Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storfors - Storforsen - Storfosen - Storfossen - Storfosshei - Storfothöns - Stor-Frygien - Storfurste - Storm, Hans Theodor Woldsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Östersjön med Öjevättern, och vid S. station på
statsbanelinjen Mora-Kristinehamn, omfattar rörverk
för tillverkning af helvalsade rör och ihåligt
borrstål, rördrageri, ångpannetubverkstad,
galvaniseringsverk, kvarn och såg med dubbelt
kantverk och tillhör jämte Nykroppa järnverk - i samma
socken vid Nykroppa station på ofvannämnda järnväg
med 2 masugnar, 2 bessemerkonvertrar, 3 martinugnar,
grof-, medium- och finvalsverk, 4 ånghammare, 2
lufthammare, gjuteri, reparationsverkstad, elektriska
stationer för kraft och belysning - Storfors bruks
a.-b. (bildadt 1865; aktiekap. 2,8 mill. kr.), som
dessutom eger fastigheter i Lungsunds, Färnebo, Ölme,
Grythytte, Karlskoga, Bjurkärns, Visnums och Varnums
socknar. Sammanlagda taxeringsvärdet är 5,167,600
kr. (1917) å jordbruksfastighet och 3,580,000 kr. å
annan fastighet (jämte ofvannämnda verk kvarnar,
såg och elektrisk kraftstation i Lungsunds och
Färnebo socknar) samt frälseräntor, tax. till
1,700 kr., i Ölme och Frykeruds socknar. Arealen
är omkr. 44,000 har. Tillverkningen af tackjärn
var 1913 12,967 ton, af smidbart järn och stål
29,400 ton och försäljningssumman s. å. 4,55
mill. kr. Alla af bolaget tillverkade järn- och
stålprodukter framställas med träkol af malmer
från de värmländska grufvorna Persberg, Långban
och Finnmossen. Produkterna utgöras af bessemer-
och martinstål i form af göt, billets, valsadt och
smidt stångjärn och valstråd, ånghammarsmide af
olika slag samt manufaktursmide, såsom bergborrar,
smidda stålkulor o. s. v., sömlösa valsade stålrör och
ångpannerör, kalldragna stålrör och ångpannerör,
borrstål, rördelar och rörmanufaktur. Nykroppa
bessemerstål är af särskildt hög kvalitet och
användes mycket till skärverktyg. Rörfabrikationen
omfattar till största delen ångpannerör med
mycket höga fordringar i afseende på material och
utförande. Järnhandteringen inom Kroppa socken går
tillbaka åtminstone till hertig Karls (Karl IX:s) tid,
och anläggningarna där tillhörde staten till 1714, då
de köptes af kapten Klas Linroth; de tillhörde sedan
hans efterkommande till 1865, då S. bolag bildades,
hvari aktiemajoriteten tillhör Uddeholms aktiebolag.
2. Ångsåg med 7 ramar, 2 kant- och 1 stafverk
samt 2 klyfsågar i Piteå socken, Norrbottens län,
midtemot staden Piteå, tillhör A.-b. Storfors (bildadt
1887; aktiekapital 1 mill. kr.). Årstillverkningen
är omkr. 10,000 stds sågade trävaror och 3,000
loads bilade. Till S. höra äfven mek. verkstad,
hufvudsakligen för sågverkets eget behof, och
vattensåg. Bolaget eger äfven Bergsviks ångsåg med 2
snabbgående ramar samt kantverk invid Storfors ångsåg,
Brännfors ångsåg med 10 ramar, 4 kant- och 2 stafverk
samt 2 klyfsågar samt Renholmens ångsåg i Byske
socken, Västerbottens län, vid Åbyälfvens mynning i
Bottniska viken. Årstillverkning vid dessa omkr. 9,500
stds sågade och 2,000 loads bilade trävaror. Bolagets
fastigheter i Piteå och Byske socknar voro 1916
taxerade till: jordbruksfastigheter 499,600,
annan fastighet 1,124,000 kr. (däri inberäknadt
hamnanläggning med rälsbanor och brädgård).
1-2. Wbg.
Storforsen, namn på flera större forsar eller fall
i svenska vattendrag, bl. a. ett nu försvunnet
fall i Indalsälfven (se d. o., sp. 468), ett i Pite
älf (se d. o.), i ett af Ume älfs öfre tillflöden,
Gjumoån (se Ume älf), samt i Öre älf (se d. o.).
Storfosen, en låg, ganska välodlad ö strax
v. om Beian vid mynningen af Trondhjemsfjorden,
S. Trondhjems amt. 7,79 kvkm. 291 inv. (1910).
K. V. H.
Storfossen, namn på åtskilliga vattenfall i Norge,
särskildt (uppräknade från n. till s.):
1. I Tanaelven, Finnmarkens amt. 2. I Maalselvens
biflod Barduelven (kan utbyggas att representera
minst 15,000 hkr och eges af norska staten). 3.
I Rana l. Ranselven, Dunderlandsdalen, Nordlands
amt (5 m. fall). 4. I Rösaaen, Nordlands amt
(18 m. fall, att utbygga till 30,000 hkr, eges
af staten). 5. I Vefsenelven, Nordlands amt (5
m. fall). 6. I Namsenelvens biflod
Sanddöla, N. Trondhjems amt (165 hkr rå naturkraft).
7. S. l. Forrafossen i Stjördalselvens biflod
Forra, N. Trondhjems amt (38 m. fall, 570 hkr rå
naturkraft). 8. På Nidelvens sydöstra sträcka
Nea, S. Trondhjems amt (1,720 hkr rå naturkraft).
9. Två fall i Orkla, S. Trondhjems amt (hvart och
ett representerande omkr. 250 hkr rå naturkraft).
10. I norska delen af Klara (i Sverige Klarälfven),
Hedemarkens amt (4,6 m. fall, öfver 500 hkr rå
naturkraft).
11. I Topdalselven, Nedenes amt (18 m. fall,
300 hkr rå naturkraft). K. V. H.
Storfosshei. Se Dunderlandsdalen.
Storfothöns, Mcgapodiidæ, zool., familj,
tillhörande ordn. hönsfåglar (Galliformes) inom
fågelklassen. Dessa hönsfåglar utmärkas genom
fötternas starka utbildning i förhållande till
kroppsstorleken. Hufvudet är litet; näbben kraftig. De
hithörande formerna förekomma företrädesvis i
Australien och ha blifvit ryktbara för sin egendomliga
rufningsmetod. De inlägga nämligen sina ovanligt
stora ägg i en af jord och löf hopskrapad hög (s
fig.), i hvilken genom växtämnenas jäsning en så
hög temperatur uppkommer, att äggen utvecklas.
 |
| Storfothönas rufningshög i genomskärning. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
