Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 221-222 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storm - Storm, Edvard - Storm, Hans Theodor Woldsen - Storm, Vilhelm Ferdinand Johan - Storm, Martin Luther - Storm, Johan Fredrik Breda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för segelfartyg och för ångfartyg. - Roterande stormar
är en förr mera än nu bruklig benämning på de
cykloner, som i de större farvattnen utgöra de
sjöfarandes skräck. R. R.*


Storm, Edvard, norsk
skolman, f. 21 aug. 1749 i Vaage, Gudbrandsdalen,
d. 29 sept. 1794 i Köpenhamn, där han vardt student
1765 och lefde så godt som hela sitt lif, från
1786 som lärare och inspektor vid en reformatorisk
realskola, upprättad af Selskabet for efterslægten,
till hvars grundläggare och ledande krafter
S. hörde. S. var en omtyckt och framstående pedagog
och utöfvade som sådan inflytande på bl. a. Adam
Öhlenschläger. S. skref en komisk hjältedikt,
Bræger (1774), en mängd lärodikter, fabler, satirer,
sällskapsvisor m. m. i tidens stil; de återfinnas
i hans Samlede digte (1785; ny uppl. af A. E. Boye,
1832). Värdefullare och ännu lefnadsfriska äro hans
visor på hembygdsdialekt (utg. 1898 af H. Halvorsen
som Dölevisor), kanske författade på 1770-talet,
den första norska konstdiktningen på landsmål, samt
hans Zinklars visa, den första historiska romansen
i den dansk-norska litteraturen. S. tillhörde
Johannes Ewalds varma beundrare och deltog ej i
Det norske selskabs opposition mot Ewald och hans
skola. Se F. Nygaard, "Efterslægtselskabet og
E. S." (1886). K. V. H.


Storm, Hans Theodor Woldsen,
tysk författare, f. 14 sept. 1817 i Husum, d. 4
juli 1888 i Hademarschen, gick i skola i Lübeck,
studerade juridik i Kiel (1837-42) och Berlin,
hvarefter han återvände till sin födelsestad som
advokat. Ifrigt tysksinnad, vardt han 1852 af de
danska myndigheterna beröfvad rätten att praktisera,
hvarför han trädde i preussisk tjänst. Till Husum
återkom S. efter dansk-tyska krigets slut, var först
landvogt och tog 1880 afsked som amtsdomstolsråd. -
S. började sitt författarskap med Liederbuch dreier
freunde (1843), i hvilken han och hans vänner Theodor
och Tycho Mommsen gåfvo lyriska uttryck åt sina
schleswig-holsteinska känslor. Sommergeschichten und
lieder (1851) och Gedichte (1852; många uppl.) gjorde
S. allmänt känd och uppskattad, och hans följande
novellsamlingar utkommo i flera upplagor. Nämnas kunna
Im sonnenschein (1854), Auf der universität (1862;
1865 kallad "Leonore"), Von jenseits des meeres
(1867), In St. Jürgen (1868), Pole Poppenspäler
(1875), Ein stiller musikant (1876), Psyche och
Aquis submersus (1877), Carsten Curator och Renate
(1878), Eckenhof (1879), Die söhne des senators
(1880), Zur chronik von Grieshuus (1884) och Der
schimmelretter (1888). Hans Gesammelte schriften
(10 bd, 1868-77) och Sämtliche werke (8 bd, 1898) ha
likaledes utgått i mycket stora upplagor och åtnjuta
alltjämt oförminskad allmänynnest. S. började
som lyriker under romantikernas inflytande,
beröringspunkterna med Eichendorff o. a. äro
påtagliga, men vann en individuell ton i dikter af
naturlig, enkel formning, besjungande innerliga,
djupt och starkt afgörande känslor, oftast med
situationsbilder som utgångspunkt, koncentrerade
i sin mjuka, gärna om folkvisan påminnande
konception. Vemodet öfverväger, men äfven i behagfulla
och skalkaktiga stycken, i enstaka didaktiska
"sprüche" eller kraftiga hembygdspatriotiska
sånger gaf han bevis på sin ursprungliga och lätt
tillgängliga skaldiska begåfning. Hans noveller
äro entonigare och mindre fast byggda än hans
dikter. "Immensee" (sv. öfv. 1887), hans mest
spridda och älskade berättelse, är typisk för en
stor del af dessa prosasaker: det hela är en i det
förflutna försiggången tilldragelse, där en eller
ett par människor fått sin lycka förintad, icke
genom handlingar, utan till följd af händelser. Hos
S. är allt känslohistoria, och de skildrade
personernas intellektuella lif är outtaladt;
han afhåller sig från att behandla politiska,
sociala och andliga strider, det är personliga
konflikter från samtiden eller i historisk kostym,
som bilda kärnan i berättelserna. Stundom gaf han
en demonisk karaktärsbild som "Schimmelreiter",
stundom en väldig ödestragedi som "Zur chronik
von Grieshuus", ofta resignationsmotiv som "Eine
malerarbeit" eller familjebilder som i "Beim vetter
Christian". S:s brefväxling med Mörike utgafs 1891,
med Keller 1904 (3:e uppl. 1909) och hans Briefe in
die heimat (1853-64) 1907. Till sv. äro öfversatta
äfven "Eckenhof" (1879) och "Från forna tider"
(1897 och 1907). Se E. Schmidt i "Charakteristiken"
(I, 2:a uppl. 1902) och P. Renner i "Die dichtung"
(1904), S:s dotter Gertrud S., "T. S." (2 bd,
1911-12), och P. Schutze, "T. S." (3:e uppl. 1911).
R-n B.

Storm, norsk släkt.

1. Vilhelm Ferdinand Johan S., naturforskare, f.
28 sept. 1835 i Arendal, d. 19 maj 1913 i
Trondhjem, sedan 1856 konservator vid Trondhjems
Videnskapsselskaps naturhistoriska samlingar,
var 1893-97 medlem af samfundets direktion och
senare dess hedersledamot. Sina undersökningar om
djur- och växtlifvet i Trond-hjemstrakten
offentliggjorde han i en serie afh. i Det k. norske
Videnskapsselskaps skrifter.

2. Martin Luther S., den föregåendes
broder, landtbrukslärare, f. 6 nov. 1836 i Arendal,
d. 23 nov. 1916 i Förde, sedan 1861 lärare vid
och 1873-1907 föreståndare för N. Bergenhus amts
landtbruksskola på Mo, var en föregångsman inom
landtbruket och skogskulturen, i praktik ej mindre än
i teori, ej minst som redaktör af "Bergens tidendes"
landtbruksafdelning.

3. Johan Frederik Breda S., den föregåendes kusin,
norsk språkforskare, f. 24 nov. 1836 i Lom,
Gudbrandsdalen, filol. kandidat 1864,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>