- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
205-206

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serv. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

Sesaffan-Seseman

206

liknar blodvatten. De äro hos människan: bukhinnan,
hjärt- och lungsäckarna samt testiklarnas
slid-hinna. De bildas af mer eller mindre täta
anasto-moserande buntar af fibrös bindväf, blandad med
elastiska element, det hela på ena ytan öfverdraget af
endotelceller i enkelt lager, hvaremot den andra ytan
är fäst vid någon kroppshålas vägg, någon inälfva
eller någon del af samma hinna, således bildande
ett dubbelveck. Karakteristiskt för dessa hinnor
är nämligen, att deras hala endotelklädda ytor
ligga så, att de kunna glida mot hvarandra, i det
att den ena tapetserar hålan, den andra -omsluter
inälfvan, som är rörlig. I hinnorna löpa nerver
och ådror samt lymfkärl, genom fina öppningar,
s. k. stomata, kommunicera hinnans saft-luckor
med den af hinnan omslutna kroppshålan. - I vissa
hänseenden liknande dessa äro meningerna (hjärn-
och ryggmärgshinnorna). - S e r ö s a säckar. Se
Hygrom. - Serös infiltration. Se Infiltration. - Serös
inflammation. Se I n f l a m m a t i o n. G. v. IX*

Sesaffan, bot. Se Acacia, sp. 78.

Sesam, Se’samum L., bot. farm., en till
fam. Pedalacece E. Br., kl. Didynamia L., hörande ört,
som sedan äldsta tider odlats i det tropiska Asien
och i Afrika samt numera odlas äfven i Amerikas
varmare trakter. Sesamörten växer mycket fort
och mognar hastigt, så att två eller tre skördar
om året kunna tagas. Blomfodret är 5-deladt,
kronan klocklik, 5-klufven, med den nedersta
fliken större. Jämte de 4 tvåväldiga ståndarna
finnes ett rudiment till en femte. Frukten är en
4-rummig kapsel med en mängd glatta frön, hvita,
gula, rödaktiga, bruna eller svarta, olika hos olika
varieteter. Släktet omfattar två arter, S. orien-tale,
med bladen ovalt aflånga, hela, och S. indi-cum,
med de nedre bladen treklufna. Genom pressning af
fröna, särskildt från S. indicum, erhålles sesamolja
(sesamé-olja), oleum sesami, som har blekgul färg
och mild, behaglig smak samt knappt någon lukt (dock
växlar detta förhållande efter olika slag och olika
framställningsmetoder). Oljan, hvars mängd i fröna
uppgår till 45-50 proc., någon gång ända till 56
proc., har eg. v. 0,921-0,924, stelnar vid -f 5°
C. till en salfvelik massa och kan absorbera jod
till 102,?-106 proc., hvarigenom den skiljer sig från
olivolja, som stelnar fullständigt vid 0° C. och hvars
"jodtal" är endast 82,3-83 proc. Sesamolja består af
glyce-rider af olje- och linoljesyra och produceras
i stora massor, i synnerhet i Ostindien, på Korea,
ön Formosa, i Sansibar och Mosambik, samt an-Tänds
som närings- och läkemedel och som ersättningsmedel
för och äfven till förfalskning af andra dyrare
oljor, såsom olivolja. Om sistnämnda olja underkastas
s. k. elaidinprof (se Elain), färgas den inom en half
timme röd, i fall sesamolja är tillblandad, hvaremot
ren olivolja icke färgas, utan efter 7-8 timmar
förvandlas till ett fast, hvitt elaidin. Sesamolja
används till framställning af jodipin (se d. o.) samt
till ingjutning i ändtarmen för att småningom mjuka
upp hårda massor af tarminnohåll. - Ensamt Frankrike
inför årligen 50-80 mill. kg. sesamolja, som där
används i stor skala vid tvåltillverkning m. m. I
Papyrus Ebers omtalas denna olja under det egyptiska
namnet semsenit. Den omtalas äfven i veda-

böckerna och sanskritlitteraturen. I södra Europa har
man endast i ringa utsträckning försökt sesamodling.
O. T. S. (C. G. S.)

Sésamben, zool., ben vanligen af ringa storlek, som
uppstå i muskelsenor eller i ledkapslar, vanligen
å ställen, där dessa komma i närmare beröring med
eller intaga en vinkelställning mot skelettdelar.
L-e.

Sesaméolja. Se Sesam.

Sésamgräs, bot. Se Tripsacum.

Sesamkakor, återstoden af de oljerika, oskalade
frukterna af åtskilliga arter af släktet Sesamum,
sedan olja utpressats af dem. De pläga innehålla
omkr. 40 proc. råprotein, 10-12 proc. råfett och öfver
20 proc. kolhydrat och värderas högt som kraftfoder
för såväl mjölk- som ung- och göd-kreatur. De
användas jämförelsevis föga i de nordiska länderna.
H- J- Dfk

Sésamolja, jarm. Se Sesam.

Sesamum, bot. Se Sesam.

Sesam, öppna dig!, trollformel i berättelsen om Ali
Baba och de fyrtio röfvarna. Då dessa ord uttalades,
öppnade sig nämligen grottan, där röfvarna gömt
sina skatter. Berättelsen om Ali Baba förekommer i
Gallands franska öfv. af "Tusen och en natt" (1704
ff.), men då hans arabiska manuskript gått förloradt
och denna saga ej förekommer i andra versioner
af "Tusen och en natt", är det ej möjligt att
kontrollera, om hans öfv. af detta ställe är riktig.
K. V. Z.

Se-schu, de fyra böckerna. Se Kinesiska litteraturen,
sp. 92.

Seseli L., bot., örtsläkte af fam. UmbelUJercB,
underfam. Apioidece, med talrika arter i det
bo-reala området. I Sverige förekommer endast l art,
S. Libanotis (Athamanta Libanotis, Libanotis montana,
se Libanotis). G. L-m.

Seseman, Hans Jakob, matematiker, rim-mare, f. 6
sept. 1751 på Alms rusthåll i Tingstads socken i
Östergötland, d. 19 april 1819 i Stockholm, genomgick
Jönköpings trivialskola, hvarunder han uppehöll sig
genom information, och blef 1774 student i Uppsala,
där han likaledes måste söka sitt uppehälle genom
att meddela undervisning. 1777 sökte han förgäfves
bli docent i aritmetik, men erhöll af konsistoriet
det erkännandet, att det "gärna skulle se honom till
häradsskrif-vare eller någon dylik räkenskapssyssla
befordrad". 1779-83 utgaf han på eget förlag en
Arithmetica, eller räknekonst, ett för sin tid utan
tvifvel godt arbete. 1791 utnämndes han, sannolikt
på förord af Schröderheim, till apologist vid
trivialskolan i Vadstena, hvilken befattning han
likväl ej tillträdde förrän 1793. Han erhöll 1805
tjänstledighet från sitt lärarkall, för hvilket
han på grund af sina många egenheter icke passade,
och vistades därefter i Stockholm, hvarest han snart
blef en af "gatans ryktbarheter", där han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free