Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strassburg - Strassenbahn - Strasser, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
franska universitetet (5 fakulteter, däraf 2
teologiska), ett astron. observatorium, ett
universitets- och landsbibliotek (öfver 900,000
bd), åstadkommet (mest genom frivilliga gåfvor)
i st. f. en under belägringen 1870 bränd rik
boksamling, 1 katolskt och 1 protestantiskt
gymnasium, simultanskola, flickgymnasium, 2 högre
realskolor, 2 realskolor, 1 präst-, 1 lärar- oeh
1 lärarinneseminarium, polytekniskt institut,
1 teknisk, 1 handels- och 1 landtmannaskola, flera
museer, 1 musikkonservatorium, 2 döfstumanstalter
och flera kloster. S. har ock en seismologisk
hufvudstation (se Jordskalf, sp. 167),
med centralbyrå för Internationella seismologiska
associationen, en geologisk och en meteorologisk
anstalt för rikslandet, ett stadsbibliotek och ett
rikt stadsarkiv samt är säte för en katolsk biskop,
ett lutherskt öfverkonsistorium och ett judiskt
konsistorium. Som föreningspunkt för de viktigaste
handelsvägarna mellan Frankrike och Schweiz samt
Tyskland och Belgien och som utgångspunkt för
Rhen-Marne- och Rhen-Rhônekanalerna äfvensom för
järnvägsnätet i rikslandet drifver S. betydande
handel. Till dess ytterligare befordrande ha nya
hamnanläggningar mellan Ill och Rhen utförts. Äfven
industrien är af stor vikt, särskildt tillverkningen
af läder, tobak, öl, kläde och af de berömda
gåslefverpastejerna. Staden är af Ill delad i
tre delar, af hvilka den mellersta är den mest
betydande. De flesta gatorna äro trånga och
oregelbundna. Med undantag af de kvarter, som
efter bombardemanget 1870 ombyggts i modern stil,
ha de öfriga bibehållit en medeltida prägel. Genom
utflyttning af fortgördeln och rasering af vallarna
har utrymme beredts för byggnadsverksamheten, och med
undantag af Berlin och Leipzig torde ingen tysk stad
kunna uppvisa så många vackra nya offentliga byggnader
som S. Bland äldre byggnader märkes i första rummet
den berömda katedralen, "Münstern" (se pl. I). Grunden
till detta arkitektoniska mästerverk lades 1015 af
biskop Werner af Habsburg. Den äldsta delen är en
med krypta och kort apsidartadt kor försedd romansk
byggnad. Skeppet, fullbordadt 1275, utmärkes för ädla
proportioner, för ovanlig bredd och måttlig höjd,
hvarigenom det harmoniskt ansluter sig till de äldre
romanska delarna. Münsterns mest berömda parti
är dock den af Erwin von Steinbach 1277 började,
af ett 13 m. bredt rosettfönster smyckade fasaden,
i hvilken den franska och tyska fasadbildningen
förenats med genialisk frihet och klarhet. Af de två
torn, som skulle ha prydt fasaden, kom endast det
norra till utförande. Det fullbordades 1439, men i
en senare tids urartade former, af Hans Hültz från
Köln och har en höjd af 142 m. En mängd statyer och
glasmålningar äfvensom på senaste tid utförda fresker
smycka katedralen. Ett 1839-42 byggdt astronomiskt
ur innehåller rester af det af Dasypodius 1571
konstruerade bekanta astronomiska uret. Byggnadens
längd är 110 m., dess bredd 41 m. och midtskeppets
höjd 30 m. Öfriga anmärkningsvärda byggnader i
S. äro Thomaskyrkan (från 1200-1300-talen) och den
katolska, 1889-93 byggda Sacré-coeur-kyrkan, det nya
kejsarpalatset (fig. 4; 1889-93); ståthållarens residens
(fig. 7), slottet (som urspr. var biskopsresidens,
senare, 1872-95, universitet och biblioteksbyggnad,
nu upplåtet åt stadens museer), de
nyare universitetsbyggnaderna (se fig. 5 o. 6),
landsutskottsbyggnaden (fig. 8), handelskammarens
byggnad (den vackraste renässansbyggnaden i
staden), stadshuset och teatern. Statyer äro i
staden resta öfver Gutenberg, Kléber m. fl. - På
platsen för det nuv. S. anlades af romarna fästningen
Argentoratum, som inom kort blef en viktig handels-
och vapenplats. 406 eröfrades den af alemannerna
och 496 af frankerna under konung Klodvig, hvilken
kallade staden Strateburgum. Under merovingernas
välde utvidgades betydligt det med S. som medelpunkt
bildade biskopsdömet Strassburg, som till en
början omfattade hela Elsass och en del af Breisgau,
men sedermera något minskades genom afträdelser till
biskoparna i Speier och Basel och hvars innehafvare
var suffraganbiskop under ärkebiskopen af Mainz
samt tysk riksfurste, hvilket han fortfor att vara
för sina besittningar på högra Rhenstranden, äfven
sedan han 1648 erkände Frankrikes länshöghet för
området vänster om Rhen. 1789 upphäfdes biskopens
världsliga makt. Efter långvariga strider med
biskoparna lyckades borgarna att 1273 få sin stads
riksfrihet stadfäst. Befrielsen från det biskopliga
oket följdes af en omstörtning i stadens styrelse
(1332), genom hvilken denna erhöll en demokratisk
karaktär. Från denna tid blef S. en af Tysklands
rikaste städer. Om det intresse, som där visades
konst och vetenskap, vittna sådana namn som
Gutenberg, Seb. Brant, Fischart, Joh. Sturm och
Geiler von Kaisersberg. Under reformationskrigen
anslöt S. sig till det protestantiska partiet
(från 1520-talet). Sedan det 30 sept. 1681, midt
under freden, eröfrats af den franske fältherren
Louvois och i Rijswijk 1697 tillerkänts Frankrike,
fingo emellertid katolikerna åter öfvermakten. Den på
1500-talet befästa och af Vauban (1682-84) ytterligare
stärkta staden inneslöts både 1814 och 1815 af de
förbundne, men förblef i franskt våld. 11-17 aug. 1870
cernerades S. af tyska trupper under general von
Werder. Efter ett ödeläggande bombardemang måste
den af general Uhrich kommenderade besättningen,
omkr. 17,000 man, kapitulera (21 sept.). S., som
1871 afträddes till Tyska riket, gjordes därefter
till hufvudstad i rikslandet Elsass-Lothringen. Den
gamla enceinten utvidgades nu till en stark
"enceinte de siège", och endast på sydsidan
bibehöllos de franska verken samt citadellet. En
gördel af detacherade fort på båda Rhenstränderna
gjorde vidare S. till en modern brohufvudfästning
med på vänstra flodstranden 11, på den högra 3
fort. - Under Världskriget 1915 bombarderades
kasernerna i S. 26 mars af franska flygare.
(J. F. N.) L. W:son M.
Strassenbahn, ty., spårväg.
Strasser, Arthur, österrikisk skulptör, f. 1854 i
Adelsberg i Krain, studerade i Wien, till en början
för Pilz, därefter, 1871-75, vid konstakademien
och för Tilgner och gjorde sig till en början
känd genom små polykroma statyetter af japanska
jonglörer. 1881-83 vistades han i Paris, där han
hufvudsakligen utbildade sig i målning. 1891 vistades
han under sex månader i Egypten. Hans specialitet var
fortfarande statyetter, nu araber, egypter, inder,
kraftigt karakteriserade, öfvertygande sanna i studiet
både af typer och af rörelser och behandlade med
in mycken virtuositet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
