Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora Kopparbergs bergslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggdes Domnarfvets pappersbruk, Skandinaviens
dåv. största, sedermera tillökadt med en
sulfitfabrik. Utom de hufvudtillverkningar,
som ofvan blifvit omnämnda, drifver bolaget en
mängd till dem anslutna binäringar och därjämte
stor mekanisk verkstadsrörelse (bl. a. den stora
fabriken för lokomotiv och järnvägsvagnar i Falun)
och ett betydande jordbruk. – Den omfattande
förvaltningsorganisation, som för bolagets nutida
skötsel erfordras, var äfven i forna tider ganska
invecklad. Huru administrationen äldst var ordnad,
känner man icke. Enligt 1347 års privilegier
styrdes bergverket i Falun af två bergmästare, som
turvis ett år i sänder voro "domare i alla mål". De
utsagos bland 14 "rådmän", valda af "mästermannen",
d. v. s. bolagsdelegarna. Öfverinseende öfver
det hela egde, åtminstone i vissa hänseenden,
konungens fogde. 1396 omtalas en "bergsöfverste" och
"bergsmännens äldste". Sexmän (se d. o.), ordningens
upprätthållare i första hand, synas icke ha förekommit
före början af 1600-talet. Från 1523 känner man,
att lottindelningen i rotar, par och fjärdeparter var
genomförd (se Falu grufva, sp. 1342). Fjärdepart var
sedan benämningen på den minsta andelen i bolaget
ända till 1888, då aktiebolag bildades. 1543 voro
fjärdeparterna till antalet 320. De ökades sedan
efter hand, men stannade 1616 vid 1200, det antal,
som sedermera bibehölls konstant. Fjärdepart i Falu
grufva var enligt lag fastighet, och köp af sådan
måste alltså lagfaras. Bergslagets administration
ändrades genom Kopparbergets grufartiklar af 1612,
1621 och 1649. Bergmästaren var från 1637 den
egentlige styresmannen. Han betitlades från 1762
"bergshauptman". Bergslagsmenigheten utsåg inom sig
representanter, som mellan stämmorna förde dess talan
till viss utsträckning, nämligen dels 24 "äldste",
dels senare äfven 75 "deputerade". 1780 erkändes
bergslagets nästan oinskränkta rätt öfver de "enskilda
verken", som styrdes af en särskild direktion. Denna
styrelse öfvertog, som ofvan sagts, från 1862
ledningen äfven af koppargrufvans brytning, sambruket
m. m. och bestod därefter af 1 "öfverdirektör" och
3 "direktörer", nämligen en för kopparverket, en för
järnverken och en för trävarurörelsen. 1873 flyttades
styrelsen till Stockholm och omorganiserades därvid
till en bolagsstyrelse i nutida mening, bestående af
4 led., bland hvilka en ordf. och en verkställande
direktör. Under den sistnämnde sorterade 1 disponent
med 2 intendenter närmast under sig, alla stationerade
i Falun. 1888 genomfördes bergslagets öfvergång till
aktiebolag, Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag
(af K. M:t fastställd bolagsordning 18 maj s. å.),
hvarvid hvarje fjärdepart utbyttes mot 8 aktier
å 1,000 kr. var. Det så uppkomna aktiekapitalet,
9,6 mill. kr., bibehölls oförändradt till 1907,
då det höjdes till 12 mill. kr. genom utgifning
af 2,400 nya aktier, inbetalda med fyra gånger
pari. 1917 pågår åter höjning af aktiekapitalet genom
gratisemission och nyteckning, så att kapitalet
afses komma upp i 36 mill. kr. Sedan 1888 har bolagets
disponent haft säte i styrelsen som verkställande
direktör. Hufvudkontoret är förlagdt till Falun, där
disponenten är bosatt. Närmast under honom sortera
18 souschefer (intendenter,
öfveringenjörer etc.) för de olika större tillverkningarna,
för försäljningsafdelningarna, för upphandlingen,
för bokföringen o. s. v. Arbetarnas antal är
omkr. 5,900, oberäknadt de med timmerhuggning,
flottning, kokning samt malm- och koltransporter
sysselsatta. Egna agenturer äro upprättade i London,
Paris och Hamburg under formen af aktiebolag, stående
under ledning af svenska chefer. Största delen af
bolagets produkter exporteras och går nu som förr till
alla jordens länder. Bolagets skeppningshamnar äro
Skutskär, Göteborg, Gäfle och Stockholm. Hufvuddelen
af Domnarfvets tillverkningar liksom äfven en del
produkter från öfriga afdelningar, särskildt Falu
grufva, afsättes inom landet. Bland bergslagets
chefer i äldre tid förtjäna i synnerhet att
ihågkommas bergmästarna H. Lybecker och
A. Svab, hvilka i följd styrde bolaget under en kritisk
period 1691–1730, samt A. Pihl och G. S. Tham,
bergshauptmän 1794–1851. Under senare tider må erinras
om öfverdirektören K. Tottie (f. 1817, d. 1878),
och, framför allt, om disponenten E. J. Ljungberg (se
denne), som ledde bolagets öden 1875–1913, en period,
framför andra utmärkt genom storartad utveckling,
rik på framgång. Ljungberg ej blott utvidgade den
industriella driften i stor stil (försäljningsvärdet
af bergslagets produkter steg från 4,7 mill. kr. 1875
till 35,1 mill. kr. 1913), utan skaffade bolaget
äfven en solid grund för framtida utveckling
genom omfattande förvärf af skogar, vattenfall och
grufvor. Bolaget (inkl. Söderfors) eger sålunda nu en
markareal af omkr. 260,000 har och dessutom stora
områden arrendeskogar. Dess sammanlagda vattenkraft
beräknas efter reglering uppgå till omkr. 175,000
naturhästkrafter, hvaraf redan tillgodogjorts eller
äro under utbyggnad omkr. 100,000 hkr. Ungefär hälften
af Bergslagens malmrikaste gruffält, Grängesberg
(se d. o.), tillhör bolaget, som dessutom eger stor
andel i Dannemora, Norberg, Bispberg m. fl. af våra
mest berömda malmfält. De viktigaste produkterna
1913–16 ha till mängd och slag varit:
| 1913 | 1914 | 1915 | 1916 | ||
| Guld | kg | 22,26 | 79,28 | 36,13 | 16,28 |
| Silfver | » | 80,20 | 116,76 | 129,86 | 97,68 |
| Kopparvitriol | ton | 427,55 | 650,68 | 777,62 | 1,267,95 |
| Järnvitriol | » | 320,25 | 158,26 | 325,46 | 279,49 |
| Rödfärg | » | 1,725,80 | 1,753,27 | 1,276,97 | 1,831,31 |
| Svafvelsyra | » | 8,488,27 | 7,994,21 | 8,872,60 | 8,209,07 |
| Svafvelsyrad lerjord | » | 961,52 | 1,103,79 | 997,80 | 180,65 |
| Svafvelkis | » | 26,234,00 | 26,188,19 | 73,786,15 | 88,146,14 |
| Järn och stål | » | 104,930,90 | 95,978,67 | 84,982,66 | 88,533,34 |
| Thomasfosfat | » | 16,820,90 | 16,105,80 | 16,753,60 | 11,589,60 |
| Sågade trävaror | stds | 41,745,07 | 22,173,25 | 21,552,24 | 32,909,09 |
| Kemisk trämassa (till afsalu) | ton | 36,618,19 | 30,736,23 | 27,289,02 | 37,527,05 |
| Papper och vadd | » | 41,922,79 | 41,094,96 | 42,866,75 | 42,311,64 |
| Tjära | » | 637,92 | 431,20 | 757,49 | 672,65 |
| Ättiksyrad kalk | » | 535,68 | 399,98 | 753,37 | 559,92 |
| Ättiksyra | » | 335,68 | 184,48 | 398,06 | 277,17 |
| Träsprit | » | 121,56 | 118,93 | 156,17 | 118,75 |
| Denaturerad sprit | » | 977,86 | 948,68 | 1,036,26 | 996,13 |
| Terpentin | » | 86,99 | 62,20 | 45,20 | 108,11 |
| Flytande harts | » | 367,03 | 251,10 | 180,18 | 470,89 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
