Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora hafsormen - Stora Hammar - Stora Harrie - Stora Herrestad - Stora Heuscheuer - Stora Horrsjön - Stora hunden - Stora Härjeån - Stora Härlanda - Stora högkvarteret - Stora intervaller - Stora Irgis - Stora islänningasagan - Stora jakten - Stora jaktfalken - Stora juntan - Stora justitiekonseljen - Stora Karbada - Stora kanalen - Stora kantnålen - Stora Karpela - Stora Karakul - Stora Karlsö - Stora Karroo - Stora Kei - Stora Keiöarna - Storaker, Johan Theodor Nilssen - Stora Kil - Stora Kokel - Stora kommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stora hafsormen l. Stora sjöormen. Se Sjöormen.
Stora Hammar, socken i Malmöhus län, Skytts
härad. 1,142 har. 567 inv. (1916). Annex till Räng,
Lunds stift, Skytts kontrakt.
Stora Harrie, socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. 1,331 har. 1,089 inv. (1916). St. H. bildar med
Virke ett pastorat i Lunds stift, Harjagers kontrakt.
Stora Herrestad, socken i Malmöhus län, Herrestads
härad. 2,108 har. 1,072 inv. (1916). St. H. bildar
med Borrie ett pastorat i Lunds stift, Ljunits och
Herrestads kontrakt.
Stora Heuscheuer,Se Heuscheuergebirge.
Stora Horrsjön, sjö i Färnebo härad, Värmlands
län, 234 m. ö. h., 5 kvkm., ingår i Svartälfvens
(Letälfvens) vattensystem.
Stora hunden. Se Hunden, astron.
Stora Härjeån. Se Härjeån.
Stora Härlanda, s. k. landeri under Göteborgs
stad. Häraf har 1903 ett område af 600,000 kv.-fot
för en köpeskilling af 78,000 kr. upplåtits åt kronan
med full besittningsrätt, så länge tomten används för
fångvårdens ändamål. På platsen har till ersättande
af äldre fängelser uppförts centralfängelset på
Härlanda, som 1907 tagits i bruk. Det innehåller
210 celler, däraf 30 större arbetsceller,
samt en gemensamhetsafdelning för 13 fångar,
jämte expeditionsrum etc. och, i fristående hus,
bostäder för flertalet tjänstemän. Dessutom finnes
särskild byggnad för hållande af rannsakningar
med häktade personer. Fångarna sysselsättas
hufvudsakligen med skrädderi och snickeri,
äfvensom med trädgårdsskötsel. Fängelset begagnas
bl. a. som ortsfängelse för Göteborgs stad.
V. A-t.
Stora högkvarteret, krigsv. Se Högkvarter 2.
Stora intervaller. Se Intervall.
Stora Irgis. Se Irgis.
Stora islänningasagan. Se Sturlungasagan.
Stora jakten, jaktv. Se Högdjur och Jakt.
Stora jaktfalken, zool. Se Falksläktet.
Stora juntan. Se Junta.
Stora justitiekonseljen, statsr. Se Statsråd.
Stora Kabarda. Se Kabarda.
Stora kanalen. Se Kejsarkanalen 1.
Stora kantnålen, zool. Se Kantnål.
Stora Kapela, berg. Se Kapela.
Stora Karakul, sjö. Se Karakul.
Stora Karlsö. Se Karlsöarna.
Stora Karroo. Se Karroo.
Stora Kej, flod. Se Kei.
Stora Keiöarna. Se Keiöarna.
Storaker, Johan Theodor Nilssen, norsk folklorist,
f. 1837 i Halsaa härad vid Mandal, d. 1872 som
föreståndare för Sögne lärarskola, skref åtskilliga
folkloristiska uppsatser i tidskrifter m. m. Del I
af "Folkesagn, samlede i Lister og Mandals amt af
S. og O. Fuglestvedt" utgafs af den senare 1881. S:s
efterlämnade värdefulla samlingar till upplysning
om norska allmogens vidskepliga föreställningar
inköptes 1874 af staten och förvaras i Kristiania
universitetsbibliotek. K. V. H.
Stora Kil, socken i Värmlands län, Kils härad. 17,205
har. 3,878 inv. (1916). Häraf komma 59 har, 729
inv. på det inom socknen belägna municipalsamhället
Kil. St. K. bildar med Frykerud ett pastorat i
Karlstads stift, Kils kontrakt. Jfr Kiln.
Stora Kokel, flod. Se Kokel.
Stora kommissionen var ett af de förnämsta verktygen
vid de stora räfsterna under Karl XI:s regering. Den
var en politisk domstol, som på grund af ständernas
anhållan vid 1680 års riksdag tillsattes genom
kungabref af 26 okt. s. å. för att anställa vidräkning
med de män, som fört styrelsen i Sverige under Karl
XI:s omyndiga år. Redan på 1675 års riksdag hade på
ständernas begäran och i enlighet med deras förslag
en kommission blifvit förordnad för att öfverse
förmyndarnas räkenskap för medlens administration i
K. M:ts omyndiga år. Räkenskapernas ofullständighet
föranledde tidsutdräkt med arbetet, som först under
senare delen af 1680 blef färdigt. Sedan då på
riksdagen förslag väckts, att kommissionens arbete
skulle framläggas för ständerna, och därpå dessa
anhållit, att konungen ville befordra saken till
önskadt slut, hvarvid förmyndarregeringen borde få
förklara sig, anmodade konungen ständerna att utse
domare för att afgöra frågan. Förslag uppsattes inom
hvarje stånd, hvarpå konungen dels inom, dels utom
förslagen utsåg nio af hvart stånd, tillsammans 36,
att utgöra den nya kommissionen. Dess uppdrag blef
att granska, hvad som ansågs böra gravera förmyndarna,
infordra deras förklaringar och stämma dem inför sig
samt efter laga process af döma saken, så att inom
tre månader allt kunde vara afgjordt. Ordf. blef
Konrad Gyllenstierna; tolf af medlemmarna voro
jurister. Till offentliga åklagare utsågos först
H. Fägerstierna och D. Tilas, hvarefter (20 maj 1681)
till deras "assistens" förordnades den bekante
Jakob Gyllenborg. Denne blef snart den egentlige
ledaren inom hela kommissionen. Arbetet mötte till
en början åtskilliga svårigheter. Först riktade sig
kommissionens stämning endast mot de kvarlefvande af
riksämbetsmännen, änkedrottningen alltså undantagen,
men utsträcktes på konungens befallning genast äfven
till rådets öfriga medlemmar, och då det gällde
ersättningsanspråk, kom rättegången att drabba äfven
arfvingarna till regerings- eller rådsherrar. Äfven
frågan om rättegångssättet och om domstolens
behörighet vållade svårigheter, hvilka i regel löstes
först genom konungens ingripande. Ersättningsanspråken
rörde dels förmåner, som riksförmyndarna beredt sig
själfva eller rådet, dels donationer till andra,
dels slutligen statshushållningen i dess helhet,
hvarvid afvikelser från 1662 års stat ansågos
förgripliga. Stora kommissionen själf dömde
endast, i hvilka fall och efter hvilka grunder
ansvarsskyldigheten skulle tillämpas; uträkningen
af ersättningsbeloppen tillhörde däremot den
s. k. likvidationskommissionen (se d. o.). Sina första
domar fällde Stora kommissionen 14 okt. 1681, sina
sista 27 maj 1682; några dagar därefter (30 maj 1682)
upplöstes den, mottog uttrycken af Karl XI:s välbehag
och erhöll löfte om konungens beskydd mot alla dem,
som "ville kommissionen i dess gjorda förrättningar
gravera och besvära". Hela den ansvarighetssumma,
som Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
