Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seligmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Seljord-Sella curulis
32
Seljord, härad och pastorat i Telemarken,
midt i Bratsberg amt, Norge. 665,83 kvkm. 2,875
inv. (1910). Mycket kuperad terräng, genomskuren
af branta skogsåsar och af fjäll, som bilda djupa,
trånga dalar, samt öfverallt genomströmmad af
skummande älfvar. Bland de många insjöarna är Sel j
ord va t n (18 kvkm., 118 m. ö. h.) med regelbunden
ångbåtstrafik störst. Bland fjällen märkes den
1,356 m. höga, svårbestigliga bergs-käglan S k
o r v e f j e l d. S. är kändt för sin säregna
nötboskap ("Telemarkskor"); vid S:s k y r k-plats
nära Seljordvatns norra ända hållas årliga, mycket
besökta kreatursutställningar ("fsesjaa"). S. har
en folkhögskola. K. V. H.
Seljords kyrkplats. Se Seljord.
Seljordvatn. Se Sel j or d.
Selka, högfjällsparti. Se Kebnekaise.
Selkammare, Sadelkammare, rum till förvaring af
seldon och sadlar, äro oumbärliga för hästegaren,
ty läderpersedlar, som ständigt hänga i stallet och
därigenom utsättas för skarpa ammo-niakångor, förlora
snart sin hållbarhet. Rummen böra ha hängare af trä
eller järn (se S a d e l h ä n-gare). Stålsaker,
t. ex. bett och kindkedjor (se Betsel), stigbyglar
o. d., som t. o. m. i väl ombonade och ventilerade
rum lätt kunna rosta, böra förvaras i särskildt skåp.
B. C-m.
Selke, flod på Harz, rinner upp vid Giinthers-berg i
Anhalt och faller fr. h. ut i Bode, 11 km. n. ö. om
Quediinburg. I sitt öfre lopp bildar den en för sin
naturskönhet bekant, 22 km. lång dalgång, Selke d a
le n. (J. F. N.)
Selkedalen. Se Selke.
Selkirk [se’lk§k]. 1. Grefskap i södra Skottland,
begränsadt af grefsk. Edinburgh, Berwick,
Roxburg, Dumfries och Peebles. 691 kvkm. 24,601
inv. (1911). Landet är bergigt och genomflutet
af Tweed, Ettrick och Yarrow. Klimatet är
hårdt. Hufvudnäring är boskapsskötsel. - 2. Stad
i nämnda grefskap, vid Ettrick och Galashiels-
S.-banan. 5,886 inv. (1911). Latinskola;
yllemanufakturer. Statyer af Walter Scott (hvars
slott Abbotsford ligger i närheten) och Mungo Park.
1-2. (J. F. N.)
Selkirk [se’lk§k], earl af. Se D o u g l a s 16.
Selkirk [se’lkek], Alexander. Se Juan Fernåndez.
Selkirk range [se’lkök réVndj], en del af
Klipp-bergen. Se Amerika, sp. 787.
Sell [sell], Karl, tysk evangelisk teolog, f. 1845 i
Giessen, d. 1915, 1382 superintendent i Starken-burg,
1891 professor i Bonn, gjorde sig gällande som en
idérik kyrkohistoriker med en af Ritschl påverkad
teol. ståndpunkt, hvarför han räknades till det
"liberala" lägret i Preussens teol. strider. Bland
hans i allmänhet föga omfångsrika skrifter må
nämnas Ph. Melanchthon (1897), Die entwick-lung
der katholischen kirche im 19. jahrh. (1898), Die
religion unserer klassiker (1904; 2:a uppl. 1910),
Katholicismus und protestantismus (1908), hans
hufvudarbete, Christentum in weltgeschichte (1910)
och Die entwicklung der wissenschajtlichen theologie
in den letzten 50 jahren (1912). Hj. H-t.
Sell [sell], Sophie Charlo’tte von, tysk
lörfattarinna, f. 1864 i Schwerin, bosatt i Berlin,
har författat noveller och romaner (Die helle nacht,
1909, Weggenossen, 1911, 3:e uppl. 1914, Unter-
irdische wazser, 1912, 2:a uppl. s. å., och Der
heilige jeuer, 1914, m. fl.), dikter (Der wandrer,
1898, Germanische gestalten, 1914, en samling
ballader, af hvilka ett stort antal behandlar
svenska personligheter) och Bismarcks jrau (1913;
6:e uppl. 1915).
Se^la, Q u i n ti n o, italiensk statsman,
f. 1827, d. 1884, blef 1853 professor i geometri vid
ingenjörshögskolan i Turin. Invald i riksförsamlingen
1860, gjorde sig S. genast bemärkt. Han inkallades som
understatssekreterare i undervisnings-departementet
i Ca-vours sista ministär. I Rattazzis kabinett
blef han finansminister 1862, hvilken ställning han
innehade äfven under La Marmora 1864-65 samt under
Lanza 1869 -73. Med kraft och skicklighet egnade
S. sig åt att reorganisera statens finanser. Genom
besparingar liksom genom införande af nya skatter,
förmögenhetsskatt och en kvarn-skatt, lyckades
S. att minska det synnerligt stora deficit i
budgeten. Före sitt fall 1873 på sin tullpolitik
hade S. väsentligen lyckats att få statens finanser
på god fot. 1870 verkade han för att hindra Italiens
ingripande på Frankrikes sida. 1873-84 spelade S. stor
parlamentarisk rolJ som högerns ledare. S:s försök
att 1881 bilda en ministär misslyckades. I Accademia
dei Lincei, som af S. reorganiserades, fungerade
han länge som president. Under sin tidigare period
utgaf S. ett antal matematiska och mineralogiska
afhandlingar. S:s Discorsi parlamentari utgåfvos
1887-90 efter beslut af deputeradekammaren. - Biogr,
af Hofmann (1886) och Guiccioli (2 bd, 1887-88). _
E. N-nn.
Sella curulis, lat., "kurulisk stol", hos romarna
en fällstol (fig. 1), ofta med elfenbenssniderier
eller elfenbensinläggningar, på hvilken konungen (som
dock måhända hade rätt till solium, tron), interrex,
konsulerna och pretorerna, alla ämbetsmän med
Fig. 1. Sella curulis. Fig. 2. Romerskt
mynt med kvestorns insignier; t. h. sub-sellium.
konsulariskt eller pretoriskt imperium, diktatorn
och hans magister equitum, censorn och de kuruliske
edilerna hade rätt att sitta. De högre ämbetsmännen
hade fått stolen som insigne, emedan endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
