- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
643-644

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandberg, norsk familj - Sandberg [sä'ndbeg], Samuel Louis Graham - Sandberger, Karl Ludwig Fridolin von - Sandberger, Adolf - Sandbergska samlingen. Se Sandberg K - Sandbin - Sandbläster - Sandbordsplanka l. Sambordplanka. Se Bordläggning, skpsb. - Sandby - Sandby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

643

Sandberg-Sandby

644

munala sjukhus och öfverläkare vid den kirurgiska
afdelningen där. Han har i medicinska facktidskrifter
författat en mängd uppsatser.

4. O le K ö mer Aagaard S., son till S. 2,
landtbrukarej f. 1865, blef officer 1885,
men tog 1902 afsked som kapten. Sedan 1889
hade han varit hemmansegare och öfvertog efter
fadern Storhamars gods. Fr. o. m. 1892
har S. varit redaktör af "Aftenpostens"
landtbrukstidning. Han är en af ledarna i de norske
landtmännens organisation. 1910-12 representerade
S. Hedemarkens krets i stortinget. Han är en
produktiv och inflytelserik författare på
landtbrukets och agrarpolitikens område.

5. Einar S., brorson till S. 2, målare, f. 17
okt. 1876 i Fredrikstad, studerade 1900
för J. Nordhagen och E. Werenskiold,
1903-05 för Zahrtmann i Köpenhamn och
1909-10 för H. Matisse i Paris. S., hvars
hufvudfack är landskapet, men som målar
äfven figurbilder, är ett af den yngre
norska målarkonstens bästa namn. Han är
representerad i konstmuseet i Kristiania.
1-5. K. V. H.

Sandberg [sandbog], Samuel Louis G r a-h a
m, engelsk Tibetforskare, f. 9 dec. 1851 i
York-shire, d. 2 mars 1905 i Bornemouth, var son
till en präst, som tillhörde en från Sverige till
England öfverflyttad släkt och på 1840-talet varit
missionär i Indien. S. idkade från ungdomen med ifver
orientaliska språkstudier, blef 1874 advokat, men
öfvergick 1879 till den prästerliga banan och verkade
1885-1904 som regementspastor i Indien. Han gjorde
där tibetanska språket till sitt specialstudium och
stod i liflig förbindelse med de punditer, som på
regeringsuppdrag sysslade med hemlig utforskning
af Tibet. Utom en mängd tidskriftsartiklar om
detta land utgaf S. An itinerary of the route
from Sikkim to Lhasa (1901), A tibe-tan-english
dictionary (1902) och The exploration of Tibet, its
history and particulars from 1623 lo 170å (1904).
V.S-g.

Sandberger, Karl Ludwig Fridolin von, tysk mineralog,
geolog och paleontolog, f. 1826, d. 1898, professor
i mineralogi och geologi 1855 i Karlsruhe, 1863-96
i Wiirzburg. Utom 7 större verk utgaf han öfver
300 smärre arbeten och uppsatser i paleontologi,
mineralogi och geologi. Bland hans större arbeten må
nämnas Die land- und siisswasserkonchylien der vorwelt
(1871-76) och Untersuchungen uber erzgänge (1881-85).
A. Hng.

Sandberger, Adolf, tysk musikskriftställare
och tonsättare, f. 1864 i Wiirzburg, studerade
vid k. musikskolorna där och i Mtinchen samt för
Spitta i Berlin, blef filos, doktor 1887, företog
vidsträckta studieresor och blef 1900 e. o. och
1909 ord. professor i musikhistoria vid Münchens
universitet. Han har författat bl. a. Beiträge
zur ge-schichte der bayerischen hofkapelle unter
Orlando di Lasso (3 bd, 1894-95), en kortare biografi
öfver Lasso (1894) och Zur geschichte des Haydnschen
streichquartetts (1899), redigerar monumentalupplagan
af Lassos tonverk och "Denkmäler der ton-kunst in
Bayern" (1900 ff.) samt har som kompositör i modern
stil framträdt med operan Ludwig der springer (1895),
några symfoniska dikter, stråkkvartetter och annan
kammarmusik, orkester-

och pianostycken, körer och solosånger. Han blef 1910
led. af Mus. akad. i Stockholm. E. F-t.

Sandbergska samlingen. Se Sandberg, K.

Sandbin 1. Jordbin^ Andrenlnce, zool., underfamilj af
solitära (ensamlefvande) bin med kort, lansettlik
eller elliptisk tunga och rik hårbeklädnad för
insamling af frömjöl, än blott på honornas bakre
tibier, än (släktet Andrena) på hela bakbenet till
2:a. fotleden samt därjämte äfven på bakre delen af
thorax. Hithörande bin ha merendels tät hårbeklädnad
på mellankroppens ryggsida. De gräfva alla sitt bo i
marken, såväl i lös sandjord som i fast lera eller i
hårdt tillpackad, sten-bunden jordmån. Boet utgöres
af flera celler på växlande afstånd från en gemensam
hufvudgång. Cellernas insida beklädes med ett tunt
och bräckligt, fernissliknande öfverdrag af okändt
ursprung. På bottnen af hvarje cell lägger honan
ett förråd af frömjöl i form af en liten kula, på
hvilken hon anbringar sitt ägg. Medan somliga arter
bo mera enstaka, gräfva andra sina bon kolonivis. -
Af svenska släkten höra dit Halictus (se d. o.) och
Andrena, det senare vårt artrikaste bisläkte med
omkr. 40 arter, i storlek växlande mellan 5 och 16
mm. och med stora olikheter i behårin-gens färg och
täthet. Detta släkte hemsökes ofta af snyltbin af
släktet Nomada (se N o m a d i n se) samt af larverna
af skalbaggsläktet Meloe (se Meloidse). Därtill
befinnas individer af Andrena-arter ej sällan vara
stylopiserade, d. v. s. angripna af parasiter
af det märkvärdiga släktet Stylops (se V r i d
v i n g a r). Till sandbinas grupp har stundom
räknats äfven det i samband med Halictus omtalade
släktet Sphecodes, som dock numera plägar föras
till en särskild underfamilj (se S p h e-codinse).
G. A-z.

Sandbjäster kallas en af Tilghman i Philadelphia 1870
uppfunnen blåsmaskin, hvarmed man genom ånga eller
komprimerad luft framdrifver sand mot en glas-, sten-
eller metallyta. Den används vid dekorering af glas
på så sätt, att den genom schabloner med större
eller mindre hastighet framdrifna sanden ristar
namnchiffer, figurer eller ornament i glaset. Yidare
ha sandbläster-apparater fått en omfattande
användning inom den mekaniska industrien både för
gröfre arbeten, såsom rensning af gjutgodsytor, och
för finare ändamål, såsom slipning af eggverktyg.
(G– H-r.)

Sandbordsplanka 1. Sambordsplanka. Se Bordläggning,
skpsb.

Sandby. 1. Socken i Kalmar län, Möckleby härad. 4,365
har. 399 inv. (1915). S. bildar med Gårdby ett
pastorat i Växjö stift, Ölands Medelkontrakt. -
2. Socken i Kristianstads län. Se Norra Sandb
y. –3. Socken i Malmöhus län. Se Södra Sandby.

Sandby, kungsgård i N. Sandby socken, Kristianstads
län, 33/4 mtl, jämte flera torp tax. till 112,OCO
kr. (1914). Manbyggnaden är af gråsten, uppförd
omkr. 1600, enl. inskrift öfver ingången af Peder
Miint, k. befallningsman på Skander-borg. Gården
skall under medeltiden ha tillhört Lunds domkapitel,
men efter reformationen ha kommit i adelns
händer. Genom reduktionen kom den till kronan och
indelades till ryttmästar-boställe, men har nu
återgått till statsverket och är utarrenderad.
Wbg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free