Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 115-116 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stonehenge - Stonewall - Stoneware - Stonington - Stoop, Dirk (van der) - Stoopendal, Jenny - Stooss, Karl - Stop - Stopforsarna - Stopp! - Stoppa - Stoppage in transitu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre stenar funnits. Det hela är omgifvet af en
graf. Invid den innersta kretsen är en 4,60 m. lång,
flat sten ("altaret") lagd midtför den stora öppningen
i den inre kretsen, från hvilken öppning en väg utgår
åt n. ö. På denna väg är ett stycke utanför grafven en
sten rest (se fig. 2). För något mer än tre och ett
halft årtusende sedan, omkr. 1700 år f. Kr., kunde
man på morgonen af årets längsta dag från den nära
templets midt liggande "altar-stenen" ett ögonblick
se solen till vänster

Fig. 2. (Se texten.)

om denna resta sten (se den hela linjen å
fig. 2). Redan häraf kunna vi sluta till, att templet
var uppfördt vid nämnda tid. Emedan jordaxelns läge
ändrat sig, är det väl nu icke möjligt att ens vid
midsommartid se solen till vänster om stenen (se den
prickade linjen å fig.); men i våra dagar, liksom i
forna tider, samlas årligen vid midsommar stora skaror
vid det på en öde slätt belägna templet. Uti några
nära templet belägna grafhögar, hvilka förskrifva
sig från en tidig del af 2:a årtusendet f. Kr., ha
påträffats skärfvor af sådana blåaktiga stenar som
de, hvaraf den inre kretsen består. Då denna stenart
ej funnits i trakten, förr än den kretsen restes,
är äfven detta ett bevis för, att templet, eller
åtminstone dess inre krets, verkligen uppförts på
den tid, då solen en gång om året kunde ses vänster
om den resta stenen. O. M.

Stonewall [ståTftuuäl], eng., "stenmur", binamn på
den amerikanske generalen Th. J. Jackson (se d. o.).

Stoneware [ståu^wåä], eng. Se Stengods.

Stonington [starten], kommun (township) i
nordamerikanska staten Connecticuts sydöstra hörn,
vid Long Island sound. 116 kvkm., 9,154 inv. (1910),
omfattar jämte borough (köpingen) S. (2,083
inv.) byarna Mystic, Old Mystic och Pawcatuck
(den sista invid gränsen till Rhode Island). S.,
som förr dref en inbringande hval- och sälfångst,
idkar nu skeppsbyggen och fiske samt hvarjehanda
industrier (maskin- och textilindustri, tillverkning
af gödselmedel, spolar och tråd) samt har en betydande
handelsflotta. Det lades först
1662 till Connecticut (räknades förut till
Massachusetts) och kallades en tid Mystic.

Stoop [ståp], Dirk (van der), holländsk bataljmålare
och gravör, f. omkr. 1610 i Utrecht, d. där 1686,
var sannolikt son och lärjunge till den ansedde
glasmålaren Willem Jansz van der Stoop och upptogs
1638 i Utrechts Sankt Lukas-gille. S. bildade sig
förmodligen genom studium af Esaias van de Veides och
Jan Marsen de Jonges arbeten (af denne sistnämnde,
sällsynte målare egde konung Oskar II två scener
från Trettioåriga kriget), men begaf sig snart
på resor och vistades bl. a. i Lissabon, där han
skref sig: Roderigo Stoop och där han arbetade
för hofvet. 1662 anlände han i den portugisiska
prinsessan Katarinas af Bragança följe till London,
där han en tid var verksam, men 1678 återvände
han till sin födelsestad. Ett bataljstycke från
1650 finnes i Berlins museum och andra arbeten i
museerna i München, Dresden, Köpenhamn o. s. v. I
Stockholms Nationalmuseum är mästaren ej företrädd,
men G. Wennerberg egde af hans hand ett förträffligt
Hamnstycke. O. G-g.

Stoopendaal [stwpendal], Jenny. Se
Nyström-Stoopendaal, Jenny.

Stooss [stås], Karl, schweizisk straffrättslärare,
f. 13 okt. 1849 i Bern, blef advokat i Bern, beklädde
höga juridiska poster där och utnämndes 1883 till
professor i straffrätt vid dess universitet. 1889
fick han af förbundsrådet i uppdrag att verkställa
förarbeten till en schweizisk strafflag. För den skull
utgaf han en jämförande framställning af schweiziska
strafflagar (Basel 1890) och en systematisk
Darstellung der grundzüge des schweizerischen
strafrechts (2 bd, 1892-93), hvarefter han utarbetade
ett utkast till den nya lagens allmänna del (1893)
och, sedan detta granskats af en expertkommission,
ett fullständigt utkast till ny strafflag med
kortfattade motiv (1849), hvilket legat till grund
för flera senare omarbetningar inom därför tillsatta
kommissioner (nya affattningar 1896, 1903, 1908 och
1916). 1896 kallades S. till professor i straffrätt
vid Wiens universitet. Han har uppsatt och utgett
"Zeitschrift für schweizer strafrecht" (numera
"Schweizer zeitschrift für strafrecht", i Bern,
sedan 1888). Utom redan anförda skrifter har han
författat Zur natur der vermögensstrafen (1878),
Chirurgische operation und ärztliche behandlung
(1898) och Lehrbuch des österreichischen
strafrechts (1909-10; 2:a uppl. 1912).
N.S-g.

Stop, äldre svenskt rymdmått för våta varor, innehöll
1/2 kanna = 2 halfstop = 4 kvarter = 16 jungfrur l. ort
och motsvarande 1,3 liter. Stopet var under medeltiden
enheten för våtvarumåttet.

Stopforsarna. Se Mockfjärd.

Stopp! Se Stoppa.

Stoppa, sjöv. - Stoppa strömmen, med fartyg
i motström göra starkare fart än strömmen. -
Stoppa maskin, afstänga ångans tillopp,
så att maskinen stannar, hvilket sker på
kommandoordet eller signalen stopp! - Stoppa upp
(för ankaret), detsamma som se upp (se d. o.).
B. N.»

Stoppage in transitu (af eng. stoppage [stå’pidj],
hinder, och lat. in transitu, under transport),
Droit de suite [dr<wa’ da sTi’t], fr.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>