Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 645-646 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spel - Spela - Spelapipa - Spelaria - Spelbank

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i förhållande till schaktdjupet är det möjligt att
fullständigt utbalansera linvikterna. Fig. 1 anger
schematiskt anordningen af koniska lintrummor jämte
brytskifvorna ofvan schaktet. Gruflinorna utföras af
ståltråd af utsökt beskaffenhet med en hållfasthet
af intill 180 kg. per kvmm. Trådens

Fig. 1. Grufspel med koniska lintrummor (schematiskt framställdt). – Fig. 2. Koepespelet.

groflek växlar mellan 1 och 3 mm. Lintrummornas
minimidiameter måste vara stor, helst mer än 100
gånger lindiametern, på det att linorna icke må
bli skadade genom böjningen omkring trummorna och
brytskifvorna. Då nu en lindiameter upp till 50
mm. och däröfver förekommer, erfordras alltså
mycket stora trummor. I afsikt att förebygga
de härmed förenade olägenheterna har man sökt
ersätta rundlinorna med band- l. plattlinor,
bestående af bredvid hvarandra liggande smäckra
sammansydda rundlinor. Ehuru dessa band äro
böjligare än lika starka rundlinor och sålunda icke
kräfva synnerligen stor diameter å de skifvor,
bobiner, å hvilka de upplindas med hvarfven
liggande utanpå hvarandra, ha de dock ej visat
sig fullt lämpliga; trådarna ansträngas ojämnt,
och de på hvarandra liggande lindelarna föranleda
vid på- och afvecklingen en gnagning på trådarna,
som verkar förstörande. Rundlinan är därför alltjämt
förhärskande. De svårigheter, som äro förenade med
användningen af linor med af lastens läge i schaktet
beroende variabel nedhängande längd, har man kommit
ifrån genom bruk af motviktslina. Denna är fäst
vid undre sidan af hisskorgbottnarna och styres,
för att icke piska mot schaktväggarna och därvid
förstöras, af en vid schaktets botten sittande
skifva. På så sätt kan utbalanseringen af linor och
lastkorgar bli fullständig utan användning af koniska
lintrummor. Vid Koepespelet (fig. 2), där motviktslina
alltid förekommer, äro lintrummorna reducerade till
en skifva, försedd med endast ett spår, i hvilket
linan är löst upplagd. Linan bindes vid skifvan af
den af hennes tryck mot spåret utvecklade friktionen,
som utgår från skifvan, verkar aktivt på linan och tar
denna med sig, då motorn bringar skifvan att rotera
åt ena eller andra hållet. För att linan icke skall
slira, måste dock hennes tryck mot skifvan
vara stort, af hvilken anledning detta
friktionsspel icke lämpar sig för mindre djupa
grufvor. Vid grufspelen betjänar man sig af
säkerhetsanordningar af olika slag. Hisskorgarna
förses med fjädrande gripare, som, om linan brister,
hastigt fatta gejderna och hindra korgarna att
störta ned. Vid ofta återkommande inspektioner
granskas linorna noga, hvarefter upptäckta skador af
hjälpas eller utbyte mot nya linor eger rum; linbrott
äro i följd häraf numera sällsynta. Pröfning af
griparmekanismerna återkommer ock ganska ofta. Vid
persontrafik köres med betydligt mindre hastighet
än eljest. När hisskorgarna komma i närheten af
hållplatserna, minskas strömtillförseln vid motorerna
automatiskt, och kort innan rörelsen skall upphöra,
afstänges den fullständigt, hvarjämte bromsarna
tillslås. Grindar och bommar vid schakten höra
ock hit. Dessutom betjänar man sig af hastighets-
och djupvisare samt signalanordningar, bestående
af ringning, släckning och tandning af olika
färgade elektriska lampor m. m. Spelställningar
af en betydande höjd öfver marken uppbyggas dels
för de stora brytskifvornas uppbärande, dels och
hufvudsakligen för att den uppfordrade malmen skall
kunna uti i eller invid dessa ställningar inredda
lokaler bearbetas af tuggare eller andra krossverk,
hvarefter skrädning eger rum och godsets fördelning
och transport till stora fickor, från hvilka det
slutligen tappas i järnvägsvagnar. Fördelarna af ett
sådant arrangemang uppväga till fullo kostnaderna för
tillskottet i uppfordring. Om spel för personhissar
i boningshus se Hiss.
O. E. W

Spela, sjöv., säges 1) om ett spel (vind-
1. gångspel), som, då den vindande kraften ej
motväger påkänningen, genom pallarnas eller
annan bristfällighet vrides åt motsatt håll,
hvarvid kättingen 1. tåget löper ut; 2) om en ratt
(drill), som trots rorgängarens ansträngning af
honom ej kan fäst-hållas, utan kastas rundt åt
ena eller andra hållet; 3) om en mast e. d., som
till följd af bristfällig kilning har rörelse i
’’fisken" (hålet i däcket); 4) om en förtöjning
e. d., som arbetar sig lös, så att tåget löper
ut. Fara kan vid dessa olycksan-bud lätt inträffa
såväl för fartyget som för närstående människor.
R- N.*

Spelapipa, mus. Se Låtpipa.

Spelaria, mus. Se Aria.

Spelbank (S p el h u s), hus, där hasardspel
be-drifs offentligt. Tidigare ha dylika inrättningar
i allmänhet varit tillåtna i såväl Europa som andra
världsdelar, vanligen mot hög skatt till vederbörande
stat eller kommun. Bland ryktbara spelbanker kunna
nämnas de i Spaa (Belgien), Saxon (i kantonen
Valais), Baden-Baden, Homburg och Wiesbaden. Under
1800-talet har däremot lagstiftningen i flertalet
länder förbjudit spelbankerna och belagt hasardspel
med höga straff. I Europa finnes numera endast en
offentlig spelbank, den i Monte Carlo i Monaco (se
d. o.); i det fördolda torde det emellertid alltjämt
bedrifvas mycket hasardspel särskildt i de stora
städerna, hvarom då och då afslöjanden göras af
polismyndigheterna. I svenska strafflagen kap. 18
§ 14 stadgas det, att den, som håller "hus, där
äfventyrliga spel om penningar eller penningevärde
allmänneligen bedrifves", straffas med fängelse
eller böter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>