Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwind [-t], Moritz von - Schwindt, Petter Teodor - Schwinger skans. Se Brunshauser skans - Schwob, Mayer André Marcel - Schworbe. Se Ösel - Schvung - Schwyz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1307
Schwindt-Schwyz
1308
Kurts bröllopsfärd (efter Goethes dikt), en liflig
medeltidsskildring från marknadsplatsen i en tysk
stad. Målningen köptes af storhertigen af Baden
(nu i Kunsthalle i Karlsruhe), som äfven gaf S. i
uppdrag att dekorera konsthallen och riksdagens
första kammares samlingssal i samma stad. 1839-44
vistades i S. i Karlsruhe. Bland bilderna i
Kunsthalle är Invigningen af domkyrkan i Freibur g,
en ståtlig och älskvärd festskildring. 1844 uppstod
kompositionen Fader Rhen, af sedd för brunnssalen i
Baden-Baden. Denna målning var konstnärens sorgebarn,
hans kanske enda genomgående svaga och banala verk
(fullb. 1848, i Eaczynskiska galleriet i Posen). Efter
tre års vistelse i Frankfurt blef S. 1847 professor
vid akademien i Munchen. Hans verksamhet där som
målare, tecknare och raderare afbröts endast af
monumental målning i Wartburg 1854-55 - freskoserien
Den heliga Elisabets lefnad - och i Eeichenhall
(tre fresker i Pfarrkirche, fullb. 1864). Bland hans
stafflimålningar från denna tid märkas Symfonien
(afslutad 1852, Nya pinakoteket i München), tänkt som
en Beethovenvägg i en musiksal, och serien Askungen
(i olja, fullb. 1854). Först med dessa målningar,
som utställdes 1855, slog S. fullt igenom hos
sina landsmän. 1857 fullbordades cykeln Sagan om
de sju korparna (i akvarell, museet i Weimar). En
mängd småbilder från dessa år skildrar sagomotiv
(t. ex. Rosen, 1847, Berlins nationalgalleri)
eller naturromantik, Rubezahl, som vandrar fram
genom skogen, Die jungfrau, tronande på alpens höjd
öfver molnen, Älf dansen, Eremiter, som vattna sina
hästar, Kung Krokus i samtal med skogsnymfen m. fl. i
Schackgalleriet i Munchen, där man äfven finner den
älskvärdt skildrande målningen Grefve von Gleichens
hemkomst från korstågen samt Bröllopsresan - en af de
genretaflor, där S. valde motiv från sin egen tid -
och Morgonstunden (fig.
Fig. 2. Morgonstunden, målning af M. v. Schwind.
2; den unga flickan, just uppstigen ur sin bädd, slår
upp sitt fönster för solskenet och naturen). 1863
mottog S. uppdraget att i Wiens nya operahus
måla en serie fresker, framställande scener ur de
mest omtyckta operorna och ur andra tondikter. Han
fyllde loggian med bilder ur Trollflöjten och foajén
med Haydns Skapelsen jämte flera bilder ur andra
kompositörers verk (1866). Sist utförde
han den tredje af sina stora sagocykler, Melusine (i
akvarell, fullb. 1869, museet i Wien). S:s konst får
sin karaktär af känslans äkthet och uppriktighet. Hans
sagobilder äro fria från hvarje spår af affektation
och sentimentalitet. De ega en naiv poesi i legendens
egen karaktär och äro på samma gång alltigenom tyska,
liksom deras upphofsman var en genuin tysk. "S. förde
romantikens ideal in i bildböckerna, ut till folket
och till barnen. I hans konst, liksom i många
andra tyskars, var andan, innehållet ofta mera än
formen, men hans bästa alster visa full harmoni
mellan tanke och språk." S:s sagor äro utgifna i
reproduktion i flera olika upplagor, hans freskocykler
likaså. Schwindalbum utkom 1880, S:s arbeten i 1,265
afbildningar i samlingen "Klassiker der kunst in
gesamtausgaben" (med text af 0. Weigmann), 1906. Ett
Schwindmonument är rest i Wien. Jfr monografier af
L. R. v. Fiirich (1871), H. Holland (1873), F. Haack
(2:a uppl. 1904), 0. Grautoff (1905) och W. Pastor
(1907). G-g N.
Schwindt, Petter Teodor, finländsk etno-graf,
f. 13 okt. 1851 i Räisälä, södra Karelen,
blef student 1869, filos, magister 1885
samt doktor 1892. Redan som student ordnade
och katalogiserade han studentafdelningarnas
etnografiska samlingar, och 1893 utnämndes han
till intendent vid Arkeologiska kommissionen
(Nationalmuseet). På grund af grafundersökningar
i Kexholms härad rekonstruerade han de forntida
karelska dräkterna. S. intar en framskjuten
ställning inom arbetet för hembygdsforskningen
och är ordf. i centralutskottet därför. Han har
författat Tietoja Kar j ålan rautakaudesta (1892;
behandlande Karelens järnålder), Käkisalmen pesälinnan
ja kau-pungin rakennushistorian aineksia (i "Analecta
archeologica fennica", II, 1898; undersökning af
Kexholms byggnadshistoria), Finnische ornamente
(l, Stickornamente, 1895, II, Bandornamente, 1903),
Finsk etnografisk atlas (1905), de två sistnämnda
hans hufvudarbeten, Suomalaisia kansan-pukuja
(Finska folkdräkter, 1902) samt Kansan-pukuja
Suomessa 1800-luvulla, I (Folkdräkter i Finland
på 1800-talet. I. Karelen, 1912). Han har varit
representant för Kexholms stad vid några landtdagar.
T- c-
Schwinger skans. Se Brunshauser skans.
Schwob, Mayer André Marcel, fransk författare,
f. 23 aug. 1867 i Chaville (dep. Seine-et-Oise),
d. 12 febr. 1905 i Paris, medarbetade i många
tidningar och tidskrifter, utgaf 1889 Étude sur
Vargot fran^ais (tills, med Guieysse). Bland hans
öfriga skrifter kunna nämnas Coeur double (1891),
Le roi au masque d’or (1893), Le livré de Monelle
(1894), kanske hans bästa roman, Mimes (1894), La
croisade des enfants (1896), Spicilége (s. å.) och
Vies imagi-naires (s. å.). Dessutom öfversatte han
Defoes "Moll Flanders" (1896) och "Hamlet" (tills,
med E. Moraud) för Sarah Bernhardtteatern (1899),
och i afh. Le jargon des coquillards en 1&55 (1890)
lämnade han intressanta upplysningar om Fr. Villon.
J-M.
Schworbe. Se ösel.
Schvung (ty. schwung), fart, kläm, rask energi,
hastighet.
Schwyz. 1. Kanton i Schweiz, en af de tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
