Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schyberg, Sven Gustaf - Schybergson, finländsk från Sverige härstammande släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1311
Schybergson
direktör, f. 15 aug. 1796 i Katarina församling,
Stockholm, d. 15 juli 1874 i Karlskrona,
blef 1812 student i Uppsala, där han blef
filos, kandidat 1816 och magister 1818 samt
juris kandidat 1821. Han blef 1818 kopist,
1826 kanslist och 1836 protokollssekreterare
i Handels- och finansexpeditionen samt 1840
förste expeditionssekreterare i K. M:ts kansli
och förordnades 1844 att vara t j änstförr ättande
expeditionssekreterare i Finansdpartementet. Han var
26 maj 1840-1 juli 1843 och 4 sept. 1843-6 aug. 1844
t. f. direktör för ekonomiska förvaltningen vid
K. teatern, 6 aug. 1844-l dec. 1848 andre direktör
och l dec. 1848-1 juli 1852 t. f. förste direktör
för K. M:ts hofkapell och spektakler och fick för
bestridande af sistnämnda befattning 22 dec. 1848
tjänstledighet som expeditionssekreterare. Både före
och efter denna tid hade han längre förordnanden
som expeditionschef. Han fick 28 dec. 1861 afsked
ur statens tjänst. Han författade Äreminne öfver
kongl. rådet grefve Bengt Oxenstierna (belönt med
Sv. akad:s stora pris 1827) och En folkfest i Dalarne,
divertissemang med sång och dans i l akt (uppf. 7 ggr
i dec. 1851) med musik af Foroni och dansen arrangerad
af A. Selinder. En farbroder till S. antog namnet
Schybergson (se d. o.).
Schybergson, finländsk, från Sverige härstammande
släkt, som urspr, hette Schyberg.
1. Magnus Gottfrid S., kusins son till
S. G. Schyberg (se denne), finländsk historiker
och universitetslärare, f. 26 nov. 1851 i Åbo,
blef student i Helsingfors 1868, filos, kandidat
och magister 1873, filos, licentiat 1875 och doktor
1877. Han kallades 1878 till docent i allmän historia,
blef 1883 e. o. professor i ämnet samt förestod flera
gånger under längre tider den ord. professuren. Vid
sidan af sin akademiska lärarverksamhet har
S. utvecklat betydlig produktivitet på det litterära
området. I forskningsändamål har han besökt Paris,
södra Frankrike, London, Berlin, Haag, Köpenhamn
samt först och sist Stockholm. Resultaten af sina
vidsträckta forskningar har S. nedlagt i en rad
skrifter, som alla, flärdlösa till formen, vittna
om ovanlig flit och förmåga att handskas med det
stundom ofantliga materialet. S har författat
Bidrag till Finlands inre historia åren 1721-1731
(akad. afh. 1875), Hugenotterna under hertig Rohans
ledning (akad. afh. 1877; i omarb. o. utvidg. form
utg. på franska 1880), Underhandlingarna om en
evangelisk allians åren 1624-1625 (akad. afh. 1880),
Sveriges och Hollands diplomatiska förbindelser
1621-1630 (i Finska vet. soc:s "Bidrag", 36:e
h.; 1881), Sur les mémoires de Jean de Bouffard
Madiane (i Finska vet. soc:s "öfversikt", 1901)
och Konungadömet i jolkvandringsstaterna (ibid.,
1903). Hans hufvudarbete har dock egnats fosterlandets
historia. Han utgaf i 2 bd Finlands historia
(1887-89; ny uppl. 1902-03; öfversatt till fi.,
ry. och ty. af Fr. Arnheim för Heeren-Ukertska
samlingen, 1896). Detta verk utarbetade S. efter
Kejserliga senatens 1881 gifna uppdrag med
anledning af ett statsrådet K. H. F. Furu-hjelms
testamentariska förordnande, och arbetet honorerades
med en af Furuhjelm testamenterad summa, som med
räntor belöpte sig till 11,000 mark. Yidare har
S. författat Historiens studium vid Åbo universitet
(i Sv. litt.-sällsk:s i Finland "Skrifter", 1891),
Henrik Gabriel Porthan (2 bd, ibid., 1908, 1911)
och Ur Finlands konstitutionella historia 1809-63
(1898). En mängd smärre historiska uppsatser af
S. har publicerats i "Finsk tidskrift", hvars
hufvudredaktör han var 1887-1907 (först jämte
F. Gustafsson, sedan jämte R. F. v. Willebrand),
samt Sv. litt.-sällsk:s i Finland "Förhandlingar
och uppsatser". Särskildt har han i cbm behandlat
H. G. Porthan, G. M. Armfelt, M. Speranski och
J. Tengström. Ett urval har han sammanfört i
Historiska studier (1904). I "Nordisk familjebok" och
"Finsk biografisk handbok" har S. varit en betydande
medarbetare. 1890-97 utgaf S. en rad läroböcker
i historia för elementarläroverken (utg. äfven på
finska och i flera uppl.). S. medverkade kraftigt till
stiftandet (1885) af Svenska litteratursällskapet i
Finland och har ifrån början varit medlem af samt är
sedan 1897 ordf. i dess styrelse. Två gånger har han
erhållit dess pris för historiska arbeten. Han är
led. af Finska vet. societeten (1888), Arkeologiska
kommissionen (1893), Yitt. hist. o. ant. akad. (1902)
och Yet. soc. i Uppsala (1909). På hans 60-årsdag
tillegnades honom af ett antal historiker en volym
"Historiska uppsatser" (tom. C i Sv. litt.-sällsk:s
i Finland skrifter).
2. Ernst Emil S., den föregåendes broder, bankman och
politiker, f. 6 jan. 1856 i Åbo, blef student 1872,
filos, magister 1877 och juris kandidat 1880. Redan
1877 ingick S. vid Finlands bank, där han 1879 blef
andre kamrerare, 1885 kommissarie vid kontoret i
Vasa och 1888 vid det i Petersburg. 1890 blef han
justitierådman vid magistraten i Helsingfors. Därjämte
mottog han 1893 ledningen af den lilla Helsingfors’
folkbank, hvilken genom försnillningar och dålig
skötsel hade gjort stora förluster. Denna bank
ombildade han 1896 till Privatbanken i Helsingfors,
hvars chef han blef och som utvecklats till ett
solidt penninginstitut (i sammanhang därmed lämnade
han rådmanstjänsten) Emellertid blef S., efter
generalguvernören Bobrikovs död, af ej uppgifven orsak
arresterad i juli 1904 och deporterad till Novgo-rod,
hvarifrån han på hösten fick bege sig utomlands. Såsom
vald landtdagsrepresentant återvände han i febr. 1905
till Finland. 1906 utsågs S., som 1905 af gått från
Privatbanken, till ordf. och verkställande direktör
i Finlands hypoteksförening. Han har därjämte
varit med om en mängd affärsföretag af allmännare
betydelse. S. har med stort intresse deltagit i det
allmänna medborgerliga lifvet. Af stadsfullmäktige
är han en inflytelserik medlem. Från 1885 har han
tillhört alla landtda-gar (med undantag af 1891 års
och den senare landtdagen 1908), först som medlem
i borgarståndet, från 1907 som representant för
svenska folkpartiet ; vid 1913 års landtdag valdes
han till andre
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller S j-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
