Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - San Francisco - San Francisco de Campeche [-thi'skå de kampe'tJe]. Se Campeche 2 - San Francisco de la Selva de Copiapo [-thi'skå de la se'lva de kåpiapo]. Se Copiapo - San Francisco de Tisnados - San Fratello - Sanga - Sangallo [-lå], italiensk konstnärssläkt - Sangan, zool. Se Zebun - Sangarios - San Gavino Monreale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världsutställning – The Panama-Pacific International
exposition – upptagande en areal af 256 har. I
denna utställning (jfr fig. 5–8) deltogo de
flesta nationer, bl. a. äfven Sverige, som
hade sin utställning i en efter ritningar
af Ferd. Boberg uppförd byggnad (fig. 8).
J. F. N.
San Francisco de Campeche [-thi’skå de
kämpe’tje]. Se Campeche 2.
San Francisco de la Selva de Copiapo [-thi’skå de la
se’lva de kåpiapå’]. Se Copiapo.
San Francisco de Tisnados [-thi’skå de tisna’dås],
stad i staten Guarico i Venezuelas förenta stater, vid
Tisnados, en biflod till Portuguesa. Omkr. 10,000 inv.
J. F. N.
San Fratello [-lå], stad i italienska prov. Messina,
på Sicilien, 15 km. från Tyrrhenska hafvet nära
järnvägen Messina-Palermo. 10,424 inv. (1911) i
hela kommunen. Staden anlades af lombarder under
Roger I, hvarför invånarna ännu tala en munart olik
landtbefolkningens. I närheten ligger grottan San
Teodoro, bekant för en mängd fossila däggdjursben.
(J. F. N.)
Sanga, flod i Franska Kongo, biflod fr. h. till
Kongo, uppstår under 3° 30’ n. br genom föreningen af
Mambere och Kadei, strömmar i sydlig riktning, upptar
fr. h. Ngoko och bildar vid föreningen med Kongo ett
stort delta. Dess lopp, som flerstädes vidgar sig
till 2 km. bredd, är fylldt af öar och sandbankar.
(J. F. N.)
Sangallo [-lå], italiensk konstnärssläkt. -
1. Giuliano da S., arkitekt och skulptör, f. 1445,
d. 1516, var en af den senare ungrenässansens mästare
i Florens, en bland dem, som bildade öfvergången till
den högsta blomstringen. Af hans verk finnas i Florens
en vacker klostergård till S. Maria Maddalena de’
Pazzi, 1492-1505 med Joniska kolonner, bildade efter
ett i Fiesole funnet antikt kapital, vidare Palazzo
Gondi (efter 1494), berömdt för sin pittoreska gård,
men "i detaljbildningen snarare värdigt en guldsmed
än en arkitekt", möjligen också Pal. Antinori,
därjämte en villa, Poggio a Cajano, byggd åt Lorenzo
Magnifico, samt möjligen sakristian i S. Spirito, ett
af de vackraste mindre kyrkobyggnadsverken i Florens
(1489 ff.). I Prato, n. v. om Florens, utförde han
den lilla kyrkan Madonna delle Carceri, i sin form ett
grekiskt kors med tunnhvalf och kupol, en byggnad af
utmärkt verkan. I Rom, där han var verksam i påfven
Julius ILs tjänst i början af 1500-talet, utförde han
befästningsarbeten i S. Angelo och arbetade på den
nya tribunan i Peterskyrkan, innan Bramantes ombyggnad
började. Med orätt har man tillskrifvit honom fasaden
till S. Maria dell’ Anima i Rom. Däremot lär han,
enligt Vasaris uppgift, jämte sin broder Antonio
ha snidat kasett-taket i S. Maria maggiore, rikt
och dock måttfullt prydt med guldornament på hvit
grund. F. ö. utförde han,
bland mindre dekorativa verk, två graf vårdar i
S. Trinità (Florens), med reliefmotiv från antika
sarkofager. Man eger af S. i behåll 2 bd teckningar
efter antika byggnader. - 2. Antonio da S. d. ä.,
den förres broder, arkitekt, f. 1455, d. 1534,
var mest verksam utom Florens. Hans hufvud verk är
den efter 1518 uppförda kyrkan Madonna di S. Biagio
i Montepulciano, hvilken liknar broderns Madonna
delle Carceri, men är mera utvecklad och, under
inflytande af Bramantes utkast till S. Pietro i
Rom, liksom öfversatt på högrenässansens klassiska
formspråk (kupolen t. ex. stödd på en cylinder med
smärta korintiska pelare). I samma stad finnas af
honom Pal. Cercini och hans eget hus (1518) samt
Pal. Bellarmini. I San Savino, där han lefde senare,
uppförde han flera palats, bl. a. Pal. Communale och
Loggia de’ Mercanti, i Arezzo kyrkan dell’Annunziata
och i Cività Castellana fästningen. - 3. Antonio da
S. d. y., de förres syskonbarn, arkitekt, f. 1482,
d. 1546, hette eg. Antonio Cordiani, var
en af Bramantes förnämsta lärjungar och verkade
hufvudsakligen i Rom. Hans arbeten äro af olika
värde. Bäst äro de, som uppfördes under inflytande
först af Bramante, sedan af Rafael. Bland dem märkas
ett kapell i S. Giacomo degli Spagnuoli (Rom) och ett
åttkantigt kapell vid domen i Foligno (1537), bägge i
Bramantes art, flera kyrkor och palats i Rom, såsom
det inre af S. Spirito och Pal. Sacchetti, som han
byggde åt sig själf, samt framför allt Pal. Farnese,
Roms förnämsta palats, fullbordadt af Michelangelo,
som ändrade dess totalkaraktär genom att öka murarnas
höjd och tillsätta taklisten samt gårdens öfre våning
med för byggnadens öfriga delar helt nya former,
I Sala regia (Vatikanen) är anordningen hans samt
af detaljerna de härliga stuckarbetena (utförda af
Perino del Vaga och Daniele da Volterra). S. deltog
äfven i uppförandet af Peterskyrkan. Efter
Rafaels död (1520) blef han byggets ledare,
med Baldassare Peruzzi som medhjälpare. Det blef
dock föga uträttadt, förr än 1534, då södra och
främre korsarmarna utfördes till lika längd och
hvälfdes. Två år senare blef Michelangelo byggets
ledare. S. utförde äfven fästningsbyggnader i
Perugia, Ancona och Nepi. - 4. Francesco da S.,
den förstnämndes son, skulptör, f. 1494, d. 1576,
var en af Andrea Sansovinos mera betydande
efterföljare. Hans arbeten, bl. a. marmorgruppen
Madonnan och S. Anna med Jesusbarnet, på
altaret i Or S. Michele (Florens), äro mer
eller mindre osjälfständiga och maniererade.
l-4. C. R. N.*
Sangan, zool. Se Zebun.
Sangarios (Sangarius), forntida namn på
Sakaria.
San Gavino Monreale [gavmå månreäle], stad på
Sardinien, prov. Cagliari, vid järnvägen mellan
Oristano och Cagliari. Omkr. 3,500 inv. (1905).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
