Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sapindales - Sapindeneæ, bot. Se Sapindales - Sapindus - Sapium - Sapo - Sapoedi - Sapogenin, kem. Se Saponiner - Saponaria - Saponifiering l. Saponifikation (af lat. sapo, se d. o.), kem. Se Fett, sp. 123 - Saponiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ceæ, Melianthaceæ, Hippocastanaceæ m. fl. bilda
hos några förf. ordningen Aesculineæ. G- L-m.
Sapindineæ, bot. Se Sapindales.
Sapindus L., bot., trädsläkte af fam. Sapindaceæ
med parbladiga blad och rikblommiga vippor af oftast
aktinomorfa blommor. Frukten är stenfruktartad,
ovingad klyffrukt, bestående af l-3 delfrukter. Af de
11 i tropiska Amerika och Asien förekommande arterna
är S. Saponaria (Amerika) mest bekant. Dess fruktkött
är mycket rikt på saponin, hvarför frukterna, såpbär
l. såpnötter, sedan uråldriga tider användts till
tvätt och rengöring och utgöra en handelsvara. På
samma sätt användas frukterna af S. Mukorossi i Kina
och Japan och S. trifoliatus i Syd-Asien. Såpbär
ha anträffats i de gamle romarnas grafvar. De
hårda, svarta, klotrunda fröna af S. Saponaria
användas till radband. Släktets första geologiska
uppträdande synes ha infallit under kritperioden,
från hvars aflagringar inom Europa, Nord-Amerika
och Grönland till detsamma sannolikt hörande blad
blifvit beskrifna. Af de många tertiära arterna är
Sapindus falcifolius från Europas oligocena, miocena
och pliocena aflagringar af särskildt intresse, enär
arten är närmast besläktad med den i södra delarna
af Förenta staterna nu lefvande S. marginatus, ett
exempel bland många på den nära förvantskapen mellan
Europas tertiära flora och nutidens nordamerikanska.
G. L-m. A. G. N.
Sapium P. Br., bot., ett artrikt släkte af träd och
buskar i tropikerna, hörande till fam. Euphorbiaceæ,
underfam. Crotonoideæ. Bladen äro vanligen glatta,
skaftade, helbräddade. Blommorna sitta i terminala
klasar eller ax. Ståndarna äro 2-3, fria, frukten en
mer eller mindre köttig kapsel. Mest bekant af arterna
är S. sebiferum (Stillingia sebifera, talgträdet),
inhemsk i Kina och Japan, odlad i Ostindien och andra
tropiska länder. Fröna äro omgifna af ett lager
af fett, som förarbetas till ljus eller användes
till tvålberedning. Denna s. k. kinesiska talg, som
är hård och hvit, erhålles äfven ur själfva fröna
genom deras krossning och urkokning, men är då mera
mörkt färgad. Af några amerikanska arters mjölksaft
erhålles en kautschuk af utmärkt beskaffenhet.
G. L-m.
Sapo, Såpa, Tvål, farm., föreningar af fettsyror med
kalium (såpa) eller med natrium (tvål) - de förra
af salfvas konsistens, de senare fasta. Svenska
farmakopén innehåller 3 såppreparat: S. jodatus,
jodsåpa (veterinärmedel), S. kalinus, kalitvål,
och S. kalinus venalis, såpa (handelsvara), samt
2 tvålpreparat: S. albus, hvit tvål, silkestvål,
samt S. medicatus, medicinsk tvål. Såporna användas
uteslutande utvärtes på huden för rengöring och mot
många hudsjukdomar, tvålarna ibland äfven invärtes
- hvit tvål stundom i lösning som motgift vid
förgiftning med en syra, den medicinska tvålen i
piller o. d. C. G. S.
Sapoedi [-pudi] 1. Sapudi, holländsk ögrupp ö. om
Madoera, n. om Java. 159 kvkm. med 48,000 inv.,
består af hufvudön S. (104 kvkm.), Ra As m. fl. öar,
alla låga och omgifna af ref. Export af boskap, fisk,
sköldpadd, trepang m. m. J. F. N.
Sapogenin, kem. Se Saponiner.
Saponaria L., bot. farm., ett till fam.
Caryophyllaceæ, underfam. Silenoideæ, hörande örtsläkte. I
Sverige förekommer odlad som prydnadsväxt och
förvildad S. officinalis, såpnejlika, en tämligen
stor, glatt ört, med krypande rotstock, från hvilken
uppskjuta 30-60 cm. höga, upptill greniga stjälkar,
med motsatta, tämligen breda blad. De med ett
örtartadt, rörformigt foder (utan ytterfoder) omgifna,
hvita eller rödlätta, ofta fyllda blommorna sitta i
kvastlika samlingar. Hela örten innehåller saponin (se
Saponiner), hvilket ämne föranledt användandet
i medicinen af den förr i Sverige officinella s. k.
såproten, radix Saponariæ, som är l-2 dm. lång, 2-3
mm. tjock, med rödbrun bark och hvit ved, hvarigenom
den skiljes från krapproten, som utvändigt har
liknande färg, men rödgul ved. Såproten kan användas i
lungkatarrer till att underlätta upphostningen. Som
prydnadsväxt odlas äfven den enåriga, lågväxta
S. calabrica med rosenröda blommor. Jfr Grönsaftkur.
O. T. S. (G. L-m.)
Saponifiering l. Saponifikation (af lat. sapo, se
d. o.), kem. Se Fett, sp. 123.
Saponiner (af lat. sapo, såpa), kem. farm., en serie
kväfvefria glykosider (se d. o.), som förekomma
synnerligen allmänt i växtriket, hos öfver 400 arter,
tillhörande mer än 60 naturliga familjer från ett
flertal trakter på jorden. Företrädesvis finnas de i
barkar eller frukter, men anträffas äfven i stammar,
rotstockar, rötter och rotknölar, blad och frön. Det
uppges som sannolikt, att saponinerna bildas i
växternas blad, men sedan aflagras i andra delar. Kika
på saponiner äro aracéer och liljeväxter, moracéer,
karyofyllacéer, ärtväxter och rosacéer. Ur växtdelar
extraheras saponiner bäst med metylalkohol och fällas
därpå med baryt. De utgöra hvita, amorfa pulver af
neutral reaktion, utan lukt; smaken är först sötaktig,
därefter ihållande skarp och rifvande. Pulvret retar
häftigt till nys-ning. Saponinerna äro lättlösliga
i vatten och karakteriseras särskildt däraf,
att vattenlösningen, som är opaliserande, redan
vid en halt af 1 på tusen saponin skummar starkt,
likt såplösning. Saponinhaltiga växtdelar, särskildt
kvillajabark, ha därför fått en betydlig användning
som rengöringsmedel vid tvätt etc. Saponiner fällas
af alkohol och kunna utsaltas med ammoniumsulfat;
men det är ofta svårt att fullständigt skilja
dem från garfämnen. De rödfärgas af koncentrerad
svafvelsyra och ge blågrön fällning vid värmning med
lika delar koncentrerad svafvelsyra och alkohol samt
tillsats af l droppe järnvitriollösning (Lafons
digitalinprof). Saponinerna synas bilda en "homolog
serie" (se Homolog 3) af formeln
CnH2n__8O10 spjälkas af syror, alkalier eller
vissa ferment till glykos eller galaktos och i
vatten olösliga sapogeniner af obekant byggnad. Bland
viktigare saponiner märkas: saporubrin, det första
kända saponinet, upptäckt 1807 i roten af Saponaria
officinalis, cyklamin (se d. o.), digitonin (se
Digitalis, sp. 407), kvillajasyra, C19H30O10, och
kvillajasapotoxin, C17H26O10, båda i kvillajabark
(se Quillaja), hvars saponinhalt kan uppgå
till 9 proc., senegin i Senegarot (se d. o.), gitagin
1. agrostemmasapotoxin i rödklättfrö af Agrostemma
Githago, paridin hos Paris quadrifolia; se äfven
Gypsophila. Enligt en uppgift skulle de verksamma
ämnena i vissa ormgifter (se Ormgift, sp. 923),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
