Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutsedelsblankett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1485
Slutsedelsblankett-Slån
1486
genom ett säljarens affärsombud (handelsresande,
platsförsäljare), skall innehålla bl. a. parternas
namn, det ingångna af talets beskaffenhet och föremål,
den summa, som skall betalas, öfriga aftals-villkor
samt mäklarens eller ombudets underskrift. Däremot
pläga aftalets parter själfva icke underteckna
slutsedeln. Jfr Börsskatt och Mäklare.
C. G. Bj.
Slutsedelsblankett. Gällande svenska lag om
kommission, handelsagentur och handelsresande
18 april 1914 (öfverensstämmande med norska
lagen om samma ämnen 30 juni 1916 och ett danskt
lagförslag) stadgar i § 88 att, om handelsresande
af sin hufvudman försetts med slutsedelsblanketter,
hvilka innehålla hufvudmannens namn och på grund af
sin affattning må antagas vara afsedda att, sedan
de af den resande ifyllts, tjäna till bevis om,
att af tal slutits för hufvudmannens räkning, skall
försäljningsaftal, som den resande med ifyllande
af sådan blankett ingår, - äfven om huf-vudmannen
i verkligheten aldrig bemyndigat den resande att
sluta sådant af tal - ändå vara lika bindande för
hufvudmannen, som om denne uttryckligen gett den
resande dylikt bemyndigande. Enahanda regel gäller
för platsförsäljare (§ 93). C. G. Bj.
Slutsignal. Se Centralstation, sp. 1457.
Slutsten, bygnk., öfversta stenen i en hvalfbåge
(jfr Hvalf, sp. 1389 och fig. 1). Slutsten å
bro- och fönsterhvalf utarbetas ofta dekorativt.
Fmn.
Slutstycke, krigsv., sedan bakladdning införts,
vid handeldvapen och kulsprutor benämning på
den mekanismdel, som efter patronens införande i
patronläget tillsluter dettas bakre öppning eller
m. a. o. "sluter mekanismen" (se pl. III, fig. 19
till art. Handeldvapen). G. af Wdt.
Slutvärn, fortif., kallas innanför hufvudvallen
i en fästning anlagda verk, som ha till ändamål
att bilda en ny försvarslinje, om en del af
fästningen stormats, och att underlätta denna dels
återtagande. Slutvärnen kunna vara enskilda, som
t. ex. afskilja en bastion från den öfriga fästningen,
eller allmänna, då de bilda en af hufvudvallen
oberoende sammanhängande inre befästning. Ett
slags mindre slutvärn utgjorde de i vapenplatserna
ofta uppbyggda samlingsverken (se d. o. 2). Jfr
Betäckta vägen, Fästning 2, sp. 314, och Reduit.
L. \V:sonM.
Sluys. Se Sluis.
Sluzk, stad i ryska guv. Minsk, i en sumpig
trakt vid Pripets biflod Slutj. 14,180
inv. (1897). Gymnasium. Handel med säd, trä och
hampa. Staden omnämnes redan på 1100-talet. Den intogs
1706 af svenskarna. Staden hade då 14 bastioner,
ett starkt slott, 15,000 inv. och 40 kyrkor. Under
Världskriget 1916 utkämpades i trakten af S. natten
till 26 juni en het strid mellan ryssar och tyskar.
(J. F. N.) L. \V:son M.
Slyngon, Slynnen, löt. Se Yaccinium.
Slå, zool., detsamma som ormslå (se d. o.).
Slågarp, socknar. Se Lilla Slågarp och Stora Slågarp.
Slå i sko kallas det smällande lind, som uppstår, då
hästen rör sig i traf och bakfoten därvid träffar f
ramfoten på grund af, att den senare ej hinner flyttas
undan samma sidas bakfot. Orsaken är vanligen trötthet
eller för stark ökning
af farten, och felet, som uppkommer, då hästen
förlorar sin jämvikt eller spänstigheten i traf ven
upphör, rättas genom större samling, hvarigenom
framdelen lättas, eller genom att minska tempot.
B. V-m.
Slå katten ur tunnan, en folklek. Se Folkleka r,
sp. 766.
Slåkula. Ovanan hos hästen att slå i spiltväg-garna
förekommer ganska ofta. I de flesta fall torde
den bero på begär att göra buller, och då botas
den vanligen genom spiltans madrasse-ring. Men
naturligtvis finnas äfven hästar, hvilka slå i
stallet af elakhet, okynne och nervositet. I dylika
fall måste andra medel tillgripas, och ett bland dem
är den s. k. si å-kulan, som består af ett klot af
omkr. l kg. vikt med vidhängande rem eller kedja af
omkr. 30 cm. längd (se fig.). Medelst en rem omkring
hasen eller kotleden fästes klotet vid det bakben,
med hvilket hästen slår, och då nu klotet kommer i
en dinglande rörelse vid minsta lilla spark, brukar
det obehag, som härigenom orsakas hästen, snart förmå
honom att upphöra med denna för såväl hästens ben som
spilt-väggen skadliga och för stalltrefnaden störande
ovana. Benämningen slåkula används äfven för en häst,
som slår af elakhet eller okynne. B. C-m.
Slån, Prunus spinosa L., bot., är ett buskträd
af l-2 m. höjd, hörande till fam. Rosacece,
underfam. Prunoidece. De hvita, tämligen tätt sittande
blommorna slå ut strax före de smalt omvändt
Slån. l
gren i blomning, 2 stenfrukt (slånbär), 3 slån-bär
med delvis borttaget fruktkött.
äggrunda, fint hvassågade bladens utveckling å
de tornspetsade grenarna. Stenfrukterna, slån-bär,
stärkbär, äro nästan klotrunda, gråblå, med ett kärft
smakande fruktkött; de användas till saftberedning,
helst sedan de blifvit frostbitna. Slånbusken
förekommer allmänt å torra backar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
