- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1249-1250

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skutting ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1249

Sky-Skyddsrum

1250

grafisk utbredning: hela Europa, norra och mellersta
Asien samt, under vintern, norra Afrika. Den hör ock
till Skandinaviens allmännaste fåglar och förekommer
i den högre norden, t. o. m. på Grönland. Dess
sång är skäligen klen. I äggens rufning och
ungarnas uppfödande deltaga båda makarna. - Om
buskskvättansed. o. L-e.

Sky, meteor., detsamma som moln (se d. o.). Sky
är i no. och da. den meteorologiska facktermen
för moln, men i sv. är ordet föga brukligt inom
meteorologien, om ej i uttrycket "lätta skyar", och
torde f. ö. användas mest i poetisk eller figurlig
betydelse. N. E-ni

Sky (da. o. no., stundom äfven svensk stafning),
kokk., detsamma som jus (se d. o., sp. 322).

Skyddande likhet 1. Skyddande förklädnad, biol. Se
M i m i c r y.

Skyddsafgift, förv., en afgift, som utgick, jämlikt
bevillningsförordningarna, på 1700-talet och då
var en klass-skatt, som betaltes med olika belopp
för olika folkklasser. Om personlig skyddsafgift se
d. o. Kbg.

Skyddsborgare. Se M 31 o i k e r.

Skyddsbox, skpsb. Se Propeller, sp. 381.

Skyddsdamm, våg- o. vattenb. Se Damm, sp. 1221.

Skyddsdäck, skpsb. Se D äc k.

Skyddsfilter, fotogr. Se Ljusfilter.

Skyddsfru. Se Stockholms allmänna skyddsförening.

Skyddsfärg, biol. Se M i m i c r y.

Skyddsförening. 1. Se Fångvårdssällskap, sp. 196. -
2. Se Stockholms allmänna skyddsförening. -
3. Skyddsföreningen för sinnessjuka grundlades
1861 af förre öfverläkaren vid Danviks hospital,
dåv. medicinalrådet K. U. Sondén och har till ändamål
hufvudsakligen att understödja från hospitalen i
riket utskrifna personer samt därigenom, om möj-gt,
förekomma återfall i sinnessjukdom. Till föreningens
fond lade Jenny Lind 1857 en grundplåt af 10,600
rdr. Genom gåfvor, räntor och leda-motsafgifter
har fonden stigit så, att den vid ingången af
år 1915 utgjorde kr. 43,466: 15. Från denna
fond lämnas årligen åt hvarje hospitalsläkare
medel till utdelning, år 1915 ett belopp af 2,300
kr. Medlemmarnas antal, som mest utgöres af läkare,
ökas genom inval och utgjorde 1915 173. Styrelsen
har sitt säte i Stockholm. 3. F. K*

Skyddsglasögon. Se Glasögon, sp. 1300.

Skyddsgraf, befästningsk. Se Graf 2, sp. 73.

Skyddshelgon. Se Helgon, sp. 303.

Skyddshem. Se Fångvårdssällskap, Förbättringsanstalter
och Magdalenahemmet.

Skyddshöjd, befästningsk., vallens höjd öfver den
plats (skyddsplanet, se d. o.), där det föremål,
som skall skyddas, befinner sig. Mot gevärseld
fordras för stående man l,s m., för sittande
0,9 m. och för häst 2 m. Mot granatkartescheld,
där ej blott skrotens, utan äfven projektilens
nedslagsvinklar äro betydligt större än gevärskulans,
måste skyddshöjden göras i motsvarande grad större.
L. W:son M.

Skyddskollolder, fys. kem. Se Kolloidala metaller.

Tryckt den -/s 17

Skyddskoppor, Skyddskoppympning. Se Koppor och
Vaccination.

Skyddsområde vid rikets fästningar utanför dessas
befästningsområden fastställes, där så finnes
erforderligt, af K. M:t. Inom skyddsområde får
utlänning ej utan konungens tillstånd bosätta
sig; för tillfälligt uppehåll bestämmas villkoren
af K. M:t (jfr k. förordn, l april 1912). Genom
förordningar 26 mars 1915 (som trädde i kraft l
maj s. å.) äro sedermera bestämmelser utfärdade
beträffande de villkor, på hvilka utlänning må
dels begagna sig af kommunikationsleder m. m. inom
fästningarnas skyddsområden, dels vistas inom
desamma. Lufttrafik öfver samt fotografering, andra
afbildningars tagande och mätningar inom skyddsområde
äro för utlänning förbjudna. Hvilka farleder inom
kustfästnings skyddsområde, som af utländskt fartyg
få begagnas, bestämmes af konungen i kommandoväg;
dock kan vederbörande kommendant på särskilda skäl
medge begagnandet äfven af annan farled. Villkoren
för utländskt fartygs uppehåll inom kustfästnings
skyddsområde bestämmas af kommendanten; men för
uppehåll ut-öfver 14 dagar i följd erfordras
K. M:ts tillstånd. När krigstillstånd inträdt å
landfästning eller försvarsberedskap intagits å
kustfästning, eger vederbörande kommendant meddela
ytterligare bestämmelser för utlännings uppehåll inom
skyddsområde, om sådana befinnas erforderliga. För
hvarje skyddsområde vid kustfästning förordnar
K. M:ts befallningshafvande en eller flera personer
för utöfvande af tillsyn öfver efterlefnaden af de
gifna föreskrifterna. Nödiga ansvarsbestämmelser
äro intagna i sistnämnda k. förordningar. K. M:ts
befallningshafvande och kommendant böra vidtaga
åtgärder för skyddsområdets utmärkande å kartor
o. d.; och vid kommunikationsleder skola uppsättas
anslagstan1 or, som ange skyddsområdes gräns
m. m. - Genom kung. 5 febr. 1915 bestämdes af
K. M:t skyddsområden för Bodens, Karls-borgs,
Vaxholms, Karlskrona och Älfsborgs fästningar.
L. W:son M.

Skyddspatron, detsamma som skyddshelgon (se Helgon,
sp. 303).

Skyddsplan, befästningsk., den närmast bakom
bröstvärnet inuti en befästning befintliga plats,
där försvararna kunna stå skyddade (defilerade) för
fiendens insyn och eld. I mån som den indirekta elden
med starkt krökta kulbanor fått större användning, har
också skyddsplanets bredd minskats och själfva planet
sänkts allt djupare ned bakom bröstvärnet, så att det
numera vanligen nedgräfves under naturliga marken.
O. A. B.*

Skyddsplantering, trädg., i vanliga fall ungefär
detsamma som läplantering (se d. o.). Ett särskildt
slag af skyddsplantcring förekommer, där man för att
vinna trefnad åt mera ömtåliga träd och snabbare växt
hos dessa bland dem planterar kraftigare trädslag,
som efter hand gallras bort, sedan de förstnämnda
hunnit viss storlek. C. G. D.

Skyddsring, fys. Se Skärmverkan.

Skyddsrum, ’ befästningsk., af framförvarande jord
samt af täckning, mot beskjutning mer eller mindre
motståndskraftig, skyddade uppehållsplatser, som man
anordnar inom en fältbefästning för att lämna dess
besättning bättre skydd, än

25 b. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free