Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skotfoss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språket och litteraturen). Och ännu i dag ges det
en skarp skillnad mellan gaeliska högländare, som
tala gaeliska, och brittiska lågländare, som tala
engelska, med språkgräns utefter en båglinje från
nordspetsen af Loch Long till Fort George vid Moray
firth, så att hvad som ligger v. och n. om denna linje
karakteriseras genom gaelisk-skotska. Se Windisch,
"Das keltische Britannien bis zum kaiser Arthur"
(i "Abhandlungen der königlich sächsischen
gesellschaft der wissenschaften", 1912).
K. F. J.
Skotfoss [skått-], ett 10 m. högt vattenfall
i Skienvasdraget, Bratsberg amt, Norge, mellan
Norsjö och Hjellevandet, representerar 15,000 hkr
och är utbyggdt för Union & komp:s pappersfabriker,
Europas i sitt slag största. För att kringgå S. ha
i Norsjö–Skienskanalen bysets 4 slussar. Kring
S. stadslikt samhälle med 2,400 inv. (1910).
K. V. H.
Skothending, isl., ett i det isländska skaldespråket
brukligt s. k. stafvelserim. Se Assonans, sp. 248.
Skothorn, sjöv., det hörn af ett segel, hvaruti
skotet fästes. Se Hals 3, sp. 1172, och Skot.
R. N.*
Skothornsklammen, sjöv. Se Schackel.
Skotism (Scotism), den åsikt, som utvecklades
af skolastikern Johannes Duns Scotus (se Duns
Scotus). – Skotister (scotister), anhängare af
skotismen.
S-e.
Skotknekt, knekt (se d. o. 3) för
skotets halning och beläggning.
R. N.*
Skotkälke, detsamma som lunnkälke (se d. o.).
Skotlödror, sjöv. Se Lödra.
Skotom [skåtåm ; af grek. sko’tos, mörker], oftalm.,
en sjuklig defekt eller lucka i synfältet. Skotomet
kallas positivt eller negativt, allteftersom patienten
har intrycket af, att någonting skymmer för den
ifrågavarande delen af synfältet eller ej. Ett
negativt skotom förhåller sig på samma sätt som den
s. k. blinda fläcken (se d o.) och förblir därför
obeaktadt af patienten, om det är litet. Är det af
större utsträckning, ger det sig till känna genom
bristande orienteringsförmåga. Vissa halfsidi?a skotom
benämnas hemianopsi (se d. o.). Hit hör äfven flimmer
skotomet (se d. o.), när det är fullt utveckladt.
G-d.
Skotsbergelven. Se T sta.
Sk^tselven, järnvägsstation med kringfeffande
stadslikt samhälle vid Drammensälfvens biflod S.,
1,2? km. från Drammen vid Randsfjordbanan. Cellulosa-
och andra fabriker. 505 inv. (1910). K. V. II.
Skotska brimden. Se Gröna brigaden.
Skotska frikyrkan (eng. Free church of Scot-land). Se
Skottland (Kyrkliga förhållanden).
Skotska högländerna. Se Skottland.
Skotska kollegiet. Se Främlingskollegier.
Skotska kyrkan. Se Skottland (Kyrkliga förhållanden).
Skotska mattor (eng. triple 1. tJiree ply
car-pets). Se Kidde.rminstermattor.
Skotska Skolan, filos., kallas den af skotska
filosofer på 1700-talet bild ide filosofskola,
som utgjorde en reaktion mot Humes skepticism med
utgångspunkt från de för det sunda förståndet ("common
sense") gifna själfklara sanningarna.
Huvudrepresentanterna voro Reid, Dugald Ste-wart,
Oswald, Beattie och längre fram med i viss mån ändrad
ståndpunkt Th. Brown, W. Hamilton, Mc Cosh m. ti.
S-e.
Skotska tyger. Se Tårtan.
Skotsk batist, text. Se Batist.
Skotsk dusch, baln. Se Dusch, sp. 1116.
Skotsk höglandsboskap (eng. Highland breed],
husdjurssk., en skotsk nötkreatursras, berömd för sitt
läckra kött. Rasen, som har röd, brun eller svart
färg i olika nyanser, är medelstor, kraftigt byggd,
härdig och förnöjsam. I sitt hemland v;stas den året
om ute på betesmarkerna. H. F.
Skotsk murgröna, bot. Se Murgröna.
Skotsk ponny. Se Ponny.
Skotsk setter, zool. Se Hunden, sp. 1312.
Skotsk sill. Se S i 11 s l ä k t e t, sp. 538.
Skotsk terrier, zool. Se Hunden, sp. 1313.
Skotstek, sjöv. Se Knut, sp. 416, och Stek.
Skotstind. Se Sa l ten.
Skott, bot.s är typiskt en stam (skottaxel) med
sina blad. Hos svampar och de flesta alger finnas
inga skott, utan vegetationskroppen utgöres här
af en thallus (se Bål 2). Skottet kännetecknas af
spetstillväxt, ty det eger en vid spetsen belägen
vegetationspunkt. Från vegetationspunkten sker dels
uppbyggandet af stammen genom ständig nybildning
af vegetationspunktens centrala parti (fig. l v),
dels bildningen af blad genom perifera utbuktningar
från detta parti (fig. l /). De unga bladen sluta
tätt omkring växt-
^^m^7/
Fig. 1. Längdsnitt af en fanerogam växts skott
vegeta-tionspunkt.
punktens hjässa, dymedelst skyddande densamma
för torka, frost o. s. v. En vegetationspunkt
med omhöljande blad kallas knopp (se d. o.). I
vecket på hvarje bladanlag anläggas ett stycke
från spetsen sidoskotten (fig. l g), hvilkas läge
sålunda är helt beroende af bladen. Skillnaden mellan
ett skott och en rot består däri, att den senare
aldrig har blad. Rötter anläggas i regel endogent,
d. v. s. anläggas i det inre af hufvudaxeln, som af
densamma måste genombrytas, skott däremot exogent,
d. v. s. ur ytligt liggande cell-lager. De flesta
groddar ha från början rot och skott med blad i
tydliga anlag. Groddplantans första skottled kallas
hypokotyl (se d. o.); den bär ofvantill l eller 2
hjärtblad (kotyledoner) och slutar vanligtvis med en
af hjärtbladen omsluten knopp, groddknoppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
