Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 207-208 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storcirkelsegling, sjöv. - Storck, Herman Baagöe - Storckenfeldt, Karl Erik Gustaf Bleckert - Stord - Stordalen - Stordha - Stordöden - Store - Storeberg - Storeblinda - Storebrass - Storebro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kurs, d. v. s. följt loxodromen. Genom beräkning kan
man finna latitud och longitud för olika punkter på
en storcirkel, men oftast äro storcirklarna för de
reguljära ångbåtstraderna utlagda i sjökorten. Ehuru
storcirkelbågen emellan ställen på samma latitud
är den, som mest förkortar vägen, kan denna dock på
höga latituder ej följas, enär dess vertex merendels
ligger så nära polen, att is hindrar fartygets
framkomst. Jfr Kurs 1, Loxodrom och Navigation.
R. N.*

Storck, Herman Baagöe, dansk arkitekt, f. 18
febr. 1839 i Skibby på Själland, blef student 1859,
genomgick konstakademien, där han hufvudsakligen
var elev af arkitekten Herholdt, och utvecklade sig
till en af den modernt historiska och nationella
arkitekturens främsta representanter i Danmark. Han
fullbordade 1871-76 Viborgs domkyrkas restaurering
(jfr M. Mackeprangs skildring i praktverket
"Viborgs domkirke, J. Skovgaards billeder, domkirkens
historie", 1909) och har med mycken smak restaurerat
äfven andra äldre byggnader, bl. a. Helligaandskirke
i Köpenhamn och Marieklostret i Helsingör. Bland hans
nybyggnader märkas i Köpenhamn Landmansbanken (1883)
och dess filialer, Abel Katrines stiftelse (1886),
Helligkorskirke och Hirschsprungs museum (fullbordadt
1911), dessutom herrgårdar, privathus m. m. S. har
utgett Tegninger af ældre nordisk architektur samt
har på offentligt uppdrag uppmätt och beskrifvit
flera gamla danska kyrkor. Han är professor, etatsråd
och medlem af danska konstakademien (sedan 1880).
Ph. W. (G-g N.)


Storckenfeldt, Karl Erik Gustaf Bleckert,
maskiningenjör, ämbetsman, f. 19 juni 1847
på Vartofta i Åsaka socken, Skaraborgs län, d. 7
april 1902 i Stockholm, tillhörde en 1650 adlad släkt,
genomgick Teknologiska institutet 1865-68, anställdes
efter aflagd examen från den mekaniska fackskolan som
ritare vid Nydqvist & Holms verkstäder, praktiserade
därefter, med understöd af det af Vet. akad. honom
tilldelade bysantinska resestipendiet, vid flera
utländska lokomotivverkstäder samt utnämndes 1874
till maskiningenjör vid statens järnvägstrafiks
maskinafdelning, där han 1879 avancerade till
maskindirektör. Genom sitt initiativrika och
energiska arbete vid Statens järnvägar vann
S. anseende som en af landets mest framstående
ingenjörskrafter samt förordnades 1890 och
utnämndes 1893 till generaldirektör och chef för
Telegrafstyrelsen. S. inlade stora förtjänster om
telegrafverkets förvaltning. Särskildt är hans namn
knutet vid det svenska rikstelefonnätets snabba
och förträffliga utveckling under 1890-talet.
G. H-r.

Stord. 1. (Stora) Norsk ö i Nordsjön,
Söndhordland, vid ingången till Hardangerfjorden.
235,45 kvkm. 3,924 inv. (1910). Ön tillhör
med 119,5 kvkm. S:s härad och 115,95 kvkm. Fitjars
härad. I hamnplatsen Leirvik (715 inv. 1910) på öns
östra sida ligga flera hotell och sommarpensionat,
S. lärarskola (upprättad 1838) och sparbank; där utges
3 veckotidningar; härifrån liflig ångbåtsförbindelse
med Haugesund, Bergen och Hardanger. På öns sydvästra
sida ligger hamnen Sagvaag (431 inv. 1910)
med skeppsbyggen samt utskeppning af timmer och
kopparkis. -
2. Härad och socken i S. Bergenhus
amt, h. o. h. bestående af öar. 135,44 kvkm. 2,943
inv. (1910). Största delen af häradet ligger på ön
S. 1 o. 2. K. V. H.

Stordalen, härad och socken omkring Söndmörefjordens
innersta del, s. ö. om Aalesund i Söndmör, Romsdals
amt, Norge. 259,28 kvkm. 908 inv. (1910). I
ö. Taskedalstind (1,595 m.) och Maanevastind
(1,407 m.). K. V. H.

Stordha. Se Stola, gods.

Stordöden. Se Digerdöden.

Store [ståe’], eng. (varulager, magasin), är namnet
på de engelska kooperativa föreningarnas lokal för
försäljning i detalj af förbrukningsartiklar. Jfr
Kooperation.

Store, ett tillnamn, som vanligen ges åt den släkt,
till hvilken ärkebiskoparna Johannes och Olaus Magni
(d. resp. 1544 och 1557) hörde. Johannes Magni uppger
nämligen som sin stamfader en Magnus S., som skall ha
lefvat under konungarna Magnus Erikssons och Albrekts
tid samt då intagit ett betydande rum bland rikets
stormän. Någon Magnus Store finnes emellertid ej
nämnd i handlingar från denna tid, utan den lärde,
men okritiske ärkebiskopen, som sett sin farfaders
namn skrifvet Peter Magnus[son], har ansett detta
Magnus vara en latinsk öfv. af det svenska stor,
store, och sedan sammanblandat store med det bekanta
svenska släktnamnet Sture. I själfva verket voro de
båda bröderna af ganska anspråkslös börd; deras fader
var borgare i Linköping. - Senare genealoger ha gjort
denna föregifna Storeätt till en gren af den gamla
Blåsläkten samt till densamma hänfört äfven den yngre
släkten Stenbock m. fl. ätter. För dessa härledningar
saknas dock all historisk hemul. K. H. K. (S. T-g.)

Storeberg, gods i Tådene socken, Skaraborgs län,
vid Vänern och nära ett däri utmynnande vattendrag,
bebyggdt med karaktärsbyggnad af sten, omfattar 7 5/8
mtl i Tådene och 0,1159 mtl i Tranum, tills. tax. till
300,000 kr. (1915), samt såg, tullkvarn och
två väderkvarnar i Tådene, tax.-v. 27,500 kr. S.,
under medeltiden kalladt Thodhene, liksom socknen,
omtalas 1339 som bebodt af en Asgot, sannolikt af
Krummesläkten, beboddes i början af 1500-talet af
Nils Krumme, häradshöfding på Dal, öfvergick
därefter genom gifte till medlemmar af släkterna
Posse och Liljesparre och på 1700-talet Bonde och
Lilliehöok. Direktören P. T. König sålde S. 1807
till grosshandlaren J. Kjellberg i Göteborg,
hvarefter det tillhört dennes släkt, nu sonsonen
J. M. Kjellberg. Egaren tillsätter kyrkoherde i
Tådene pastorat.

Storeblinda, sjöv. Se Blindrå.

Storebrass, sjöv. Se Brass.

Storebro, bruksegendom vid Stångån i Vimmerby socken,
Kalmar län, nära S. station på Östra centralbanan. Där
anlades ett stångjärnsbruk enligt privilegium af
1728 af majoren V. M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>