Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saskatchewan - Saskatoon - Saskia - Saskia - Saslavi - Sasonov, rysk utrikesminister. Se Sazonov - Sass (äfven Sasse, Sax och Saxe) Marie Constance - Sassafras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-56°. Den dagliga temperaturväxlingen är mycket
stor, ända till 14-16 grader; tillfälligtvis faller
temperaturen i början af juni och senare hälften
af aug. farligt nära fryspunkten. Nederbörden
varierar mellan 360 och 460 mm., hvaraf nära 60
proc. under vegetationstiden. 1911 funnos 96,372
farmer med en areal af 115,900 kvkm., hvaraf 48,040
kvkm. odlad jord, och var deras värde (oberäknadt
lösa inventarier) 659,5 mill. doll. (näst Ontarios,
926 mill., det största någon af Dominions provinser
kunde uppvisa). Mest odlas hvete och hafre, därnäst
korn samt mycket lin.
1914 funnos 609,500 hästar, 679,000 nötkreatur,
126,000 får och 454,700 svin. Värdet af
farmernas afkastning af skörd, kreatur, smör etc.
1914 beräknades till 152,75 mill. doll. (näst
Ontarios, 196 mill. doll.) det högsta i Dominion.
Tillgången på malmer är ej synnerligen stor,
men af stenkol brötos 1914 232,500 ton. Antalet
industriella verk var 1913 240 med 4,528 arbetare
och ett tillverkningsvärde af nära 16,8 mill. doll.
Exporten hade 1912 ett värde af 4,6 mill. doll.,
importen af 14,3 mill. Järnvägarnas längd
(1914) var 8,190 km., hvaribland märkas delar af
Canadian-pacific- och Canadian northern railway,
hvartill snart kommer Grand Trunk pacific railway,
alla sammanbindande Atlantiska och Stilla hafvens
stränder. (Se Pacifikjärnvägar, sp. 1215.)
1901 hade prov. 91,279 inv., 1911 492,432
(ökning 439,5 proc.) och beräknades 1914 ha 691,000.
Indianerna voro 1915 9,775. Provinsens representation består af en
kammare (legislative assembly) på 54 medlemmar. I
spetsen för förvaltningen står en lieutenant
governor, som biträdes af ett executive council af 7
medlemmar. I Dominions senat har prov. 4 led., i dess
house of commons 16. Undervisningsdepartementet
(under en särskild minister) har genom ett
undervisningsråd (5 medl.) och inspektörer ledningen
och kontrollen af den allmänna undervisningen.
Folkskolorna (2,966 år 1914) underhållas af
kommunerna med bidrag af prov.; i Regina och
Saskatoon finnas lärarseminarier, hvarjämte
under vintern hållas under skolinspektörers
ledning kurser för lärare på flera orter.
Ett universitet upprättades 1907 (öppnadt
1912) i Saskatoon jämte lantbruksskola
(med ett område af 540 har). Hufvudstad är Regina
(omkr. 50,000 inv. 1914). S. var intill 1905
ett distrikt af Nordvästterritorierna, men blef
då provins och har utvidgats med de förra
distrikten Assiniboia och östra delen af Athabasca,
hvars västra del lades till den nya prov. Alberta.
1. J. F. N. 2. Wbg.
Saskatoon [säskoto’n], stad i Dominion of
Canada, prov. Saskatchewan vid västra stranden
af South-Saskatchewan. 12,004 inv. (1911;
beräknad folkmängd 1914 32,000). I S. finnes
ett 1912 öppnadt University of Saskatchewan
(filosofisk-naturvetenskapligt college, juridiskt
college och landtbrukscollege) mod affilierade
teol. -colleges och lärarseminarium samt omkr. 250
lärjungar (1914).
Saskia, historiskt bekant såsom Rembrandts första
hustru, Saskia van Uylenburgh (Uylenborch,
d. 1642), en vacker och förmögen borgmästardotter
från Leeuwarden, med hvilken han 1634 ingick ett
lyckligt äktenskap. Konstnären har förhärligat
henne i flera både symbolistiska och realistiska
framställningar. De ryktbaraste porträttbilderna af S. finnas i Dresden,
Kassel och Berlin. Jfr fig. 2 i art. Rembrandt.
Saskia, astron., en af småplaneterna.
Saslavl l. Saslav, rysk kretsstad i
guv. Volynien, vid Goryn, en biflod till
Pripet. 12,611 inv. (1897).
Sasonov, rysk utrikesminister. Se Sazonov.
Sass (äfven Sasse, Sax och Saxe), Marie Constance,
fransk operasångerska, f. 1838 i Gent, d. 1907 i
Paris, började sin bana som chansonettsångerska
på kaféer i Paris, debuterade 1859 på Théâtre
lyrique och firade 1860-70 på Stora operan triumfer
med sin härliga röst. 1864 gifte hon sig med en
sångare, Castan (Castelmary), men skildes från
honom 1867. Efter 1870 uppträdde hon i Italien,
England, Spanien, Portugal, Ryssland och Egypten samt
öppnade sedermera en sångskola i Paris. Hon skref
själfbiografien Souvenirs d’une artiste (1902).
(E. F-t.)
Sassafras Nees, bot. farm., ett till fam. Lauraceae
Vent., kl. (Diaecia) Enneandria L., hörande, från
Laurus L. utbrutet släkte. Den officinella arten
S. officinalis Nees tillhör Nord-Amerika, från Florida
och Missouri upp till Canada. I södern blir den
ett träd af stundom mer än 15 m. höjd, men i norden
växer den blott i buskform. Bladen affalla årligen; de
tidigare bladen äro hela, ovala, de senare utvecklade
äro treflikiga. Trädet blommar på bar kvist och har
skildkönade blommor, ordnade i små sammansittande
kvastar. Frukten är ett omvändt äggrundt, vid
mognaden blågrönt bär, som vid basen är omgifvet
af den köttiga, röda foderpipen. I Sv. farmakopén
ha förr varit upptagna rotens bark och ved, cortex
et lignum radicis Sassafras, som infördes i större
eller mindre stycken eller block, trinda, greniga med
mjuk, matt gråaktigt rödbrun bark. Barkens inre lager
ha lifligare rödbrun färg och fastare byggnad samt
innehålla rikligt flyktig olja. Rotveden är lätt och
mjuk, så att man utan svårighet kan skära densamma,
hvarvid en stark fänkålslik lukt utvecklas. Ur
denna rot framställes i Amerika i stor mängd, genom
destillation, en flyktig olja, aetheroleum sassafras,
af gul eller rödaktig färg och lukt lik fänkåls. Den
består till 80-90 proc. af safrol, C6 H3 (C3 H5) O2
CH2 (allylpyrokatekinmetyleneter), en gulaktig, starkt
luktande vätska, som i köld stelnar till färglösa
kristaller. Detta ämne, hvilket försökts som invärtes
medel (5-10 droppar) vid reumatism samt som aromatiskt
magmedel, är i större doser ett ganska häftigt gift,
som alstrar kräkningar, kramp, hallucinationer,
medvetslöshet och förlamning samt, i ej för hastigt
förlöpande fall, fettdegeneration i lefver, njurar
och hjärta. Bruket att med safrol parfymera tvål
är måhända ej alldeles ofarligt. Safrol oxideras i
kroppen delvis till piperonylsyra,
C6 H3 . 02 . CH2 . COOH, som af går med urinen. Af safrol
kan framställas piperonal (på grund af den om
heliotrop erinrande lukten äfven kalladt heliotropin),
C6H3 (CHO) (O2 CH2). Denna ogiftiga kropp finnes i den
flyktiga oljan hos Spiraea ulmaria och i en del
sämre vaniljsorter samt kan framställas äfven af
piperinsyra, härstammande från piperin uti peppar –
däraf namnet piperonal. Sistnämnda ämne spelar en
stor roll i parfymfabrikationen och saknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
