Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwann, Theodor· - Schwannska celler. Se Myelin och Schwann, Th - Schwanthaler, Ludwig Michael - Schwappach, Adam Friedrich - Schwarm, ty., krigsv. Se Grupp 1 - Schwartz, Johan David. Se Swartz, J. D. - Schwartz. 1. Gustaf Magnus S 2. Marie Sofie S 3. Viktor S 4. Eugen S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1239
Schwannska celler-Schwartz
1240
af organiska frön (jästcellerna). Också inom
muskelfysiologien gjorde S. betydande inlägg. S. var
en varmt troende katolik; innan han offentliggjorde
sina "Mikroskopische untersuchungen", anhöll han hos
ärkebiskopen i Mecheln om dennes utlåtande, huruvida
bokens innehåll strede mot kyrkans lära. Detta
hindrade honom icke att kraftigt bidraga till
afslöjandet af ett af de kyrkliga myndigheterna
på 1870-talet anordnadt religiöst bedrägeri, hvars
hufvudperson var en hysterisk flicka. S. var led. af
sv. Vet. akad. sedan 1874. R- T-dt,
Schwannska celler. Se Myelin och Schwann, Th.
Schwanthaler, Ludwig Michael, tysk skulptör, f. 26
aug. 1802 i München, d. där 15 nov. 1848, studerade
först hos sin fader, Franz S. (d. 1821), som äfven
var bildhuggare, sedan vid Münchens konstakademi och
under upprepade resor till Eom. Från 1835 till sin
död var han professor vid Mtinchens konstakademi. S.,
som i sina utkast visade ovanlig fantasikraft och
uppfinningsförmåga samt utförde sina arbeten med
improvisatorisk lätthet, lyckades dock ej komma fram
till en afslutad genombildning af formen, något,
som berodde dels på hans kroppsliga svaghet, till
någon del äfven på den skyndsamhet, med hvilken konung
Ludvig pådref arbetena i München. Hans verk göra en
flyktig dekorativ verkan. S. utgick från antiken och
utförde i denna anda den inre plastiska utstyrseln
af Glyptoteket. I k. slottet, där han hade att
utföra en 85 m. lång fris öfver korstågen, sökte han
sammansmälta antikt och romantiskt. I gafvel-gruppen
för Walhalla, Hermannsslaget, tog det romantiska
öfverhand. Han lyckades i regel bäst med figurer ur
medeltiden, under det att en sådan idealfigur som
den kolossala, 20,s m. höga Bavaria (se d. o. med
fig.) framför Ruhmeshalle synes rent abstrakt och ej
ens monumentalt verkningsfull. Till det relativt bästa
han i denna väg utförde höra 12 förgyllda bronsstoder
af det bajerska konungahusets förfäder - bland dem
Karl XII - i tronsalen i slottet i München. Han
gjorde utkast till eller fullbordade många
porträttstoder, såsom Tilly och Wrede, modellerna till
en mängd konstnärsstatyer till Pinakoteket, Rudolf
af Habsburg (i Speiers dom) m. fl. Där det gällde att
framställa moderna personligheter, räckte kraften att
karakterisera icke till, hvarför hans stöder af Mozart
i Salzburg och Goethe i Frankfurt a. M. anses rent af
misslyckade. Något större konstvärde egde ej heller
Karl XIV Johans staty i Norrköping (aftäckt 1846),
som beställdes af S. på grund af att han arbetade så
fort och billigt - en beställning, som väckte mycken
harm inom den svenska konstnärsvärlden. S. erbjöd sig
sedan förgäfves att utföra Karl Johans ryttarstaty,
då denna skulle
resas i Stockholm. Jfr Trautmann,
"L. S:s reli-quien" (1858).
C. R. N. (G-g N.)
Schwappach, Adam Friedrich, tysk forst-man, f. 1851
i Bamberg (Bajern), studerade vid forstakademien i
Aschaffenburg och universitetet i Munchen, hvarest han
1872 promoverades till doktor i statshushållning. 1873
inträdde han i praktisk skogstjänst, men var 1876-78
assistent å kemiska laboratoriet vid forstakademien i
Aschaffenburg, där han äfven uppehöll föreläsningar i
skogshistoria. Han blef professor i skogshushållning
1881 vid universitetet i Giessen och 1886 vid
forstakademien i Eberswalde samt tillika ledare för
skogsafdelningen af skogsförsöksväsendet där. 1908
utnämndes S. till geheimeregeringsråd. Han är led. af
Landtbruks-akad. (1909). Af hans många skrifter
behandla de betydelsefullaste skogsförsöksväsendet,
särskildt skogens tillväxtförhållanden. Han har
också utgett s. k. erfarenhetstabeller öfver
alla de viktigare trädslagen samt Handbuch der
först- und jagd-geschichte Deutschlands (1884)
och Forstpolitik. J ägd- und fischereipolitik
(1894). I Sverige är han mest känd genom det där högt
uppskattade och mycket använda arbetet Die kiefer
(1908). G. Sch.
Schwarm, ty., krigsv. Se Grupp 1.
Schwartz, JohanDavid. SeSwartz, J. D.
Schwartz. 1. Gustaf Ma g n u s S., tekno-log,
f. 21 aug. 1783 i Helsingfors, d. 25 mars 1858 i
Stockholm, studerade vid Åbo universitet, ingick
1801 i Bergskollegium och 1805 i kontrollverket
samt utnämndes vid sistnämnda verk 1812 till förste
kontrollör och 1816 till of ver direktör. Redan
1809 utnämnd till professor i fysik och teknologi
vid Yet. akad., förordnades han 1825 till direktör
vid det s. å. hufvudsakligen efter hans egen plan
inrättade Teknologiska institutet. Ovanligt rikt
utrustad å hufvudets vägnar, var S. en intressant
föreläsare och knöt därjämte sitt namn vid en mängd
uppfinningar: en af svenska staten belönad metod
för vedkolning i ugn (se K o In i n g, sp. 574),
en rektifikator vid brännvinsbränning (förskaffade
honom 1814 en hedersgåfva från Ryssland), en af
Landtbruksakad. prisbelönt linberedningsmaskin, en
inrättning för spannmålstorkning, en utlakningsapparat
m. fl. Med anledning af anmärkningar, som riktades
mot hans förvaltning af Teknologiska institutet, tog
S. 1845 afsked från sin befattning och sysselsatte
sig därefter nästan uteslutande med frenologiska
studier. S. var led. af Vet. akad. (1812), Landtbruks-
och Krigsvet. akad. Han utgaf bl. a. Handbok i
mineralogi (l d., 1804).
2. MarieSofieS., den föregåendes hustru,
romanförfattarinna, född Birath, f. 4 juli 1819 i
Borås, d. 7 maj 1894 i Stockholm, var dotter till en
köpman, som afled före hennes födelse och efterlämnade
hennes moder i stor fattigdom. Yid halftannat års
ålder upptogs hon som eget barn af
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
