Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinnesceller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Sinnessjukdom
632
vernas specifika energi. Emot allmängiltigheten
af denna sats ha emellertid invändningar gjorts,
bl. a. af W. Wundt.
2. Bot. Hos växterna har man hittills konstaterat 3
slag af sinnesorgan, nämligen känselsinnesorgan,
organ för att percipiera tyngdkraften och
ljussinnesorgan. På kukurbitacéer-nas klangen,
som ej sällan på mycket kort tid gripa omkring det
föremål, som de kommit att beröra, finnas särskilda
sinnesceller, som i sin yttervägg ha en mer eller
mindre centralt liggande s. k. känselpor (fig. 1),
en protoplasma-fylld, trattformig por, täckt utåt
af en ytterst tunn membran och ofta innehållande en
kristall. Vid be-
^pF
Fig. 1. Känselporer
från klanget af
pumpa.
Fig. 3. Nedre delen af
känselhår från bladskifvan
af Biophytum.
röring af klanget uppkommer ett tryck på den tunna
membranen och den därunder liggande plasman, som
antagligen ytterligare förstärkes genom kristallens
skarpa kanter. Den genom trycket förorsakade
retningen utlöser klangets retningsrörelse. På
ståndar-strängarna af Centaurea, Opuntia, Berberis
m. fl., som vid beröring hastigt utföra rörelser,
finnas kän-
Fig. 2. Cell med känselpapill från ståndare
af Opuntia.
s e l p a p i 11 e r (fig. 2), utbuktningar af
celler med mycket tunn yttervägg. Hos Mimosa-arter
(se E ö-relsefenomen) och Biophytum (en oxalidacé med
för beröring mycket känsliga blad) finnas särskilda
känselhår (fig. 3), som öfverföra den mekaniska
retningen till den retbara leddynan. Hos Biophytum
ha känselhåren en mycket tjock vägg, som nedtill,
där håret är något böjdt, är starkt för-vedad. Hårets
konkava sida är sammanvuxen med en leddynartad väfnad
af tunnväggiga och plasma-rika celler. Vid beröring af
känselhåret verkar detta som en hafstång och utöfvar
ett relativt starkt tryck på leddynan, hvilket
uppfattas som retning och utlöser bladens rörelse.
Växternas geotropiska rörelser bero på retning af
det s. k. statolitorganet (fig. 4), som i rötterna
vanligen är beläget i rotmössans axila del, i stammar
och blad vid kärlsträngarna (den stärkelseförande
kärlsträngslidan, se Kärlsträn g, fig. l si) eller
i de primära märgstrålarna. Detta organ utgöres af
lättrörliga stärkelsekorn och en
protoplasmahinna, som är känslig för stärkelsekornens
tryck. I jämviktsläge utöfva stärkelsekornen ej någon
retning på plasmahinnan. Vid lägeföränd-
Fig. 4. Rotmössa med statolitorgan af Nasturtium.
ring sjunka stärkelsekornen ned mot en annan del
af plasmahinnan, som nu befinner sig underst, och
den därigenom förorsakade retningen utlöser den
geotropiska retningsrörelse, som återför växtdelen
i jämviktsläget.
Hos volvocacéer, flagellater och algernas svärmceller
anses den s. k. röda ögonpunkten (se Svärm-c e 11)
utgöra ett ljuspercipierande organ. Hos de högre
växterna tjänstgöra bladöfversidans epider-misceller
som ljussinnesorgan. Till följd af den papillösa
utbuktningen af cellernas yttervägg verka dessa
celler som linser, som i jämviktsläge koncentrera
ljusstrålarna till en ljusstark fläck på den motsatta
cellväggens plasmahinna. Ändras bladets läge eller
ändras ljusriktningen, flyttas den ljusa fläcken
till en annan del af plasmahinnan och utöfvar här
den retning, som utlöser en rörelse af bladet. Hos
vissa växter äro endast vissa epider-
Fig. 5. Ocell i bladepidermis af Fittonia.
misceller, o c e 11 e r n a (fig. 5), utbildade
till ljus-sinnesorgan. I ocellerna ho? Campanula
persicifolia är i ytterväggen en bikonvex lins
inlagrad, hos acanthacén Fittonia bestå de af en
mindre och en större cell, liknande linsen och
glaskroppen i ett öga. Litt.: G. Haberlandt,
"Sinnesorgane im pflan-zenreich" (1906), och
K. Lindman, "Växternas sinnesorgan" (i "Nordisk
tidskr.", s. å.).
1. J. E. J-n. 2. G. L-m.
Sinnessjukdom (grek. psykos), i mera vidsträckt
betydelse själslidande af såväl lindrigare som svårare
art. Långt ifrån alla sådana sjukdomar äro emellertid
föremål för en mera speciell vård å sinnessjukanstalt,
och äfven om det kan anses teoretiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
