företog konsertresor i
Österrike, Frankrike och England, samt utnämndes till
hofbalmusikdirektör 1835. Hans kompositioner uppgå,
till omkr. 479, hvaribland en mängd valser, kända
i nästan alla civiliserade länder. Han fördunklades
dock af sin son (se S. 2). Denne utgaf hans samlade
kompositioner i 7 bd (1889). En dubbelstaty öfver
S. och Lanner restes 1905 i Wiens rådhuspark. Biogr.
öfver S. af Kleinecke (1894) och F. Lange ("Josef
Lanner und Johann Strauss", 1904). –

Johann Strauss d. y. Efter målning af Lenbach.

2. Johann S. d. y., den förres son, österrikisk dans- och
operettkompositör, f. 25 okt. 1825 i Wien, d. där 3
juni 1899, bildade 1844 en egen orkester och öfvertog
1849 faderns, som han dirigerade med gnistrande
sydländsk eldighet och förde både i Europa och Amerika
på vidsträckta konsertresor. Redan 1863 öfverlämnade
han dock ledningen af denna orkester åt sina bröder
Joseph (d. 1870) och Éduard S. (se nedan).
S. öfverträffar andra danskompositörer genom sina

dansers hjärtevinnande melodik och lefnadsglada behag;
instrumenteringen är fin, rytmiken pikant. Bland
hans hundratals stycken af detta slag märkas
valserna An der schönen blauen Donau, som i Wien
blifvit en verklig folkmelodi och rent af spelar
rollen af en nationalsång utan ord, Künstlerleben,
Wiener blut, Wein, weib, gesang, Geschichten aus
dem Wiener wald m. fl. Senare uppträdde S. äfven
som kompositör af operetter, som eg. äro potpurrier
af vals- och polkamotiv, men ha godt om behagliga
infall och mestadels vunnit mycken framgång. Främst
bland dem stå Die fledermaus (1874; "Läderlappen",
Stockholm, 1875), som numera upptagits äfven på
förnämliga operascener, och Der zigeunerbaron (1885;
"Zigenarbaronen", 1886). Bland de öfriga märkas Indigo
(1871; uppf. i Stockholm 1872), Cagliostro (1875;
uppf. i Stockholm 1878), Prinz Methusalem (1877;
"Prins Methusalem", 1879), Der lustige krieg (1881;
"Det lustiga kriget", 1882) och Eine nacht in Venedig
(1883; "En natt i Venedig", 1915). Jfr Operett. Hans
biografi skrefs af Eisenberg (1894), Procházka (1900;
2:a uppl. 1903) och F. Lange (1912). – S:s broder
Eduard S., f. 1835, d. 26 dec. 1916, komponerade öfver
300 danser och dirigerade 1870–1901 framgångsrikt
Straussorkestern rundtom i Europa och Amerika. Dennes
son, Johann S., har varit hofbalmusikdirektör i
Wien och leder numera populära konserter i Berlin.

^{E. F–t.}


Strauss, David Friedrich, tysk teolog, f. 27
jan. 1808 i Ludwigsburg nära Stuttgart, d. där
7 febr. 1874, studerade i Blaubeuren (nära Ulm)
och i Tübingen under gynnsamma förhållanden
(bl. a. F. Chr. Baur som lärare på båda ställena),
leddes genom bekantskapen med Schleiermacher till att
skilja mellan religion och dogm och till brytning
med ortodoxien. Under studier i Berlin 1831 kom han
under Hegels inflytande och fick genom dennes skrifter
sin framtida utveckling bestämd. I Berlin mognade den
författarplan, som i Tübingen 1835–36 fullbordades
med S:s mest bekanta verk Leben Jesu kritisch
bearbeitet (2 bd; 13:e uppl. 1904). Dess betydelse
var att göra slut på den evangeliska historiens
undantagsställning och insätta den i den omgifvande
kultur- och religionshistorien; dess största
brist var, att den ej sökte få fram den historiska
kärnan i evangelierna (som S. ej förnekade), utan
behandlade dem som en fantasiprodukt, som ett
åskådningsmateriel för den hegelska filosofiens
mystik. Evangeliernas Jesu lif är en produkt af
omedveten mytbildning. Boken framkallade en våldsam
storm äfven i Sverige mot sin författare, som rent
ut betecknades som Antikrist. Opinionen och känslan
af ensamhet förmådde den i Stuttgart som privatman
boende S. att i Zwei friedliche blätter (1839) och
i 2:a uppl. af "Leben Jesu" (1838–39) modifiera sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>