Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms dagblad - Stockholms enskilda bank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lotten Dahlgren, H. Öberg. (G. Ullman, J. F. Nyström,
S. Clason. K. G. Laurin, E. F. Heckscher,
K. Hj. Lundgren ("Abbé Coignard") och J. Landin.
B. L. (V. S-g.)
Stockholms enskilda bank, den första privata banken
i Stockholm och ett af de kapitalstarkaste och mest
inflytelserika bankinstituten i Norden, grundades 1856
af A. O. Wallenberg (se denne). Efter flera fåfänga
försök att få till stånd en privat bank i hufvudstaden
- en sådan ansågs öfverflödig vid sidan af Riksens
ständers bank - erhöllos, sedan inbjudning utfärdats
i febr. 1856 och minimikapitalet på några få dagar
fulltecknats, oktroj och sanktion å bolagsreglerna
1 juli s. å., konstituerande bolagsstämma hölls 7
aug. och banken öppnades i förhyrd lokal i posthuset
vid Lilla Nygatan 15 okt. s. å. Oaktadt bankens
första verksamhet inföll under ogynnsamma tider -
året efter öppnandet utbröt en våldsam kris -,
kom den dock, under Wallenbergs energiska och
vidsynta ledning, att mycket snart inta en ledande
plats i vår bankvärld, där den gick i spetsen för
betydelsefulla och välbehöfliga reformer. Bankernas
hufvuduppgift att vara förmedlare mellan kapitalbehof
och kapitaltillgång, som af de äldre, slentrianmässigt
och med högst outvecklad teknik arbetande bankerna
i mycket ringa mån tillgodosetts, sökte S. från
början realisera genom kraftigt uppmuntrande och
underlättande af inlåningen på deposition samt
upp- och afskrifning. Redan vid 1859 års slut hade
banken på dessa räkningar innestående omkr. 7,9
mill. kr. mot blott 5.5 mill. för landets öfriga
sedelutgifvande banker tillsammans. I samband med
denna reform af inlåningen beträddes nya vägar äfven i
fråga om sedelutgifningen, som för de äldre bankerna
varit ett hufvudnäringsfång, men af S. ansågs af
underordnad betydelse. Vid 1859 års slut uppgick
beloppet af bankens utelöpande sedlar till blott
omkr. 13 proc. af omslagssumman mot omkr. 45 proc. i
medeltal för öfriga sedelutgifvande banker. I mån som
de senare, i detta som i så många andra afseenden,
följde S:s exempel, minskades visserligen denna
skillnad, men var dock alltid afsevärd. Banken
upphörde med sin sedelutgifning 1902. Genom att åta
sig inväxling af andra sedelutgifvande bankers sedlar
och beviljandet af kreditiv åt ett flertal andra
banker blef vidare S. snart ett slags clearing-house
för den svenska bankvärlden, hvilken verksamhet
den dock senare fick afstå till det 1863 grundade
Skandinaviska kredit-a.-b., sedan detta 1865 öppnat
kontor i Stockholm och erbjudit landsortsbankerna
fördelaktigare villkor. En mycket betydelsefull
bankteknisk nyhet, som infördes redan vid S:s
öppnande, var postremissväxelrörelsen, hvilken snart
adopterades af andra banker, bl. a. af Riksbanken
1860. En annan praktisk reform, som infördes 1863,
var förlängandet af banktiden, hvilken förut varit
blott tre timmar, 11-2, först med en halftimme, sedan
mera. Bland tekniska nyheter från en något senare tid
märkes inrättandet 1888 af en s. k. notariatafdelning
(se d. o.), den första i sitt slag i Sverige,
hvilket exempel likaledes snart följdes af andra
större banker. Vid sidan af den vanliga in- och
utlåningsrörelsen började S. äfven snart, och i allt
större utsträckning, att sysselsätta sig med köp och
försäljning af obligationer och
utländska valutor, hvilken verksamhet sedan ingått i
hvarje större banks rörelse, men hvars lämplighet för
bankerna då ansågs mycket tvifvelaktig. 1861 afslutade
S., tillsammans med ett par bankirfirmor, sitt första
lånekontrakt med Svenska staten för ett inhemskt lån å
3 mill. kr., och alltsedan dess har banken medverkat
vid förmedlingen af de flesta förekommande nordiska
statslån och af en stor mängd andra (kommuners
m. fl:s) obligationslån. I stor utsträckning
har S. också understödt den inhemska industrien,
och ett flertal järnvägar, bl. a. Bergslagsbanan,
har tillkommit under hufvudsaklig medverkan af
densamma. Från senaste tid kan erinras om bankens
deltagande 1915 i bildandet af A.-b. Svenska
tobaksmonopolet och A.-b. Stockholms spårvägar. -
S. var från början af sedd att vara "en lokalbank
för Stockholm", där ett afdelningskontor öppnades
1865. 1868 intogs emellertid i bolagsordningen en
bestämmelse, att afdelningskontor finge inrättas
äfven å andra orter inom riket. 1871 öppnades
ett sådant i Södertälje och 1880 ett i Linköping,
hvilket senare dock åter indrogs 1890, men därefter
ha inga ytterligare kontor inrättats i landsorten. I
Stockholm har däremot efter hand en hel del nya kontor
öppnats i olika stadsdelar, och f. n. finnas, utom
hufvudkontoret, 9 sådana, hvarjämte afdelningskontor
öppnats äfven i förstadssamhällena Saltsjöbaden
(1910), Enskede (1912) och Sundbyberg (1915). Flera
af de egendomar, där afdelningskontoren äro inrymda,
egas af banken. Hufvudkontoret flyttades 1863 till af
banken inköpt och efter dess behof ombyggd egendom vid
Lilla Nygatan, där det bibehölls under 52 år. Hösten
1915 flyttades
det till sin nuv. lokal i den efter ritningar
af I. Tengbom uppförda ståtliga nybyggnaden vid
Kungsträdgårdsgatan (se fig.). - Ur S:s inre historia
må erinras om en episod från början af 1870-talet.
 |
| Stockholms enskilda banks byggnad vid Kungsträdgårds -gatan. (Arkitekt: I. Tengbom.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
