Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms högskola - Stockholms högskolas studentförening. Se Stockholms förenade studentkårer - Stockholms idrottspark. Se Idrottspark - Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag. Se Inteckningsgarantiaktiebolag - Stockholms internationella lärarinnehem. Se Föreningen för Stockholms internationella lärarinnehem och Lärarinnehem - Stockholmska, stadsdialekten i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturvetenskapliga afd:s bestånd tryggadt. Emellertid
öfverskattades donationens innebörd, och
intresset riktade sig på en utvidgning af
högskolans verksamhetsområde. Redan 1888 hade vid
ett offentligt möte en kommitté tillsatts för
anordnandet af en stats- och rättsvetenskaplig
fakultet i hufvudstaden. Denna kommitté utarbetade
en plan för en dylik fakultet, hvilken plan 1893
öfverlämnades till högskolans styrelse med anhållan
om styrelsens medverkan till frågans lösning. Efter
åtskilliga förarbeten beslöt styrelsen 4 juni 1894
att hos stadsfullmäktige anhålla, att fullmäktige
ville fortfarande från 1894 bevilja högskolan ett
årligt bidrag af 40,000 kr., men till förmån för
inrättande af en stats- och rättsvetenskaplig
afd. Med anledning af denna skrifvelse beslöto
fullmäktige att som bidrag till upprättande af en
sådan afd. bevilja ett årsanslag af 30,000 kr. att
t. o. m. 1904 utgå fr. o. m. det år, då dels ett lika
stort anslag af högskolans egna tillgångar kunde
för ändamålet beviljas, dels högskolan af K. M:t
erhållit rätt att anställa juridiska examina. För
den matematisk-naturvetenskapliga afd., som nu ej
åtnjöt något understöd från stadsfullmäktige, blef
läget snart förbundet med afsevärda svårigheter. De
fyra professurer, som 1894 anslogos till ansökan
lediga, tillförsäkrades endast 5,000 kr. i lön. Tack
vare högskolans redan stadgade vetenskapliga
anseende lyckades man dock till dessa platser
förvärfva S. Arrhenius (i fysik), Y. Bjerknes
(i mekanik och matematisk fysik), A. G. Högbom
(i geologi och mineralogi) och G. Lagerheim (i
botanik). Redan tidigare hade E. Phragmén efterträdt
S. Kovalevsky (d. 1891). Genom på enskild väg
insamlade medel var alltsedan 1893 O. Levertin
anställd som t. f. lärare i litteraturhistoria
(professor 1899). Tidigare hade under åtskilliga år
undervisning i jämförande fornkunskap och historia
upprätthållits af O. Montelius och H. Hildebrand. I
detta sammanhang må äfven erinras om den privata
föreläsningskurs i matematik, som på inbjudan
af konung Oskar II höstterminen 1895 hölls af
prof. P. Painlevé. Högskolans arbete under denna
tid fortgick efter samma plan som förut. Antalet
vid högskolan offentliggjorda afhandlingar under
20-årsperioden 1878-98 utgjorde i rundt tal 700
stycken. Lärjungeantalet växlade jämförelsevis
obetydligt under denna tid och höll sig vid en
medelsiffra af 47 terminligen.
Stadsfullmäktiges beslut af 1894 hade emellertid
väckt frågan om examensrättens förvärfvande till
lif. Redan i högskoleföreningens upprop af 1869 hade
examensrättens betydelse framhållits, och högskolans
grundstadgar fastställde, att för de lärjungar,
hvilka så önskade, skulle beredas tillfälle att
genomgå de akademiska prof, som fordras för inträde
i statens tjänst. Inom högskolan hade meningarna
rörande denna fråga länge brutit sig, men sedan fråga
väckts om vinnande af rätt att anställa enbart filos.
licentiatexamen och disputationsprof, uttalade sig
högskolans lärarråd 1897 för en sådan lösning. Från
denna tid vann intresset för examensfrågans
fullständiga lösning alltmer terräng, särskildt i
styrelsen, och 28 dec. 1900 ingick styrelsen till
K. M:t med anhållan i sådant syfte. Vissa ofvan
omförmälda
ändringar i högskolans grundstadgar visade sig
emellertid erforderliga. I öfverensstämmelse härmed
utarbetades och antogos nu gällande grundstadgar. I
resol. af 11 mars 1904 beviljade därefter K. M:t
på vissa villkor och för en tid af fem år högskolan
rätt att anställa filos. examina. Rätt att anställa
disputationsprof jämte promotionsrätt tillerkändes
den matematisk-naturvetenskapliga afd. (Denna rätt
utsträcktes 1908 att gälla alla till filos. fakultet
hörande examensämnen.) Beträffande examensrätten inom
stats- och rättsvetenskapliga afd. åter ville K. M:t
framdeles, sedan erforderliga professorsbefattningar
upprättats, taga frågan i förnyadt öfvervägande. Sedan
stadsfullmäktige 21 dec. 1904 beslutit att under
vissa villkor för tiden 1905-14 årligen bidraga
till utgifterna för en stats- och rättsvetenskaplig
fakultet med ett belopp af högst 35,000 kr., beviljade
K. M:t 28 sept. 1907 på vissa villkor och för en tid
af fem år en förnyad framställning från styrelsen om
rätt för högskolan att anställa juridiska examina
och disputationsprof jämte promotionsrätt. Året
dessförinnan hade den första rättsvetenskapliga
professuren tillsatts och två år tidigare professuren
i nationalekonomi. 1907 tillsattes ej färre än
tre professorer inom ifrågavarande afd., bland
dessa A. O. Winroth (i civilrätt), och 1909 voro
en fullständig stats- och rättsvetenskaplig afd:s
samtliga professurer tillsatta. Emellertid hade i
och med förvärfvandet af examensrätten högskolans
byggnadsfråga blifvit aktuell - redan 1882 hade tre
döttrar till L. J. Hierta för ändamålet donerat en
tomt. Sedan en utredning af frågan (1904) ådagalagt,
att för byggnadsfrågans lösning utöfver högskolans
för ändamålet tillgängliga medel ytterligare ett
belopp af 358,000 kr. vore erforderligt, öfverlämnade
bankdirektören E. Heckscher 1905 den felande summan
som gåfva, och därmed kunde högskolebyggnaden bli
en verklighet. Byggnaden invigdes af H. M. konungen
6 dec. 1909 (se minnesskriften om invigningen,
1910). Jfr "Handlingar rörande Stockholms högskolas
fonder" (1897), "Ordningsstadga" (1911, med tillägg
1915), "Grundstadgar" (1890,1915) och lärarrådets
berättelser 1880 ff., särskildt tjuguårsredogörelsen
1878-98 (1900). 1915 började utges en serie "Skrifter
från Stockholms högskolas litteraturhistoriska
seminarium". I. Bxn.
Stockholms högskolas studentförening. Se Stockholms
förenade studentkårer.
Stockholms idrottspark. Se Idrottspark.
Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag. Se
Inteckningsgarantiaktiebolag.
Stockholms internationella lärarinnehem. Se Föreningen
för Stockholms internationella lärarinnehem och
Lärarinnehem.
Stockholmska, stadsdialekten i Stockholm. Liksom
de flesta andra stadsspråk är stockholmsmålet
närmast likt dialekterna i den kringliggande
landsbygden. Men redan tidigt torde det ha
utbildat individuella särdrag, och ett rent
bygdemål har gifvetvis stockholmskan aldrig varit,
lika litet som t. ex. västgötskan i Skara eller
värmländskan i Karlstad nu för tiden äro rena
allmogedialekter. Stadsdialekternas säregenheter
bero i mycket på, att de mer än bygdemålen påverkats
af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
