Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms grosshandelssocietet - Stockholms handelsbank, Aktiebolaget - Stockholms handelsgymnasium. Se Schartaus, Frans, handelsinstitut - Stockholms handelshögskola. Se Handelshögskolan - Stockholms handelskammare. Se Handelskamrar, sp. 1335 - Stockholms handelskammares skiljenämnd. Se Handelskamrar (äfven i Suppl.) - Stockholms hospital för sinnessjuka (Konradsberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medel, som egas eller som särskilda fonder
förvaltas af Grosshandelssocieteten, uppgingo
vid 1916 års slut till 3,94 mill. kr., hvaraf
societetens egen kapitalbehållning utgjorde 2,99
mill. I denna senare ingår värdet dels af egendomen
Beckholmen med dockorna, dels af den nyuppförda,
till Schartaus handelsinstitut upplåtna byggnaden
vid Stigbergsgatan. Bland fonderna uppgick den 5
dec. 1814 ("samma dag H. K. H. Kronprinsen återkom
till hufvudstaden efter slutad fred och lyckligen
verkställd förening med konungariket Norrige")
stiftade pensionsfonden för grosshandlare och deras
anhöriga till 685,114 kr. Societetens egna inkomster
utgjorde s. å. 130,994 och dess utgifter 95,294. Af
inkomsterna anslås årligen betydande summor till
allmännyttiga ändamål. Under 1916 utgick sålunda
bl. a. till Frans Schartaus handelsinstitut, som
societeten alltifrån början tagit under sitt hägn
(se Schartaus, Frans, handelsinstitut), dels ett
årsanslag af 16,000 kr., dels till resestipendier
för elever från och lärare vid institutet 12,600,
till Abraham Rydbergs stiftelse 7,000 kr.,
till Stockholms handelskammare 5,000 kr., till
Stockholms luftförsvar 5,000 kr., till Stockholms
borgarskola 2,000 kr. o. s. v. Å. W:son M.
Stockholms
handelsbank, Aktiebolaget, en af de mest betydande
privatbankerna i Sverige och öfver hufvud i Norden,
grundades 1871 (jfr Stockholms enskilda bank,
sp. 15). Sedan af 2 mill. rdr tecknade aktier å 1,000
kr. blott hälften inbetalats, i det aktieegarna
lämnade grundfondsförbindelser för andra hälften,
fastställdes bolagsordning 12 maj 1871 och hölls
konstituerande bolagsstämma 5 juni, hvarefter
banken öppnades 1 juli s. å. Rörelsens omfång
ökades snabbt. Hufvudvikten lades från början
på affärsbanksrörelsen, men därjämte emitterade
banken äfven ett stort antal obligationslån. 1887
afbröts den gynnsamma utvecklingen af en kris,
som orsakade banken betydliga förluster, och blott
genom flera års energiskt arbete och försiktig
vinstutdelningspolitik kunde den förlorade terrängen
återvinnas. 1893 började en ny sera, då bankirfirman
"Kommanditbolaget Louis Frænckel & Co" införlifvades
med banken och firmans innehafvare, den framstående
finansmannen Louis Frænckel, blef dess verkställande
direktör. Verksamheten kompletterades därmed,
att en notariatafdelning inrättades 1896 och en
fondafdelning 1899, som nu torde vara den största
i sitt slag i Sverige. Sedan denna tid har banken
medverkat vid uppläggandet af så godt som alla Svenska
statens, Stadshypotekskassans och Stockholms stads
lån och därjämte emitterat obligationer för ett
stort antal både kommuner och i synnerhet handels-
och industriföretag. De goda förbindelser, som
banken inledde med ledande utländska finansinstitut,
bidrogo att göra handeln med utländska valutor till
en af dess viktigaste verksamhetsgrenar, inom hvilken
den, särskildt efter införlifvandet af bankirfirman
"Julius Geber & Co" (1906), intagit en ledande
ställning. Efter Frænckels död (1911) öfvertogs
bankens ledning af vice häradshöfding Karl Frisk
som verkst. direktör och Mauritz Philipson som vice
sådan. Sedan banken 1914 öfvertagit
Bank-a.-b. Norra Sverige, blef den, som förut haft endast två
relativt obetydliga afdelningskontor (i Jönköping
1874-95 och Nynäshamn sedan 1914), en
interlokal bank med till en början 38 kontor
i landsorten, särskildt i norra och mellersta
Sverige. Sin ställning där har banken ytterligare
befäst genom att upprätta nya landsortskontor, men
framför allt genom att öfverta (fr. o. m. 1917)
A.-b. Norrlandsbankens rörelse (under 1916 hade
banken äfven upptagit Jämtlands kreditbanks rörelse
i Östersund m. fl. platser). Härigenom har antalet
kontor ökats (nov. 1917) till 143 (23 i städer och 120
å andra orter). - Bankens hufvudkontor i Stockholm,
förut i förhyrda lokaler (Kornhamnstorg 4 och, sedan
1896, Arsenalsgatan 8) inrymmes sedan 1905 i eget hus
(Kungsträdgårdsgatan 2 B; uppfördt efter ritningar af
E. Josephson); sedermera har banken förvärfvat hela
det kvarter, där den nuv. hufvudbyggnaden är belägen
och där, bredvid den nyssnämnda, en ny bankbyggnad
kommer att uppföras. Bankens afdelningskontor i
Stockholm, hvaraf det första inrättades 1876, äro
f. n. 17. Dessutom bibehållas Norra Sveriges och
Norrlandsbankens f. d. hufvudkontor, hvilka intaga en
mer oberoende ställning till hufvudkontoret än de
egentliga afdelningskontoren. - Bankens grundfond
utgjorde 1910 21 mill., 1914 efter öfvertagandet af
Norra Sverige 30,15 mill. och 1917 efter fusionen
med Norrlandsbanken 60,7 mill. kr. Aktiernas
nominella belopp sänktes 1878 från 1,000 till
500 kr. (mot återställande af aktieegarnas
grundfondsförbindelser för 50 proc. af det nominella
aktiekapitalet) och 1916 till 100 kr. Reservfonden,
som vid slutet af 1875 uppgick till 0,6 mill. kr.,
utgjorde vid slutet af 1916 34,1 mill. och kommer
genom senaste nyemission och sammanslagningen med
Norrlandsbanken att vid slutet af 1917 ytterligare
betydligt ökas. Samtliga fonder komma, sedan denna
sammanslutning fullt genomförts, att uppgå till
omkr. 140 mill. kr. Bankens omsättningssumma, som
31 dec. 1871 uppgick till 5,9 mill. kr., utgjorde
30 sept. 1917 486,8 mill. kr. Nettobehållningen, som
1871 uppgick till omkr. 3,000 kr., belöpte sig 1916
till öfver 8 mill. kr., utdelningen till aktieegarna,
som under 1870- och förra delen af 1880-talen växlade
mellan 8 och 15 proc., sjönk under senare delen af
1880- och början af 1890-talen till 4 à 7 proc.,
steg åter från 1894 och uppgick 1916 till 18 proc.
Å. W:son M.
Stockholms handelsgymnasium. Se Schartaus, Frans,
handelsinstitut.
Stockholms handelshögskola. Se Handelshögskolan.
Stockholms handelskammare. Se Handelskamrar,
sp. 1335. - Stockholms handelskammares skiljenämnd. Se
Handelskamrar (äfven i Suppl.).
Stockholms hospital för sinnessjuka (Konradsberg)
är beläget på Kungsholmen, mellan Marieberg och
Kristineberg. Platsen, 22,5 har, intogs förut
hufvudsakligen af egendomarna Konradsberg och
Hedvigsberg, hvilka inköptes af staten för 36,000 rdr
b:ko. Genom nitiska bemödanden af läkarna Sondén,
Huss och Ekströmer utverkades af ständerna 1854
och 1855 erforderliga anslag. I okt. 1855 började
man uppföra byggnaden (efter ritning af Törnquist),
afsedd för 200 patienter, hvaraf 20 i 1:a klass. 29
nov. 1861 företogs den första öfverflyttningen af
patienter från Danviken. Kostnaderna för byggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
