Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - San Juan - San Juan Bautista - San Juan de Fuca-sundet - San Juan mounts [sän dJo'en mau'nts], del af Klippbergen. Se Amerika, sp. 786 - San Juans arkipelag - San Julian de los Guines [jolia'n de lås gi'nes], stad. Se Guines, Los - Sank - Sankelmark - Sankey [sä'nki], Ira David - Sankhya. Se Samkhya - Sanklo - Sankt - Sankta Katarinas fruntimmersorden. Se Ordnar, sp. 836--837 - Sankt Alexander-Nevskij-orden. Se Ordnar, sp. 837 - Sankt Andreæ. Se Andreæ, Sankt - Sankt Andreas, ö. Se Donau, sp. 708 - Sankt Andreasberg. Se Andreasberg - Sankt Andreasorden. Se Ordnar, sp. 836, och Tistelorden - Sankta Anna - Sankt Annæorden. Se Ordnar, sp. 832 o. 837 - Sankt Antons eld. Se Antonius-eld - Sankt Antonsriddare. Se Antonius-orden - Sankt Avold - Sankt Barbaras öar. Se Abrolhos 1 - Sankt Bernhard, Stora och Lilla, alppass. Se Bernhard - Sankt Bernhardin, bergpass. Se Bernhardin - Sankt-berhardshunden, zool. Se Hunden, sp. 1314--15, samt fig 2 å PL. IV - Sankt Bertils. Se Bertils, Sankt - Sankt Birgittas kapell. Se Göteborg, sp. 894 - Sankt Blasien - Sankt Brandans ö. Se Brandanus, sp. 1443 - Sankt Croix [kråjs], förr Sainte-Croix, ö. Se Dansk-västindiska öarna - Sankt Davidsöarna. Se Mapia - Sankt Domingo aprikoser, bot. Se Mammea - Sankt Elins källa. Se Elins källa - Sankt Elisabetföreningen. Se Elisabetinnor - Sankt Àloi [elwa'] l. Eligius den helige. Se Eligius - Sankte Pers fisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
11. S. de Pasto [pa’stå], stad. Se Pasto. –
12. S. de Vera de las Siete Corrientes
[ve’ra de las siə’te kårriə’ntes], stad. Se Corrientes
2. 2–4, 7–10. (J. F. N.)
San Juan Bautista [choa’n
baoti’sta]. 1. Hufvudstad i mexikanska staten
Tabasco, vid floden Grijalva, vid sin mynning
kallad Tabasco. Omkr. 6,000 inv. S. drifver liflig
handel med det inre landet. – 2. Hufvudstad på
Förenta staternas västindiska ö Puerto Rico. 48,716
inv. (1910). S. ligger på en holme utanför norra
kusten och är med tre broar förenadt med denna,
har god, men svårtillgänglig hamn, som är starkt
befäst, och örlogshamn. Biskopssäte med katedral,
prästseminarium, kloster. Export af kaffe, tobak,
socker m. m. 1 o. 2. (J. F. N.)
San Juan de
Fuca-sundet [sp. ch6a’n de f oka-, eng. san djö^n
di fö^kä-], sund på Nord-Amerikas västra kust, 25
km. bredt och 150 km. långt, mellan Vancouvers ö och
staten Washington.
San Juan mounts [san djö’en maVnts], del af
Klippbergen. Se Amerika, sp. 786.
San Juans arkipelag [sp. cho^ns-, eng. san djö^ns-]
1. Haroarkipelagen, ögrupp vid Nord-Amerikas västra
kust, skiljes från Vancouvers ö af Harosundet, från
fastlandet, staten Washington, af Kosariokanalen. Den
omfattar 1,690 kvkm., hvaraf S. Juan 138, O rea s
155 och L o p e z 77 kvkm. San Juan är bördigt och
eger förträfflig hamn. Sedan England 1846 till Förenta
staterna afträdt hela fastlandet och hälften af sundet
mellan kontinenten och Vancouvers ö, uppstod tvist om
eganderätten till S. De diplomatiska förvecklingarna
löstes af tyske kejsaren Vilhelm I, hvilken, vald till
skiljedomare, fällde utslaget till Förenta staternas
fördel 1872. (J-F. N.) San Julian de los Guines
[jobVn de lås gi’nes], stad. Se Guines, Los.
Sank, sjöv. Ett fartyg säges skjutas,
seglas eller borras i sank, då det
till följd af grundskott, torpedering,
minsprängning, kollision eller ramning sänkes.
B. N.*
Sankelmark, by i Schleswig, 10 km. s. om Flens-burg,
i Oversö socken. Där stod 6 febr. 1864 en häftig
strid mellan en dansk brigad under Max Muller (2,800
man), som var stadd på återtåg från Dannevirke,
och de förföljande österrikarna (6,300 man) under
Gablenz. Danskarnas förlust utgjordes af 234 stupade
och sårade samt 542 fångar, österrikarnas af 431
man. Ett minnesmärke öfver de fallne restes 21
sept. 1889. E. Ebg.
Sankey [sä^ki], Ira David, nordamerikansk andlig
sångare, f. 1840 i Edinburgh, Pennsylvania, där fadern
var bankdirektör och senator, d. (blind sedan 1903)
14 aug. 1908, visade tidigt håg för musik och blef på
1860-talet ledare för körsången i en metodistkyrka
i New Castle, Pä. Han vardt äfven föreståndare för
församlingens söndagsskola och ordf. i Kristliga
föreningen af unge män.
Sedan 1870 följde han Moody (se denne) på dennes
evangelisationsfärder i Amerika och Europa och sjöng
därvid, utrustad med vacker baryton, ackompanjerande
sig med harmonium, af honom diktade lättfattliga
sånger till sina egna eller valda melodier. Dessa
sånger, Sacred songs and solos, blefvo ofantligt
populära och ha öfversatts till många språk. Genom
bokförläggare K. A. V. Lundholm, som själf åhört Moody
och Sankey, blefvo "Sankeys sånger" under titeln
"Andliga sånger" och "Sånger till lammets lof",
utgifna på svenska 1875. (E. M. R.)
Sänkhya. Se S ä m k h y a.
Sanklo 1. Sank los (ty. sandkloss), inflammation i
testiklarna. Se Gonorré.
Sankt, förkortadt S. 1. S:t (af lat. safnctus),
helig. Ordet förekommer oftast vid namn.
Sankta Katarinas fruntimmersorden. Se Ordnar,
sp. 836-837.
Sankt Alexander-Nevskij-orden. Se Ordnar, sp. 837.
Sankt Andrese. Se Andre ae, Sankt.
Sankt Andreas, ö. Se Donau, sp. 708.
Sankt Andreasberg. Se Andreasberg.
Sankt Andreasorden. Se Ordnar, sp. 836, och
Tistelorden.
Sankt Anna, socken i Östergötlands län, Hammarkinds
härad. 12,477 har. 1,890 inv. (1915). S. utgör ett
pastorat i Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt.
Sankt Annaeorden. Se O r d n a r, sp. 832 o. 837.
Sankt Antons eld. Se Antonius-eld.
Sankt Antonsriddare. Se Antonius-orden.
Sankt Avo’ld, stad i tyska reg.-omr. Lothringen,
vid Rossel. 6,400 inv. (1910). Tillverkning af
lim och gelatin, konstgjorda gödselmedel m. m.
J. F. N.
Sankt Barbaras öar. SeAbrolhosl.
Sankt Bernhard, Stora och Lilla, alppass. Se Bernhard.
Sankt Bernhardin, bergpass. Se B er n h ar-di n.
Sankt-bernhardshunden, zool. Se Hunden, sp. 1314-15
samt fig. 2 å pl. IV.
Sankt Bertils. Se Bertils, Sankt.
Sankt Birgittas kapell. Se G ö t e b o r g, sp. 894.
Sankt Bla’sien, badensisk amtsstad, 772 m. ö. h.,
i södra Schwarzwald, i öfre Albdalen. 1,759
inv. (1905). S. var urspr, ett benediktinkloster,
grundlagdt omkr. 945 och upphäfdt 1807, då dess
förmögenhet steg till 5,2 mill. gulden. Luftkurort,
öppen hela året, med omkr. 6,000 kurgäster. J.F.N.
Sankt Brandans ö. Se B r a n d a n u s, sp. 1443.
Sankt Croix [kråjs], förr Sainte-Croix [sät krwa’],
ö. Se Dansk-västindiska öarna.
Sankt Davidsöarna. Se Ma p i a.
Sankt Domingo aprikoser, bot. Se Mammea.
Sankt Elins källa. Se Elins källa.
Sankt Elisabetföreningen. Se Elisabetinnor.
Sankt Éloi [elwa’] 1. Eligiusdenhelige. Se E l i g
i us.
Sankte Pers fisk, Petersfisk, Zeus faber, zool.,
en till gruppen Zeorhombi, ordn. taggfenin-gar
(Acanthopterygii), hörande fisk. Kroppen är hoptryckt
och hög, ryggfenan tudelad, munöppningen stor. Vid
basen af de långa rygg- och analfenorna finnes en
rad af taggsköldar. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
