Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själevads och Arnäs tingslag och domsaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
går, kunna vi sedan iakttaga i minnet. Äfven
härvid kunna misstag begås, och kontroll genom
jämförelser med andras erfarenheter är därför
behöflig. Själfiakttagelsen är och förblir
psykologiens viktigaste kunskapskälla, då vi den
förutan intet skulle veta, hvad själslif är och
innebär, och endast med utgångspunkt från denna
vår inre erfarenhet kunna tolka yttre tecken till
själslif och förstå, hvad andra om sådant meddela.
S-e.
Själfinduktion, fys. En elektrisk ström åstadkommer,
då dess styrka förändras, elektromotoriska krafter
och strömmar uti en närliggande ledare, hvilka sträfva
att motverka förändringen hos strömstyrkan. På samma
sätt förmår, uti en af en ström genomlupen trådrulle,
en ändring hos strömstyrkan i ett trådhvarf att
uppväcka mot-elektromotoriska krafter uti de
närliggande trådlindningarna. Denna egenskap
kallas själfinduktion. För strömmar med konstant
strömstyrka är denna utan betydelse, men däremot
icke för sådana med föränderlig strömstyrka, såsom
växelströmmar. Själfinduktionen verkar där som ett
motstånd och är i många fall hinderlig. Särskildt
är detta fallet för motståndstaloner, hvilka därför
lindas efter särskilda principer (se Bifilärveckling),
hvarigenom själfinduktionen reduceras så
mycket som möjligt. Jfr Själfinduktionskoefficient.
S. A-s.*
Själfinduktionskoefficient, fys., kallas den faktor
(L), med hvilken ändringen i strömstyrkan
di per sekund skall multipliceras för beräkning
d̅t̅
af den genom själfinduktionen (se d. o.) alstrade
elektromotoriska kraften (E), som således erhålles
ur ekvationen: E = L di En själfinduktion af
d̅t̅
storleken 1 henry (se d. o.), den tekniska enheten,
säges en ledare ha, i hvilken en elektromotorisk
kraft af 1 volt induceras, när strömstyrkan på 1
sekund ändias med l ampere. I England används ofta
i st. f. henry ordet secohm. T. E. A.
Själfinduktivitet, fys., detsamma som
själfinduktionskoefficient (se d. o.).
Själfinfektion. Se Auto-infektion.
Själfinträde af kommissionär, jur. och hand. Om
en kommissionär, som har uppdrag att för sin
kommittents räkning sälja vissa varor eller
värdepapper, fullgör sitt uppdrag så, att han för
egen räkning köper varorna eller papperen, säges
han själf inträda som köpare. Likaså kallas det
själfinträde af kommissionär med uppdrag att köpa
visst gods, om han för egen räkning säljer det till
sin kommittent. Gällande lag (lag om kommission,
handelsagentur m. m. 18 april 1914, med hvilken
öfverensstämmande lagförslag föreligga i Danmark och
Norge) tillåter kommissionärer sådant själfinträde,
allenast när rätt därtill följer af aftal eller
af handelsbruk eller annan sedvänja. Själfinträdet
måste uttryckligen tillkännages; det befriar icke
kommissionären från hans förut bestående förpliktelse
att tillvarataga kommittentens intresse, men utesluter
å andra sidan icke kommissionärens rätt till provision
och kostnadsersättning. Stadsmäklare är själfinträde
h. o. h. förbjudet. Se vidare "Förslag till lag
om kommission, handelsagentur"
m. m. (1913), sid. 130-146. C.G.Bj.
Själfjäsning, bot. Se Andning, sp. 973.
Själfkommunion. Se Kommunion.
Själfkostnadspris, hand., det pris eller den kostnad,
hvartill en säljare beräknar, att en af honom inköpt
eller framställd vara står honom själf vid tidpunkten
för dess försäljning. Själfkostnadspriset för en af
säljaren inköpt vara kommer då att omfatta icke blott
varans ursprungliga inköpspris (fakturabeloppet)
och öfriga direkta anskaffningskostnader
(såsom transport, försäkring, tull), jämte
ränta, samt eventuellt förekommande speciella
kostnader för förvaring och afsättning (såsom
ompackning eller annan behandling af varan, särskild
försäljningsprovision m. m.), utan äfven på densamma
löpande del af de allmänna förvaltningskostnaderna
för anskaffning, förvaring och afsättning
(såsom kontorskostnader af alla slag, inklusive
allmän reklam, resande m. m., magasinskostnader,
i detaljhandeln äfven butikskostnader). Själfkostnadspriset
för en af säljaren tillverkad vara
omfattar på liknande sätt dels de ursprungliga
speciella tillverkningskostnaderna (kostnaderna
för direkt konsumerade råvaror m. m. och för
vid tillverkningen direkt användt arbete, jämte
ränta), å varan i fråga löpanda del af de allmänna
framställningskostnaderna (såsom kostnaderna för
fabrikslokal, maskiner, verktyg m. m. samt för
indirekt arbete, såsom allmänna arbetsledare,
ingenjörer o. s. v.) och eventuellt speciella
förvarings- och afsättningskostnader, dels på varan
löpande del af de allmänna förvaltningskostnaderna
för anskaffning, förvaring och afsättning. Äfven
i fråga om andra slag af framställning än
egentlig tillverkning (t. ex. vid jordbruk)
kunna de i själfkostnadspriset ingående posterna
inordnas under ofvan antydda hufvudrubriker. I
hvarje fall utgör naturligtvis skillnaden mellan
själfkostnadspriset och det pris, hvartill varan
omsider försäljes, säljarens vinst - eller förlust. En
riktig beräkning af själfkostnadspriset är därför
uppenbarligen af allra största vikt för en säljare.
Å. W:son M.
Själfkritik, kritisk själfpröfning och därpå grundad
värdering af ens egen personlighet, sina egna tankar,
känslor och viljeyttringar. Särskildt vetenskapen
och konsten kräfva af sina utöfvare allvarlig
själfkritik, men enhvar är i moraliskt hänseende
förpliktad därtill. Själfkritiken försvåras genom
vår benägenhet att gilla våra egna tankar och
handlingar. Den kan därför utföra sin uppgift,
endast om man afsiktligt bekämpar denna benägenhet
och bemödar sig att bedöma sig själf, såsom man skulle
bedöma en annan. S-e.
Själfkänsla, psyk. 1. Hvarje känsla, som refererar
sig till det egna jaget, idiopatisk känsla i motsats
mot altruistisk känsla, som hänför sig till annans
väl eller ve. - 2. Värdekänsla af det egna jagets
stora betydelse i motsats mot känsla af egen ringhet.
S-e.
Själfladdare, populär benämning, som stundom
användts för att beteckna automatiska eldvapen.
G. af Wdt.
Själfljud, språkv. Se Språktakt och Vokal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
