Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 25-26 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms högskola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

juridisk doktorsgrad samt promotionsrätt äro henne
tillerkända. Dessa rättigheter beviljades senast
1913 att gälla fr. o. m. 1 febr. 1913 under en
tid af fem år. Högskolan omfattar f. n. (1917) två
fullständiga afdelningar - motsvarande universitetens
fakulteter - den matematisk-naturvetenskapliga
samt den stats- och rättsvetenskapliga; någon
fullständig humanistisk afdelning finnes ej, men
inom den humanistiska ämnesgruppen äro åtskilliga
ämnen representerade af professorer, hvarjämte i
andra undervisning meddelas af t. f. lärare. -
Lärare. Vid den matematisk-naturvetenskapliga
afd. finnas 11 professorer, 4 t. f. lärare,
2 assistenter. Stats- och rättsvetenskapliga
afd. räknar 7 professorer, 1 t. f. lärare. Inom
den humanistiska ämnesgruppen finnas 2 professorer
(litteraturhistoria och konsthistoria). I ämnena
statskunskap, nationalekonomi och statistik
upprätthålles undervisningen af lärare inom stats-
och rättsvetenskapliga afd. Dessutom företrädas ämnena
nordisk och jämförande fornkunskap och pedagogik
af t. f. lärare. Undervisning i latin meddelas genom
frivilligt åtagande af särskild föreläsare. Dessutom
är ett antal docenter och amanuenser anställdt. -
Tjänstemännen utgöras af styrelsens sekreterare,
högskolans kassaförvaltare - samtidigt lärarrådets
och den matematisk-naturvetenskapliga afd:s
sekreterare - samt stats- och rättsvetenskapliga afd:s
sekreterare. Flera vaktmästare och en maskinist
äro därjämte anställda. - Studenterna tillhöra
obligatoriskt Stockholms högskolas studentförening
(se Stockholms förenade studentkårer), som står
under öfverinseende af högskolans rektor. Antalet
studenter utgjorde i medeltal under femårsperioden
1912-16 terminligen 687.

Stockholms högskolas byggnad.

Högskolebyggnaden (se fig.), fastigheten
n:r 2 kvart. Kungsten, bolagen i hörnet
mellan Drottning-
och Kungstensgatorna (uppf. efter ritningar af
V. Bodin under ledning af I. G. Clason), innehåller
en aula, fyra föreläsningssalar, samlingsrum för
lärarrådet och den stats- och rättsvetenskapliga
afdelningen och rum för rektorsexpeditionen samt
inrymmer dessutom följande institutioner: den
kemiska, fysiska, geografiska, botaniska (med
växthus), geologiska, mineralogiska med dessas
laboratorierum, samlingar och bibliotek, vidare
de matematiska, mekaniska, socialvetenskapliga,
juridiska och litteraturhistoriska biblioteken,
slutligen det konsthistoriska institutet med den
värdefulla, af J. A. Berg skänkta tafvelsamlingen
samt åtskilliga andra
till högskolan skänkta taflor, räknande tillsammans
omkr. 230 målningar, af hvilka de, som äro utförda af
svenska mästare, äro uppsatta i aulan (se O. Siren,
"Beskrifvande förteckning öfver Stockholms
högskolas tafvelsamling", 1912, med tillägget
"Nyförvärfvade konstverk", 1913). Slutligen disponerar
studentföreningen öfver en lokal, omfattande
bl. a. ett större samlingsrum; därjämte finnas två
bostadslägenheter för vaktmästare samt maskinist. För
högskolebyggnadens utvidgningsmöjligheter är
sörjdt därigenom, att högskolan eger 2/3 af den till
byggnaden gränsande fastigheten n:r 3 i samma kvarter,
till hvilken dock enskild person har nyttjanderätt
under sin lifstid. Högskolan förhyr dessutom i huset
n:r 70 Kungsgatan en lägenhet om 21 rum för det
zootomiska institutet med dess värdefulla samlingar.

Ekonomi. Högskolan åtnjuter intet statsanslag, men
Stockholms stadsfullmäktige ha på vissa villkor
beviljat den ett årligt anslag af högst 35,000
kr. "för upprättande och vidmakthållande af en
stats- och rättsvetenskaplig afdelning". Högskolans
fonder uppgingo 31 dec. 1916 till 7,512,722
kr. fördelade på följande sätt: fonder afsedda
för högskolan i allmänhet 2,950,748 kr., för
matematisknaturvetenskapliga afd. 1.148,130 kr.,
för humanistiska afd. 876,320 kr., för stats- och
rättsvetenskapliga afd. 1,162,015 kr., för stipendie- 
och understödsändamål 1,374,289 kr., för andra ändamål
1,220 kr. De fonder, hvilka 31 dec. 1916 uppgingo till
öfver 100,000 kr., äro följande - siffrorna anges i
runda tal -: för högskolan i allmänhet: J. Michaelsons
(194,000), O. I. Hagelstams (138,000), Allmänna fonden
(160,000), J. Söderbergs (2,117,000), Lifräntefonden
(157,000); för matematisk-naturvetenskapliga
afd.: Wagener Smitts (435,000), Montén-Ström
Törners (155,000), Axel Johnsons (111,000),
K. F. Liljevalchs (104,000); för humanistiska afd.:
O. Eneroths (194,000), Litteraturfonden (192,000),
J. A. Bergs (310,000), Religionshistoriefonden
(180,000); för stats- och rättsvetenskapliga, afd.:
L. J. Hiertas (382,000), G. G. Söderströms (103,000),
A. Lindhagens (224,000), I. W. Smitts (247,000);
för stipendiefonden: J. Söderbergs (382,000),
A. E. W. Smitts (134,000), K. F. Liljevalchs
(357,000); pensionsfonden (37.,000). Inom
den matematisk-naturvetenskapliira afd. utgöra
aflöningsförmånerna lar sju professorer 7,500 kr.,
för två 6,000 kr. och för två 4,500 kr. Stats-
och rättsvetenskapliga afd:s sju professorer ha en
begynnelselön af 7,600 kr. samt fyra ålderstillägg,
hvart och ett om 600 kr. De två professorerna inom
den humanistiska ämnesgruppen åtnjuta i aflöning den
ene 7,000 kr., den andre 7,500 kr. De t. f. lärarnas,
assistenternas och amanuensernas lönevillkor äro
mycket växlande.

Historik. Redan under 1500- och 1600-talen verkade
under kortare tid i Stockholm ett slags högskolor:
Collegium regium (se d. o.) l. Academia
stockholmensis 1576-93 och Collegium illustre
(se d. o.) 1626-29. Under 1800-talet började,
röster höjas för upprättande, af ett universitet
i egentlig mening i hufvudstaden, men först vid
representationsreformens genomförande (1805) fick
intresset för frågan nytt lif. Det var då Stockholms

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>