Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 719-720 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spinacia - Spinacidae - Spinal - Spinlonga - Spinaroli - Spinax - Spinazzola - Spind - Spindel - Spindelaporna - Spindeldjur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frukter ("frön") samt smärre, ljusgröna, pillika
blad, och rundbladig l. rundfröig spenat
(S. oleracea var. inermis), hvars blad äro
större och rundade (se fig.) samt "fröna" obeväpnade,
runda. Af de odlade varieteterna anses
Gaudryspenat vara den förnämsta. Spenatfrö sås tidigt
på våren, så snart snön gått bort, å väl gödslade
sängar och sås sedan hvarannan vecka under hela
sommaren till början af sept. Man brukar äfven så

Spinacia oleracea (svensk valkyriaspenat).

spenat å de tilltrampade smala gångarna mellan
ärt- och bönsängar. Så snart spenaten "går i
frö", d. v. s. skjuter upp stjälk med blomsamlingar
i bladvecken, äro bladen icke längre
användbara till stufning; därför måste förnyade
sådder ske, för att man ständigt må ha tillgång på
de mjälla "rotbladen". – Om spenatmögel
se d. o.
O. T. S. (G. L-m.)

Spinacidæ, zool. Se Tagghajar.

Spinal (lat. spinalis, af spina, ryggrad), hvad
som har afseende på ryggraden eller ryggmärgen.
Spinal-anestesi. Se Kokain, sp. 493. –
Spinalganglion, anat. Se Ryggmärg,
sp. 1331. – Spinal muskelatrofi, med.
Se Ryggmärgssjukdomar, sp. 1336. –
Spinal reflex, fysiol. Se Reflex 1, sp.
1170. – Spinalsystem, sammanfattningen af
ryggmärgen och samtliga från densamma utgående
nerver.

Spinalonga, ö och udde vid Mirabellaviken på
nordvästra delen af Kreta.

Spinaroli [-råli], it., bot. Se Musseron.

Spinax, zool. Se Svarthå och Tagghajar.

Spinazzola [-natså-], stad i italienska prov.
Bari (Apulien). 12,407 inv. i hela kommunen
(1911). Oliv- och vinodling.

Spind, härad och socken i Lister og Mandal
amt, Norge. 41,28 kvkm. 1,248 inv. (1910). Mycket
söndersplittrad kusttrakt med flera öar.
K. V. H.

Spindel. 1. Mek., axel eller en annan roterande
del i en mekanism, t. ex. axeln till oron i fickur,
den axel i en borrmaskin, som står i omedelbart
samband med borret, den axel i en svarfstol, hvars
ur dockan framskjutande del, spindelhufvudet,
är så inrättad, att arbetsstycken af olika
slag därvid kunna fästas, vidare de axlar vid
spinnmaskiner, som uppbära rullarna för den
spunna trådens upplindning o. s. v. – 2. Zool. Se
Spindeldjur.
1. G.R.D.*

Spindelaporna, zool. Se Klängaporna.

Spindeldjur, Spindlar, Arachnoidea, zool.,
en klass, tillhörande typen leddjur (se d. o.).
De andas liksom insekter och tusenfotingar genom
luftrör (trakéer), hvilka dock på mångahanda sätt
kunna vara ombildade till s. k. lungsäckar, d. v. s.
ihåliga blad, hvilka liksom bladen i en bok ligga
i stort antal bredvid hvarandra; endast de lägsta
spindlarna sakna särskildt andedräktsorgan och
andas genom huden. Från insekter och
tusenfotingar skiljas alla spindeldjur lätt dels
därigenom, att å kroppen, hvars form i öfrigt är
mycket växlande, hufvud och bröst äro sammanväxta
till ett stycke (cephalothorax, se d. o.),
dels därigenom, att de äro utrustade med fyra
benpar. Abdomen är än klotrund och bildad af
ett enda stycke, än långdragen och ledad, än
fullständigt sammanväxt med cephalothorax.
Karakteristiskt är vidare att pannspröt (antenner) städse
saknas; i munöppningens närhet finnas två till
tugg- eller gripredskap ombildade benpar.
Nervsystemet utgöres hos de lägre (kvalsterdjuren) af
en gemensam, svalget omgifvande massa; i regel
finnes dock tydlig skillnad mellan hjärna (öfre
svalgganglion) och bukmärg. Ögonen äro aldrig
fasettögon (jfr Insekter), utan orörliga punktögon,
till antalet växlande mellan 2 och 12 (se
Insekter och Oceller); stafvarnas stora antal
i synhinnan gör det antagligt, att synförmågan är
god. Hörselorgan ha hittills ej blifvit påvisade,
men väl särskilda känselorgan; outredd är också
de s. k. lyrformiga sinnesorganens funktion, hvilka
anträffas i bålens och benens hud hos flera spindeldjur.
Från magsäcken utgå 3–5 blindsäckar,
som ofta sträcka sig in i benen. Med undantag af
Tardigrada (se nedan) äro alla spindeldjur
skildkönade. Man indelar spindeldjuren i följande
ordningar.

I. Tungmaskar (Linguatulida). Dessa djur
har man länge ansett vara inälfsmaskar, och
endast en mera detaljerad undersökning, särskildt
af ungdomsformerna, har kunnat
ådagalägga, att de sannolikt höra till
spindeldjuren. Det är det parasitiska
lefnadssättet, som gett dessa
spindeldjur en masklik, ringlad kropp,
hvars största del motsvarar de högre
spindlarnas abdomen (se fig. 1).

Fig. 1. Vanliga tungmasken. (Mycket förstorad.)

Mundelar saknas hos det fullt utvecklade
djuret helt och hållet. De fyra i
munnens närhet befintliga hakarna
(h) tydas som rudimentära rester
efter lika många ben, motsvarande
de vanliga spindlarnas två främre
benpar. Särskilda andedräkts- och
blodomloppsorgan saknas. Hannarna
äro mycket mindre än honorna.
Den vanliga tungmasken, Pentastomum
(Linguatula) tænioides,
lefver i könsmoget tillstånd i
hundens, vargens, hästens och,
undantagsvis, äfven i människans näshåla och pannhåligheter.
En fullväxt hona innehåller omkr. 1/2
mill. ägg; dessa utstötas genom nysningar ur
näshålan samt kunna då komma i beröring med
växter och andra näringsämnen. Med dessa
införas de i harens, kaninens, fårets,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>