Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 241-242 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormvarningssignal - Stormventil - Stor-Mähren - Stormärsedämpgårding - Stormärsereftalja - Stormärsgast - Stormärskorpral - Stormärssegel - Stormästare - Stornoway - Storofficer - Storofficiant - Stor parad - Storpensionär - Stor-Polen - Storrojel - Storryska litteraturen - Storryskan - Storryssar - Storryssjor - Stor-Ryssland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stormvarningsstationen är belägen. De äldsta
stormvarningssignalerna torde vara de af Fitz-Boy
1861 i Storbritannien och Irland införda, bestående
af en kägla (eng. cone) och en trumma (eng. drum) af
3 eng. fots höjd och basdiameter, gjorda af segelduk
spänd på en trästomme. Vid signalering upphissas
signalen på en med råstång försedd mast. Signalen är
vanligen svartmålad för att vid dager synas väl mot
himmelen. I mörker användas 3 lanternor. I andra
länder nyttjades för ändamålet äfven signaler af
annan form än de engelska samt flaggor. Fullständig
redogörelse härom finner man i den af Meteorological
office i London 1913 utgifna "Codes of signals adopted
and recommended by the International meteorological
committee, 1910-1913". De i Sverige använda signalerna
äro beskrifna i Vet. akad:s årsbok 1915, hvarur
följande tabell är hämtad.

De svenska stormvarningvsignalerna.

Namn	Utseende		Betydelse
	i dager	i mörker
1. Kon. . . .	?	(r)	Kuling från en riktning mellan N och V
2.Tratt . . .	?	(v)	Kuling från en riktning mellan S och V
3.Två koner	i	i	Kuling från en riktning mellan N och Ö
4.Två trattar ....	1	i	Kuling från en riktning mellan S och Ö
5.Klot . . .	»	®	Kuling utan angifven riktning
6.Klot öfver kon. . . .	1	i	Svår storm från en riktning mellan N och V
7.Klot öfver tratt . . .	t	i	Svår storm från en riktning mellan S och V
8.Kon öfver klot . . .	t	i	Svår storm från en riktning mellan N och Ö
9.Tratt öfver klot .	I	i	Svår storm från en riktning mellan S och Ö
10.Kon öfver tratt . . .	t	©	Svår storm utan angifven riktning

Beträffande stormvarningssignaler i dager märkes,
att de äro svarta och att kon betecknar en kägla med
spetsen uppåt, tratt en kägla med spetsen nedåt;
lodräta afståndet mellan de båda delarna af en
signal skall vara lika med käglans sneda sida. Denna
sida, liksom klotets diameter, är i allmänhet 1
m. lång. Beträffande stormvarningssignaler i mörker
märkes, att de bestå af lanternor, dels hvita (v),
dels röda (r), af hvilka den ena skall hänga under den
andra på ett afstånd af minst 2 m.; dessa signaler
sakna särskild beteckning för den större varningen.
N. E-m.

Storm, skpsb. Se Stormlucka.

Stor-Mähren. Se Mähren, sp. 235.

Stormärsedämpgårding. Se Gårding, sp. 818.

Stormärsereftalja, sjöv. Se Reftalja.

Stormärsgast, sjöv. Se Märsgastar.

Stormärskorpral. Se Korpral och Märsgastar.

Stormärssegel. Se Segel.

Stormästare kallas den högsta myndigheten inom
en orden. Värdigheten af stormästare innehas i
allmänhet af regerande furstar. Inom Tyska orden
kallades stormästaren högmästare; inom preussiska
johannitorden bär han titeln härmästare.

Stornoway [stå’nəωei], fno. Stjarna vagr, hamnstad
på östra kusten af ön Lewis bland Hebriderna,
tillhörande skotska grefsk. Ross and Cromarty. 3,806
inv. (1911). S. har en ypperlig, rymlig och djup,
hamn och drifver fiske, företrädesvis af sill.
J. F. N.

Storofficer. Se Ordnar, sp. 829.

Storofficiant. Se Ordnar, sp. 830.

Stor parad, Stor paraddräkt, krigsv. Se Parad.

Storpensionär, en särskildt af engelska
förf. (eng. grand pensionary) nyttjad benämning på
den forna provinsen Hollands rådspensionär (se d. o.).

Stor-Polen kallades den nordvästra, jämna och
i allmänhet fruktbara delen af det forna polska
riket. Det var rikets stamland samt motsvarade, i
inskränkt bemärkelse, vojvodskapen Posen, Kalisz,
Sieradz, Lenczica, Rawa och området Vjelun, i
vidsträcktare betydelse äfven Kujavien, Płock och
Masovien samt hertigdömet Preussen med Ermland,
Pommerellen och Kulm. (J. F. N.)

Storrojel, sjöv. Se Segel.

Storryska litteraturen. Se Ryska litteraturen.

Storryskan. Se Ryska språket.

Storryssar. Se Ryssland, sp. 1393-94.

Storryssjor, fisk. Se Fiskredskap, sp. 450.

Stor-Ryssland, den mellersta och största delen af
Europeiska Ryssland, omfattar det hufvudsakligen
af storryssar bebodda, i 20 guvernement delade
området mellan Norra Ishafvet och Hvita hafvet i n.,
Finland, Östersjöprovinserna och Hvita Ryssland i
v., Ukrajna och Donska kosackernas land i s. v. och
s., de forna tatariska rikena i s. ö. och Sibirien
med Uralbergen i ö. Areal 2,319,644 kvkm. Delvis
genom den nordryska landåsen är S. deladt i en
nordlig och en sydlig del, af hvilka den förra
(guv. Archangel, Olonets och Vologda) omfattar
1,410,427 kvkm., hvaraf mer än 1/3 är ofruktbar ödemark
och omkr. 1/2 skog. Befolkningen, till omkr. 12-28
proc. uppblandad med kareler, samojeder och syrjäner,
uppgår till omkr. 1,9 pers. på 1 kvkm. Det sydliga
S. (guv. Novgorod, Pskov, Moskva, Tver, Jaroslav,
Kostroma, Vladimir, Nizjnij-Novgorod, Rjazan,
Tula, Kaluga, Smolensk, Orel, Kursk, Voronesj,
Tambov och Pensa) har en areal af 909,617 kvkm. och
en folkmängd (med finnar och tyskar blandade
storryssar) af nära 43,6 pers. på 1 kvkm. De nio
centrala guvernementen utgjorde kärnan i det forna
storfurstendömet Moskva eller det moskovitiska riket.
J. F. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>